Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzwald, Friedrich - Kreuzer - Kreuzer, Konradin - Kreuznach, Bad - Kreuzzeitung - Krevad - Krevadpatroner - Krevera - Kreüger - Kreymborg, Alfred - Kri (skeppsbyggnad) - Kri (indianer) - Kria - Kricka, krickand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRICKA
fick intresse för folklore och folksagor. 1826—32
studerade han vid med. fakulteten vid Dorpats
univ. och blev därefter provinsialläkare i Vöru.
K. började tidigt sin litterära verksamhet med
översättningar, artiklar och böcker av såväl
vetenskaplig som litterär karaktär. Hans huvudinsats
består i samlandet av estnisk folkdikt och
utgivandet av det estniska nationaleposet ”Kalevipoeg”
(1857—61). K. betraktas som Estlands största
kulturpersonlighet under 1800-talet och har blivit
kallad ”den estniska sångens fader”. B.Ko.
Kreuzer [kråVtsar], mynt i Tyskland och
Österrike, präglades först i Tyrolen från 1271
(finvikt 1,44 g silver), myntades från mitten av
1400-talet i Österrike (finvikt c:a 0,50 g) och infördes
under 1500-talet i riksmyntsystemet (1 taler = 90,
1 gulden = 60 k.; 1 k. = 4 pfennig); präglingen
av k. och dess multipler (fr.o.m. 1700-talet även i
koppar) skedde huvudsaki. i rikets s. delar. I
Österrike var 1 neukreuzer 1858—92 = 1/100 gulden.
Kreuzer, Kon radi n, tonsättare, se Kreutzer.
Kreuznach, Bad K. [bat kraFtsna/], stad i
Rhen-provinsen, Tyskland, på båda sidor om Nahe och
vid s.ö. randen av Hunsrück; 29,600 inv. (1949).
K., som blev stad o. 1200, har ett klimatiskt
fördelaktigt och vackert läge i den c:a 60 m
nedskurna Nahedalen, vars sluttningar klädas av
vinodlingar, är centrum för handeln med
nahe-och pfalzviner samt har maskin-, läder-, kemisk
och optisk industri. Sedan 1800-talets början är
K. en livligt uppskattad bad- och kurort med
flera radioaktiva jod-, brom-, litium- och
arse-nikhaltiga källor (12—250). Strax s. om K.
ligger Bad Münster am Stein med 6 kolsyrehaltiga
källor med en temp. av c:a 300. Huvudsaki.
behandlas skrofulos, kroniska infektionssjukdomar
och reumatism. P.
Kreuzzeitung [kråihstsäitotj], konservativ,
kristlig, monarkistisk tysk tidn., utg. 7 gånger i
veckan i Berlin. K. grundades 1848 av bl.a. Bismarck
under namnet ”Neue Preussische Zeitung” men
kallades vanl. ”K.” efter det tyska järnkorset i
titelvignetten; fick 1929 namnet ”Neue
Preussische K.”.
Kreva’d (se Krevera), sprängning av
granatkar-tesch el. av annan svartkrutsladdad projektil (jfr
Brisad). K. erhålles ant. i luften el. vid
projektilanslag mot marken, beroende på den inställning
man givit det i projektilen befintliga röret. Är
detta inställt på tändning viss tid efter
skottlossningen, erhålles k., innan projektilen når marken
(luftkrevad). Härvid utslungas granatkarteschens
skrot framåt-nedåt, bildande en krevadkon.
Verkan erhålles över ett stort område (se fig.).
Vågräta avståndet från k.-punkten till målet kallas
krevadavstånd och bör i regel vara 50—
Too m. K.-punktens höjd över syftlinjen pjäs—mål
kallas krevadhöj d. K.Å.
Krevadpatroner användas för att under militära
övningar markera krevader av art.-projektiler. K.
bestå av en svartkrutfylld hylsa av tjockt
kar-duspapper, fastsatt på en drivspegel av trä,
försedd med stubin, som tändes vid skottlossningen
och bringar k. att krevera efter c:a 50 m
förflyttning i luften. K. utskjutes ur k.-karbin, där
den vanliga pipan ersatts av en kort pipa med
k:s kaliber (c:a 6 cm).
Luftkrevad.
Verkningsdjupet minskar med ökat skjutavstånd. Den lägre
siffran för verkningsbredd gäller 7,5 cm kanon, den högre
siffran 10,5 cm kanon.
Kreve’ra (fra. crever, av lat. crepa’re, braka,
rassla; etymol. = krepera*), explodera; sprängas (se
Krevad); spricka (av skratt o.d.); falla samman,
gå under (om personer).
Kreüger, se Kreuger.
Kreymborg [krei’mbåg], Alfred, amerikansk
författare (f. 1883), tillhör den europeiskt
orienterade New York-gruppen (”Greenwich village”)
inom modern amerikansk poesi och har gjort sig
bemärkt som lyrisk experimentator (bl.a. ”Blood
of things”, 1920, och ”Funnybone alley”, 1927).
Av intresse äro även hans självbiogr. ”Troubadour”
(1925), ”Our singing strength” (1929), en
översikt av amerikansk diktning 1620—1930, ”I’m no
hero” (1933), ”History of American poetry” (1934),
”Four apes, and other fables of our day” (1939)
och ”Man and shadow” (1946). [A.Km]E.
Kri, skeppsb., förstävens understa, mot kölen
krökta del.
Kri (eng. cree), se Creeindianer.
Kria (grek, chreia, eg.: bruk, nytta o.d.), i antiken
en ofta epigrammatiskt tillspetsad, i sententiöst
syfte (uppbyggelse e.d.) tillkommen framställning
av något, som yttrats el. skett, särsk. vanlig i
filosofbiografier. K:s litterära form torde
förskriva sig från Theokritos från Chios, Demetrios från
Faleron och kynikern Metrokles. I den antika
retoriken blev k. gärna brukad bl.a. som ämne för
skriftlig behandling, varefter namnet också kom
att gälla själva övningsuppsatsen. Berömda äro
Afthonios’ regler för disposition av en k.: 1)
lau-da’tio, inledningen, innehållande ett lovord över den
person, vars ord el. handling skall framställas,
2) exposit’io, ämnets uppställande, 3) rat’io, det
direkta, och 4) contra’rium, det indirekta beviset för
ämnets betydelse, 5) sim’ile, jämförelser från andra
områden, 6) exem’plum, lärande exempel, 7)
testi-mo’nium, andra förf:s vitsord, 8) epiVogus
(conclu’-sio), avslutningen el. sammanfattningen. — I nutida
språkbruk användes k. ibland om
(övnings)upp-sats, skriftligt prov i (modersmåls)undervisning. —
Kriamässig, schablonmässig, schablonartad. -—
Litt.: M. Seyffert, ”Scholae latinae”, 2 (1857). W.N.
Kricka, k r i c k a n d, Netfion (Anas) crecca, art
av gräsandsläktet. Hannen har i praktdräkt
huvudet rödbrunt med ett grönt band på vardera sidan;
ryggen är grå och svartvattrad, buken gulvit;
vingspegeln är grön. Honan är mörkbrun med
rostbruna fjäderkanter. Längd 35 cm. K. förekommer
— 1077 —
— 1078 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
