Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsbro - Krigsbrokolonn - krigsbrokompani - Krigsbyggnadskonst - Krigsdagbok - Krigsdans - Krigsdekorationer - Krigsdomare - Krigsdomstol - Krigsexpeditionen - Krigsfartyg, örlogsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSFARTYG
materiel, varmed bygges broar, som tillåta
överförandet av fordon med ovan angivna högsta
totalvikt, samt av järnvägskrigsbromateriel, lämpad för
trafik med Statens järnvägars rullande materiel.
Den sistn. materielen jämte 25 tons utgöres av
fackverk, som tillåta fria spännvidder upp till 96,
resp. 36 m. Brobyggandet sker medelst frisvävande
montering med motvikt el. medelst lansering. —
Jfr Fältbro. A.W.G.
Krigsbrokolonn, äldre benämning på brokompani.
Krigsbrokompani, se Brokompani.
Krigsbyggnadskonst, krigsv., läran om de
tekniska arbeten, som utföras för att främja egen
och försvåra en fientlig krigsmakts operationer.
Till k. hänföras dels läran om fältarbeten*, dels
även den del av befästningskonsten*, som berör
permanenta befästningar och civilförsvar.
Krigsdagbok föres vid varje stab inom armén
och flygvapnet efter verkställd mobilisering och
vanl. under fälttjänstövningar. K. skall i tidsföljd
lämna en redogörelse för förbandets verksamhet.
— På flottans fartyg fcjres k. under krig och vid
krigsmässiga övningar av fartygs- och
förbands-chefer; däri antecknas upptäckter,
stridshand-lingar, beslut m.m.
Krigsdans. Danser i samband med krigsföretag
äro synnerligen vanliga hos naturfolken.
Vapendanser förekomma också hos högre stående folk,
även i Europa (jfr Dans, sp. 1153). Dessa danser
ha säkerligen magisk betydelse. K. är alltså ett
slags besvärjelse, varvid man genom
imitations-magi söker påverka stridens utgång. På högre
stadier ha danserna mist sin rituella karaktär och
nedsjunkit till blotta lekar.
Krigsdekorationer, se Orden 4).
Krigsdomare, ordf, i krigsrätt, förordnas (liksom
vice k.) av K.m:t för viss tid.
Krigsdomstol, förr specialdomstol för
handläggning i vissa fall av åtal mot dem, som lyda
under strafflagen för krigsmakten. Underdomstol
var krigsrätt*, krigsöverdomstol krigshovrätten*,
i vissa fall särskild överkrigsrätt. Från 1949 är
allmän underrätt, där avd. av krigsmakten är
förlagd, domstol även för militära mål (enl. Militär
rättegångslag 1948), men vid krig el.
beredskaps-tillstånd kan K.m:t förordna särskilda krigsrätter
att överta handläggningen av militära mål. I dyl.
mål, som dragas under konungens prövning, dömer
Högsta domstolen, förstärkt med 2 högre
militärer (RF § 20). [Bj.]K.
Krigsexpeditionen inrättades genom Karl XII:s
kansliordning av 1713 och erhöll då befogenheter,
i huvudsak motsvarande det nuv. Försvarsdep:s.
Efter konungens död inskränktes visserligen K:s
befogenheter, och själva namnet försvann tidtals,
men en särskild exp. för krigsärenden fortfor att
finnas i Kansliet ända till 1840 års dep.-reform.
Krigsfartyg, örlogsfartyg. De k., som
brukades före 1850, visa nära släktskap med
samtida handelsfartygstyper (se Fartyg). På gr. av
teknikens utveckling ha k. under 1800-talets senare
hälft utvecklat sig till fartygstyper, helt
avvikande från tidigare. Sålunda påbörjades i Frankrike
och England 1859 byggandet av sjögående
pansarfregatter (se Pansarfartyg), ”La Gloire”
och ”Warrior”. Först genom striden 8/s 1862 på
Hampton Roads mellan de amerikanska
sydstaternas pansarbatteri ”Merrimac” och nordstaternas
träfregatter blev emellertid träfartygets
värnlöshet klart ådagalagd. Följ, dag besegrades dock
”Merrimac” av John Ericssons ”Monitor”, det
första fartyg, som byggdes med ett fåtal (2 st)
kanoner, uppställda i ett pansrat, vridbart torn.
Monitor* blev benämningen på en ny
fartygstyp, som i växande storlek och med flera torn
byggdes i de flesta länder intill mitten av
1870-talet. Efter en övergångsform,
tornfregatterna på c:a 9,000 t deplacement, under tiden
1868—75 uppstod under 1880-talet en mera
sjögående pansarskeppstyp utan segelrigg och med
det grova art. i torn. Hit hörde, fast i
förminskad skala, svenska flottans pansarbåt, ”Svea”,
byggd 1886. Parallellt med övergången från
monitortyp till tornpansarskepp fortgick från
pansarfregattypen (”La Gloire”) en utveckling,
som bestod i en koncentrering av art. till
fartygets midskeppsdel och en ökning av kanonkaliber
och pansarskydd. Denna typ kallades
kasematt-f ar ty g och upphörde att byggas vid mitten av
1880-talet. Utseendet av den under 1890-talet till
början av 1900-talet
traditionella
slag-skeppstypen framgår
av vidstående fig.,
framställande ryska
slagskeppet
”Ret-wisan” (1900) på
13,000 t deplacement.
— Ett stort steg
framåt i
utvecklingen utgjorde
byggandet av det engelska
slagskeppet
”Dread-nought” (1906) på
c:a 22,500 t
deplacement och bestyckat
med 12 st 30,5 cm
kanoner i torn.
Senare slagskepp
konstruerades efter
samma huvudprinciper
som det sistn. och kallades därför
”dreadnought-slagskepp” (se Pansarfartyg). De mindre
marinerna byggde i st.f. slagskepp av ekonomiska skäl och
för användning i närheten av egna kuster k u s
t-pansarskep p*, vilkas förnämligaste
representant utgjordes av svenska pansarskeppet ”Gustav
V” på 8,000 t, 4 st 28 cm kanoner och 23 knop.
Kryssartyperna utvecklade sig småningom från
1860- och 70-talens snabba (15—17 knop),
opansrade ångkorvetter och ångfregatter. Den första
pansardäckskryssaren* utan rigg var
chilenaren ”Esmeralda” (1884) på 3,000 t och med
18 knops fart. Pansardäckskryssarnas storlek och
fart ökades alltmer, och 1892 byggdes den
engelska ”Terrible” (14,200 t). Omkr. sekelskiftet
framkom typen pansarkryssare* med
gördelpansar, till vilken typ även den svenska
”Fylgia” (5,000 t) räknas. De flesta av dessa
hade dock en storlek mellan 10,000 och 16,000 t.
Tiden 1907—20 kännetecknas av en ytterligare
utveckling genom slagkryssare (se
Slagfartyg), bestyckade som dreadnoughtslagskepp och
Ryska slagskeppet ”Retwisan”,
1900.
Engelska slagskeppet
”Dread-nought”, 1906.
SU 16. — 1089 —
35 — Red. avsl. 3% 50.
— 1090 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
