Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsarkivet - Krigsartiklar - Krigsavlöning - Krigsbarn - Krigsbefälet - Krigsberedning - Krigsberedskap - Krigsberedskapskommissionen - Krigsbesättning - Krigsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSARTIKLAR
lyder direkt under K.m:t. K. fullgör som
arkivmyndighet sin uppgift bl.a. genom inspektioner
av nämnda myndigheters arkiv och genom att
övervaka, att gällande arkivförfattningar o.a.
bestämmelser tillämpas. I egenskap av kartbibi,
fungerar K. som en rikets centrala depå för
tryckta kartor. Som stabsorgan åligger det K.
bl.a. att under krig biträda vid beredning av med
operationerna sammanhängande arkivärenden. —
K. inrättades genom k.br. 16/4 1805 och ingick då
som en byrå i den samtidigt organiserade
fält-mätningskåren med uppgift att bl.a. förvara
kartor och vissa fältarkiv. När från mitten av
1800-talet intresset för svensk krigs- och
regements-historia ökade, uppkom tanken att till K. leverera
truppförbandens och de centrala
militärmyndigheternas äldre handlingar, vilkas vård vid denna
tid lämnade åtskilligt övrigt att önska. 1873
överflyttades K. till den då inrättade
Generalstaben och blev genom kungl. regi. 1882
arkivdepå för de lantmilitära myndigheterna och
truppförbanden. K., som 1878—1935 var förenat
med krigshistoriska avd., anknöts vid
Generalstabens uppdelning 1937 till Arméstaben och blev
1942 en självständig inst. 1938 blev K.
arkivmyndighet för flygvapnet och 1943 för marinen.
Som arkivdepå förvarar K. något över 500 olika
arkiv och samlingar och är med sina o. 16,300
hyllmeter handskrifter, över 100,000 kartor,
ritningar och planscher samt o. 29,000 fotografier
Sveriges näst största arkivinstitution. — K. erhöll
1878 lokaler i Rosenhaneska huset på
Riddarhol-men i Stockholm och flyttade 1926 till
militär-stabsbyggnaden vid östermalmsgatan, dit de på
skilda håll i huvudstaden förvarade samlingarna
överfördes. Under 2:a världskriget blevo dessa
åter spridda på olika depåer. En nybyggnad på
Ladugårdsgärde påbörjades i okt. 1945.
Admini-strationsbyggnaden med expeditioner och
forskar-sal samt underjordiska arkivmagasin var färdig
i sept. 1947, men för huvuddelen av
magasins-lokalerna, som skola inrymmas i ett arkivtorn om
14 våningar, har byggnadstillstånd ännu ej
beviljats. K:s samlingar förvaras f.n. på sex olika
ställen i Stockholm. När arkivtornet blir färdigt,
torde beståndet genom leveranser komma att
uppgå till o. 22,000 hyllmeter handskrifter och
150,000 kartor m.m.
Av K:s bestånd kunna nämnas Krigskollegiets,
Arméförvaltningens, de högre stabernas och
inspektionernas samt truppförbandens arkiv,
handlingar från krigen 1700—1814, vissa enskilda
personers och släkters arkiv (bl.a. C. G. v.
Dö-bclns och B. Cederströms), Biograficasamlingen,
Fortifikationens arkiv, K.mzts kartsamling, Finska
rekognosceringsverket och Hermelinska
kartverket. Amiralitetskollegiets och vissa andra
sjömilitära myndigheters arkiv, som tidigare förvarats
i Riksarkivet, ha 1948 överflyttats till K. I K.
förvaras även en omfattande samling av
trofé-avbildningar. K. har ett betydande bibi.,
innehållande främst krigsvetenskaplig litteratur. I.W.
Krigsartiklar, se Krigslagar.
Krigsavlöning utgår under krigstjänstgöring till
all personal, som tillhör mobiliserad del av
för-svarsväsendet. Envar hänföres därvid till en mot
hans tjänsteställning svarande krigslöneklass.
Krigslön utgår i form av månadslön och
termins-lön; värnpliktiga i de lägsta krigslöneklasserna
erhålla dock endast terminslön. Till
familjeförsörjare utgår därjämte i vissa fall familjebidrag*.
Månadslönen utgår för fast anställd
personal i huvudsak enl. fredsbestämmelserna och
för värnpliktiga enl. särskild löneskala.
Terminslön utgår, oberoende av om löntagaren
är fast anställd el. värnpliktig, efter högre el.
lägre tariff enl. särskild löneskala. Den högre
tariffen tillämpas som regel endast för personal,
som befinner sig inom krigsskådeplats.
Terminslön utbetalas för lönetermin, varvid varje mån.
uppdelas i tre sådana. Uppgift om erhållen
terminslön införes i terminslönebok. S.E.B.
Krigsbarn, benämning på de tyska och
österrikiska barn, som efter 1 :a världskriget mottogos
i enskilda hem i de under kriget neutrala
länderna. Verksamheten, som främst bedrevs under
somrarna 1919—22, hade ganska stor omfattning
(i Sverige 26,000 barn). Under 2:a världskriget
väckte det uppmärksamhet, att f.d. krigsbarn
under den tyska ockupationen av Danmark och
Norge på gr. av sin språkkunnighet användes för
åtgärder gentemot det land, som tidigare hjälpt
dem att återvinna sina krafter. Å.E.
Krigsbefälet, urspr. representanter från
lands-regementena, vilka från senare delen av 1500-talet
kallades till riksdagarna. Närmare regler för denna
representation fastställdes i 1634 års RF, enl.
vilken varje reg. skulle företrädas av reg.-officerarna
och en kapten (ryttmästare), från 1680 minskat till
2 officerare. K. var icke något eget stånd, men
dess mening inhämtades, särsk. i militära frågor,
innan adeln fattade beslut. Fr.o.m. 1786 upphörde
K:s kallande till riksdagarna. — 1756 ställdes den
nyinrättade Arméns pensionskassa* under K., som,
då särsk. viktiga frågor för denna kassa el. för
Arméns änke- och pupillkassa förelågo, av K.m:t
kallades till sammanträde. Institutionen upphörde
1935, då Arméns pensionskassa övertogs av
Staten. Bj.
Krigsberedning, se Statsrådsberedningen.
Krigsberedskap innebär förefintlighet och
funktionsduglighet av alla de organisationer och
anstalter, som äro erforderliga i händelse av krig. Se
Försvarsberedskap.
Krigsberedskapskommissionen, se
Försvarsberedskap, sp. 63.
Krigsbesättning, till fästnings försvar under krig
avdelade styrkor.
Krigsbro, militär bro, byggd av särskild, redan
i fred färdig bromaterial. Sådan skall ej blott bestå
av enkla, lätt transportabla delar, som hastigt, om
möjligt utan maskinella hjälpmedel skola kunna
utbyggas till bro, utan även medgiva byggandet av
bro med erforderlig bärighet. Stöden i en k. äro
dels flytande, pontoner, dels fasta, bockar.
Bärverket utgöres ant. av enkla trä- el. järnunderslag
el. fackverk av järn. Vid bro på pontoner byggas
vanl. först brodelar, även användbara som färjor,
vilka genom rodd el. medelst motorbåtar
framföras till brolinjen, där de förankras och
sammankopplas till bro. Den svenska materielen utgöres
av 3 tons, 7 tons, 15 tons och 25 tons krigsbro-
— 1087 —
— 1088 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
