Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsfartyg, örlogsfartyg - Krigsfiskal - Krigsflygskolan, Kungl., F 5 - Krigsfot - Krigsfrivillig - Krigsfångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSFÅNGAR
Flera fartygstyper av sekundär betydelse
sammanfattas i begreppet kanonbåtar*
(aviso-fartyg, sloops, flodkanonbåtar). Svensk kanonbåt
från 1870-talet kan representeras av
”Blenda”-ty-pen med en 27 cm kanon och c:a 12 knops
fart. — För utnyttjande av flygplan till sjöss
användas fartyg med ett genomgående
startnings-och landningsdäck (se Flygplanfartyg).
Flygmaskiner (hydroaeroplan), som starta från
katapult*, medföras i mindre antal å vissa större
kryssare och ombordtagas medelst kranar. Den
svenska flygplankryssaren ”Gotland” var urspr.
avsedd att medföra ett antal flygplan ombord.
Ovanstående typutveckling var nådd vid i:a
världskrigets slut. Tiden därefter influerades
k.-typerna i hög grad av försöken till internationell
rustningsbegränsning. Konferenser rörande
sjörustningarna höllos i Washington 1922, i London
1930 och 1936. Härigenom hämmades den fria
utvecklingen, och k.-typerna påtvingades en viss
standardisering betr, storlek och bestyckning.
Samtidigt föranledde flygvapnets hastiga utveckling
omfattande åtgärder till skydd mot flyganfall, i
form av förstärkta pansardäck och ökat
luftvärns-art. Inför hotet av ett nytt världskrig frigjorde
man sig från de begränsande bestämmelserna, och
k.-bygget utvecklade sig åter under fria former,
vilket betydde en kraftig ökning av storleken hos
alla fartygstyper. — Som ex. på k., tillkomna i
samband med 2:a världskriget, kunna anföras
japanska slagskeppet ”Yamato”, 63,000 t, 27
knop, 9 st 46 cm kanoner, det största slagskepp,
som hittills byggts, amerikanska ”lowa”, 45,000 t,
33 knop, 9 st 40,6 cm kanoner, tyska ”Tirpitz”,
42,000 t, 29 knop, 8 st 38,1 cm kanoner, brittiska
”Vanguard”, 42,500 t, 29 knop, 8 st 38,1 cm kanoner,
franska ”Richelieu”, 41,500 t, 32 knop, 8 st 38,1 cm
kanoner. — I och med att slagskeppens fart
ökades till c:a 30 knop, förlorade den tidigare
slagkryssaren under mellankrigstiden i betydelse men
återkom under kriget i Amerika som s.k. large
cruiser: ”Alaska”, 27,000 t, 33 knop, 9 st 30,5 cm
kanoner. De tunga kryssarna, enl.
nedrustningspolitiken definierade som kryssare med
högst 20,3 cm kanoner, ha i Amerika ökats från
10,000 t till ”Des Moines”-typens 17,000 t, 32 knop,
9 st 20,3 cm kanoner och de s.k. lätta
kryssar-n a, med högst 15 cm kanoner, från 10,000 t till
”Roanoke”-typens 14,700 t, 33 knop, 12 st 15,2 cm
kanoner. I Sverige är den lätta kryssartypen
representerad av ”Tre Kronor” och ”Göta Lejon”,
7,400 t, 33 knop, 7 st 15,2 cm kanoner, 6 st 53 cm
torpedtuber. — Hangarfartygen* ha ökat
från förkrigstidens 23,000—27,000 t till i Amerika
”Coral Sea” 45,000 t, 33 knop, 137 flygplan, i
England ”Eagle” 36,800 t, 30 knop, 80 flygplan. —
Jagarnas normala storlek är efter 2:a
världskriget över 2,000 t, t.ex. brittiska D-klassen 2,610 t,
34 knop, 6 st 11,4 cm kanoner, 10 st 53 cm
torpedtuber och amerikanska ”Gearing”-klassen 2,400 t,
38 knop, 6 st 12,7 cm kanoner, 10 st 53 cm
torpedtuber, svenska ”Halland” 2,350 t, 4 st 12 cm
kanoner, 8 st 53 cm torpedtuber. — Även under 2:a
världskriget kommo motortorpedbåtar
till användning i stor omfattning med en
rikhaltig typvariation: deplacement 30 å 120 t, 30—50
knop, 2 å 4 torpedtuber och lätt luftvärnsart.
Som motmedel mot torpedbåtarna tillkommo m
o-torkanonbåtar, fartyg av samma slag som
torpedbåtarna men huvudsaki. bestyckade med
kraftigt art. — Undervattensbåtarna ha
bibehållit sin betydelse och förekomma nu i tre
storlekskategorier: oceanubåtar på 1,500 t och
däröver, utsjöubåtar på 800—1,500 t, kustubåtar
under 800 t. Intill 2:a världskriget förblev
ubåtarnas tekniska karaktär i stort sett oförändrad,
men de under kriget tillkomna förbättringarna,
luftmasten och vätesuperoxiddriften
(walterma-skineriet), ha i hög grad ökat ubåtarnas prestanda
med avseende på uthållighet och fart vid
under-vattensgång, vilket medfört, att ubåtarna
förutspås ökad betydelse i framtida sjökrigföring. —
De båda världskrigen fingo genom sina politiska
förutsättningar och strategiska förhållanden
inter-kontinental karaktär. Särsk. starkt framträdde
denna egenskap i 2:a världskriget. Detta
förhållande medförde, att invasionsföretag och
under-hållstransporter kommo att utgöra
grundförutsättningar för krigföringen. Stödet och skyddet för
dessa verksamhetsgrenar kunde endast i
begränsad omfattning lämnas av de egentliga
strids-fartygen, varför för ändamålet specialbyggda
fartyg i stora mängder hastigt byggdes efter
krigsutbrottet. Bland dessa märkas
landstig-ningsfarkoster* och eskortfartyg* av
varierande typer och storlekar. Antalet av dessa
fartyg var många gånger större än de egentliga
stridsf artygens. [T.Hrn]Bg;I.Ht.
Krigsfiskal, från 1914 titel på allmän
åklagare vid krigsrätt, en vid varje militärt förbandi
K. förordnas av K.m:t för viss tid el. av den
myndighet K.m:t bestämmer. 1683—1914 var K.
titel på den tjänsteman, som senare fick titeln
överkrigsfiskal (vid krigshovrätten).
Krigsflygskolan, K u n g 1., F 5, Ljungbyhed,
flygskola för grundläggande flygutbildning,
började uppsättas V7 1926 enl. 1925 års riksdagsbeslut
och benämndes Flygskolkåren. V7 1937 utökades
skolan enl. 1936 års riksdagsbeslut, en
aspirant-och en kadettskola organiserades, och namnet
omändrades till Kungl. flygkrigsskolan. Enl. 1942
års riksdagsbeslut skedde åter en
organisations-ändring, då kadettskolan utbröts och bildade eget
förband, Flygkadettskolan* (F20); aspirantskolan
erhöll samtidigt namnet K. Hm.
Krigsfot, i mots. till fredsfot* det tillstånd, vari
ett lands militära försvarsmedel (delar därav)
befinna sig efter fullbordad mobilisering. Indelning,
utrustning, förplägnad, avlöning m.m. äro helt
ordnade efter krigets krav. Jfr Krigsstyrka.
Krigsfri villig, se Frivillig och Kvinnlig
krigs-insats.
Krigsfångar. De folkrättsliga bestämmelserna
rörande k. infördes i 1899 och 1907 års
Haagkon-ventioner om lagar och bruk i landkrig. Dessa
ligga även till grund för den i Genève 1929
antagna internationella konventionen om k:s
behandling. Bestämmelserna innehålla i huvudsak:
att k. äro under den fientliga regeringens
herravälde, icke under den persons el. truppavd:s, som
bemäktigat sig dem; att de skola behandlas med
mänsklighet och icke berövas privat egendqm
(utom vapen o.d.); att de må interneras men icke
— 1093 —
— 1094 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
