Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristensen, Evald Tang - Kristensen, Marius - Kristensen, Knud - Kristensen, Kristen Larsen - Kristensen, Erling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENSEN
rium fick K. 1861 anställning som folkskollärare
i Jylland, och då han 1866 flyttade över till en
trakt med rika folkvisetraditioner, började han där
teckna upp visor och melodier. S. Grundtvig gav
honom råd och anvisningar och skaffade därjämte
anslag för fortsatt samlarverksamhet, vilken
alltmer lade beslag på K:s intresse. Hans handskrivna
folkminnessamlingar, som nu förvaras på Dansk
Folkemindesamling, torde vara de största, som
någon enskild person åstadkommit. En icke ringa
del av dem är tryckt, dels i den av K. red.
insamlingstidskr. ”Skattegraveren” (1884—89;
”Ef-terslæt”, 1890), dels i serierna ”Jyske
Folkemin-der” (13 bd, 1871—97),
”Danske Sagn” (6 bd,
1892—1901, Ny Række
1928—36), ”Gamle folks
fortællinger om det
jyske almueliv” (6 bd,
1891—94; suppl. 1900
-—05) m.fl. Själv
utgav han även ”Minder
og Oplevelser” (4 bd,
1923—27). K. fick två
festskrifter: ”Fest-
skrift” (1917) och
”Æresbog” (1923). I
den förra samt i C.
M. Woel, ”E. T. K.”
(1929) finnes utförlig bibliogr. över K:s
arbeten. v.Sw.
Kristensen, M a r i u s, dansk språkforskare (1869
■—1941), 1895 lärare vid och 1915—27 en av
föreståndarna för Askovs folkhögsk.; 1906 fil. dr, 1910
led. av utskottet för den danska
ortnamnsunder-sökningen. K., som var en utmärkt kännare av
danska bygdemål, ledde dialektundersökningen på
de danska öarna och utgav jämte V. Bennike ”Kort
over de danske Folkemål” (1898—1912). Han
författade f.ö. bl.a. ”Nydansk” (1906),
”Fremmedor-dene i det ældste danske Skriftsprog” (s.å.),
”Folkemål og Sproghistorie” (1933) och utgav äldre
dansk litteratur, t.ex. ”Harpestreng” (1908—20) och
”En Klosterbog fra Middelalderens Slutning”
(1928). Tills, med G. Knudsen utgav han första
bandet av ”Danmarks gamle Personnavne” (1936
—40). I grundtvigianska kretsar intog K. en
framskjuten ställning. 1941 utgav Det danske
Sprog- og Litteraturselskab ”Bibliografi over M.
K:s Afhandlinger og Artikler”. [E.H.]L.
Kristensen, K n u d, dansk politiker (f. 1880),
urspr. lantbrukare i v. Jylland, var medl. av
Fol-ketinget (Venstre) 1920—29 och 1932—49, ordf,
för Venstres riksorganisation 1941 och för
partiets riksdagsgrupp 1942—45; han tillhörde
partiets konservativa flygel. 1940 blev han
inrikesminister i ministären Stauning, 1942 i 1 :a och
1945 i 2:a ministären Buhl. 1945—47 var K.
statsminister i en ren Venstre-regering. Under
de växande svårigheterna under efterkrigstiden
mötte han, efter en period med omfattande
lagstiftning och skicklig administration, allt
starkare motstånd såväl från den socialdemokratiska
oppositionen som från de konservativa och
radikalerna, vilka urspr. stött hans regering, samt
jämväl inom sitt eget parti. K:s självrådighet
och fasta hållning, som från början varit till
gagn för både partiet och honom själv, skapade
nu svårigheter. K. hörde till de ivrigaste
förkämparna för en aktiv politik i Sydslesvig, han
hyste i denna fråga åsikter och höll en kurs,
som dels medförde, att de radikala togo avstånd
från honom, dels skapade meningsskiljaktigheter
inom det egna partiet. Motsättningarna mellan
K:s personliga synpunkter och den ställning han
som regeringschef hade att inta, mellan hans
egen hållning och de lösningar Folketingets
majoritet ville påtvinga honom, blevo slutl. så
starka, att de ledde till hans fall. K:s ställning inom
Venstre blev efter avgången som statsminister
allt vanskligare, och i jan. 1949 nedlade han sitt
folketingsmandat som protest mot riksdagens
behandling av den sydslesvigska frågan. J.D.
Kristensen, Kristen L a r se n, dansk
författare (1886—1944). K. tillhörde en vaken och
kulturellt intresserad bondefamilj på Fyn,
studerade en tid nordisk filologi i Köpenhamn men
måste av hälsoskäl avbryta studierna utan
examen och återvända till hemön, där han sedan
levde, upptagen av sitt författarskap. K. var
lyriker, han hämtade sina motiv främst från
hembygden, men det kom ofta något av vid
horisont in i hans diktning, en kosmisk ton. Han
hade upplevt traditionen, sambandet med det
förflutna, som en levande verklighet; hans
språk-och folklivsstudier gåvo stöd åt hans hänvisning
till förfäderna. Hans strävan att anknyta till
det förgångna gav färg åt formen i hans lyrik;
han använde gärna allitterationer och gamla
nordiska ord. Han utgav diktsaml. ”Aarsens tid”
(1926), ”Stavnsbundne Sange” (1928), ”Egn og
öde” (1929), ”Jord og Hjærte” (1933), ”Levende
Land” (1934), ”Muld og Minde” (1937), ”Lönligt
Lys” (1940) och ”Vi kalder vort Rige” (1942);
postumt utkom ”Mindets Træ” (1944), med
in-ledn. av O. Geismar. ”Höst og Helg” (1929) är
en saml. kulturhistoriskt-folkloristiska
prosastycken. E.
Kristensen, Christen Erling Jensen, dansk
författare (f. 1893). K. föddes i ett
lantarbetar-hem på Jylland, flyttade med familjen från
herrgård till herrgård och fick tidigt själv börja
arbeta hos bönder och vid torvtäkt, sjutton år
gammal blev han mekaniker och fick efter några
år egen verkstad. Han hade tidigt börjat skriva
och debuterade 1927 med romanen ”Stötten”, ett
häftigt angrepp mot den danske bonden, utfört
i brett realistisk stil; hans verkstad blev på gr.
av boken bojkottad, och han måste lämna sin
hemort. I den följande boken, ”Byen mellem to
Taarne” (1928), behandlade K. utifrån sina egna
erfarenheter förhållandet mellan konstnärsnaturen
och de vanliga människorna. Han har sedan
utg. romanerna ”Stodderkongen” (1929; sv. övers.
”Skajskungen”, 1931), en kraftfullt utförd
skildring av livet i en liten dansk by, där han
diskuterar bl.a. socialismens problem, en bok om
sammanhållning och egoistisk individualism, ”Ler”
(1930), en psykologisk studie över en
självupptagen ”husmand”, ”Kværnen maler” (1932),
återigen en starkt kritisk bondelivsskildring,
”Dre-jers Hotel” (1934), en satirisk teckning av livet
i ett stort nöjesetablissemang, som står inför
ekonomisk undergång, och ”Menneske mellem Men-
— 1143 —
— 1144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
