Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristensen, Sven - Kristenson och Kristensson - Kristenson, Anders - Kristensson, Robert - Kristensson, Folke - Kristens resa - Kristensson - Krister - Krister Nilsson Vasa - Kristet samfund - Kristet samhällsliv - Kristian (Christian) - Kristian II (furste av Anhalt-Bernburg) - 1. Kristian August (hertig av Augustenborg) - 2. Kristian August (hertig av Augustenborg) - Kristian Vilhelm (prins av Brandenburg) - Kristian (fältherre från Braunschweig-Lüneburg) - 1. Kristian (Christian, Christiern) I (konung av Danmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENSON
mer” (1946), ”Amerikansk litteratur 1920—47”
(1948) och ”Martin Andersen Nexös böger” (s.å.),
en bibliografisk monografi. K. skrev de visor,
som ingingo i Kjeld Abells skådespel ”Melodien,
der blev væk” (1935). E.
Kristenson och Kristensson. Dessa uppslagsord
ha sammanförts till e n artikelserie.
Kristenson, Anders, läkare (f. 17/n 1888),
med. lic. i Stockholm 1917, med. dr i Uppsala
1924, 1924—36 doc. i praktisk medicin vid
Uppsala univ., 1928—37 reg.-läkare vid Upplands
inf.-reg., 1927 överläkare vid Akad. sjukhusets
bröstklinik, 1937 vid dess centralsanatorium, 1940 prof,
i medicin vid Karolinska inst.; led. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd. K. har förf, ett stort
antal arbeten i invärtes medicin och om tuberkulos.
Kristensson, Robert Emanuel, ingenjör,
ekonom (f. 25/5 1896), examinerades från Tekniska
högsk. 1919, diplomerades s.å. från Handelshögsk.,
studerade ekonomi vid Stockholms högsk. 1924
—26. K. var anställd vid Norsk kulelager a/s
1920—21, vid SKF i Göteborg 1921—22 och var
lärare vid Handelshögsk. 1923—25. Efter att 1928
■—30 ha varit verkst. dir. för exploateringsbolaget
Fribergs högvakuumpump och därefter ha utfört
ett vetenskapligt uppdrag i USA:s handelsdep.
blev K. 1935 doc. i företagsekonomi vid Norges
handelshögsk. i Bergen och prof, där 1937.
Sedan 1945 är K. prof, i industriell ekonomi och
organisation vid Tekniska högsk. Bland K:s
skrifter märkas ”Industriella självkostnader och
deras beräkning” (1923), ”Industribokföringens
grunddrag” (1924), ”Huru en uppfinning
exploateras” (1931) och ”Omkostninger i
bedriftsöko-nomisk teori och kalkulasjon” (1936). K. blev
led. av Lantbruksakad. 1945. A.Lg.
Kristensson, Folke, företagsekonom (f. 25/s
1914), diplomerad från Handelshögsk. i Stockholm
1934, ekon, dr och doc. i företagsekonomi 1946,
föreståndare för Företagsekonomiska
forsknings-inst. sedan 1947 och prof, i företagsekonomi 1949,
allt vid Handelshögsk. i Stockholm. 1934—47
innehade K. befattningar inom handel och industri
(1936—37 i USA). Bland K:s skrifter märkas
”Studier i svenska textila industriers struktur”
(1946) och ”Postorder. Företagsekonomiska
studier över en distributionsform” (1949). Vh.
Kristens resa, titel på svensk övers, av J.
Buny-ans* allegori ”The pilgrim’s progress ..d. I.
Kristensson, se Kristenson.
Krister, mansnamn, se Kristian.
Krister Nilsson Vasa, se Vasaätten.
Kristet samfund, se Christengemeinschaft.
Kristet samhällsliv, se Förbundet för kristet
samhällsliv.
Kristian (Christian), mansnamn, av lat.
christia’nus, kristen. Äldre sv. former äro Kristiarn,
Kristiern, Kristern, varav nysv. Krister. En Ity.
form av namnet är Karsten. Motsvarande
kvinnonamn är Kristina.
Kristian, furstar.
Sverige, se nedan Danmark 1)—2).
Anhalt-Bernburg. Kristian (ty. Christian) II,
furste (1568—1630), fick 1591 befälet över de tyska
hjälptrupperna till Henrik IV, trädde 1595 i
kur-pfalzisk tjänst och blev snart den verklige ledaren
för den religiöst och politiskt radikala pfalziska
rikspolitiken och en av de inflytelserikaste
personerna i Europa på den protestantiska sidan. K.
var den evang. unionens (se d.o. 1) egentlige
upphovsman och blev dess fältherre; han rådde
Fredrik V att mottaga den böhmiska kronan och förde
befälet i det olyckliga slaget på Vita berget 1620.
1624 försonade sig K. med kejsaren och ägnade
sig därefter helt åt styrelsen av det furstendöme,
som han 1603 ärvt. P.S.
Augustenborg. 1) Kristian (ty., da.
Christian) August, hertig (1768—1810), svensk
tronföljare, se Karl, Sverige, prinsar 2).
2) Kristian August, den föreg:s brorson,
hertig (1798—1869), se Augustenborg 3).
Brandenbur g. Kristian Vilhelm (ty.
Christian Wilhelm), prins (1587—1665), son till kurfurst
Joakim Fredrik, blev 1598 faderns efterträdare som
administratör av ärkestiftet Magdeburg, slöt sig
1625 till Kristian IV men måste efter dennes
nederlag fly och förklarades 1628 avsatt. Efter irrfärder
bl.a. till Holland, Frankrike och Siebenbürgen tog
K. sin tillflykt till Gustav II Adolf. 27/t 1630 infann
han sig i Magdeburg och lyckades förmå staden
att sluta förbund med svenskarna men trängdes
snart i skuggan av Falkenberg. Vid stadens fall
blev han tillfångatagen och övergick snart till
katolicismen. P.S.
Braunschweig-Lüneburg. Kristian (ty.
Christian) (1599—1626), systerson till Kristian IV av
Danmark och således kusin till Elisabet av Pfalz, blev
1616 administratör av stiftet Halberstadt, lät 1622
med till stor del av det katolska prästerskapet
utpressade pengar värva en här för att därmed
uppträda som vinterkonungens försvarare. Varken
K:s fältherreförmåga el. hans sammanrafsade
skarors krigsduglighet bestodo emellertid provet vid
mötet med Tilly och hans här; han blev slagen
vid Höchst 1622 och vid Stadtlohn 1623. I dansk
tjänst deltog K. i fälttågen 1625—26. P.S.
Danmark. 1) Kristian (Christian el.
Christiern) I, konung i Danmark, Norge och
Sverige (1426—81), det oldenburgska
konungahusets grundläggare, son till greve Didrik den
lycklige av Oldenburg och Delmenhorst. Redan tidigt
omhändertogs K. av sin morbroder, hertig Adolf
av Slesvig och Holstein, och hyllades som dennes
efterträdare. Då Kristofer av Bayern avled 1448,
vände sig Danmarks råd till hertig Adolf med
erbjudande av unionstronen, och då hertigen avböjde,
gick budet till hans systerson. 28/s 1448 hyllades K.
som Danmarks konung på Viborgs landsting, 1449
äktade han företrädarens änka, Dorotea av
Bran-denburg. De närmaste åren upptogos av
unions-strider. Sveriges nye konung, Karl Knutsson,
sökte återförena Gotland med Sverige och fördriva
Erik av Pommern från ön. Genom skicklig och
hänsynslös diplomati parad med lyckade
överrump-lingsaktioner bortmanövrerade K. svenskarna från
Gotland och isolerade Karl Knutsson bland
östersjömakterna. Samtidigt befäste K. sin makt i
Norge, stödd av en övervägande opinion i landet.
Sedan de nordiska riksrådens fredspolitik strandat
efter mötet i Halmstad 1450, förberedde
konungarna K. och Karl krig, som utbröt 1451 och med
avbrott varade till 1457. K. var den överlägsne
men vann inga avgörande fördelar. Samtiden
tillskrev hans krigsrörelser en beräknad utmattnings-
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
