Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristidshushållning - Kristidskommissioner - Kristidslagstiftning - Kristidsnämnd - Kristidsstyrelse - Kristiern - Kristiern Nilsson - Kristi födelse - Kristi förklaring - Kristi förklaringsdag - Kristi gudom - Kristi himmelsfärdsdag (Helge torsdag) - Kristiinankaupunki - Kristikorsblomma - Kristi lekamens fest el. helga lekamens fest - Kristi lidandes historia - Kristillägg - Kristina (kommun) - Kristina (församling) - Kristina (namn) - 1. Kristina (Erik den heliges gemål)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIDSKOMMISSIONER
inrättades ett nytt dep., Folkhushållningsdep.
Sammanlagt beräknas kristidsförvaltningen ha
sysselsatt c:a 5,000 personer. En jämförelse med k.
under i:a världskriget utfaller obetingat till fördel
för den under 2:a världskriget. Trots att
importsvårigheterna voro än större under 2:a
världskriget än under det i:a samt att ett par årsskördar
slogo fullständigt fel, råkade folkförsörjningen
aldrig i något verkligt nödläge. Under 1942, då
situationen var som svårast, nedskärs
konsumtionen ej med mer än i jämförelse med den tack
vare högkonjunkturen ovanligt höga förkrigsnivån.
Omställningen 1939—40 medförde aldrig
nämnvärd arbetslöshet. Bostadsbyggandet låg redan
1943 på nytt på en relativt hög nivå. Även om
”svart börs” o.d. ej helt kunde undvikas, uppstod
aldrig samma gulaschväsen som under 1 :a
världskriget. De anklagelser för onödig byråkrati o.d.,
som kunde riktas mot kristidsförvaltningen,
förklaras främst av att denna i en hast fick byggas
upp med hjälp av till stor del oerfaren personal.
Förutom att man kunde bygga på i:a världskrigets
lärdomar, förklaras det bättre resultatet under 2:a
världskriget främst av att näringslivets
produktionsförmåga, både inom jordbruk och industri,
var en helt annan än 1914—19. Avvecklingen av
k. gick dock långsammare efter 2:a världskriget.
Efter det 1 :a inträdde en depression, som
medförde allmänt prisfall, arbetslöshet och minskad
varuefterfrågan. Såväl priskontroll som
ransonering blevo därigenom snart onödiga. Efter detta
krig ha inkomsterna fortsatt att stiga — framför
allt till följd av lönestegringar och ökade
inkomster för jordbrukare. Samtidigt låg
realkapitalbild-ningen och därmed efterfrågan på arbetskraft och
kapitalvaror på en ovanligt hög nivå. Detta har
lett till prisstegringar och skärpt inflationstryck,
varför de under kriget införda regleringarna
endast långsamt kunnat avvecklas, ja, tidvis måst
skärpas. 1950 var dock för konsumenternas del
all ransonering, frånsett kafferansoneringen, som
främst motiverades av valutapolitiska skäl,
avvecklad. Samtidigt kvarstodo dock t.ex. pris- och
hyreskontroll, byggnadsreglering, valutareglering
och importkontroll. Av många anses dessa
åtgärder som nödvändiga delar även av en ”normal”
fredsekonomi. En sådan skiljer sig numera mindre
från en k. än som var fallet vid mera ”fritt”
näringsliv. C.Wr.
Kristidskommissioner, gemensam beteckning för
de centrala statsorgan, som omhänderhaft
kris-tidshushållningen*.
Kristidslagstiftning, populärt namn på ett antal
tillfälliga lagar, som i många länder utfärdades
under el. efter i:a världskriget och motiverades av
den genom kriget skapade särsk. situationen. K.
ingrep djupt i den enskilda sammanlevnaden, särsk.
näringslivet och prisbildningen, och uppbars endast
delvis av det allmänna rättsmedvetandet, varför ett
brott däremot icke möttes av starkare ogillande i
offentliga meningen. Jfr Förfogandelagar. Den stora
och skiftande mängden påbud gjorde f.ö. en
efterlevnad, även av den laglydige medborgaren, svår.
Efter 1921 kvarstod k. i Sverige endast i ringa
omfattning, men en ny k. framtvingades genom
2:a världskrigets påfrestningar för Sverige (se
Kristidshushållning). — Litt.: K. Hildebrand,
”De svenska statsmakterna och krigstidens
folkhushållning” (5 bd, 1916—-20). K.
Kristidsnämnd, det lokala organet för
ombesörjande av kristidshushållningen* under 2:a
världskriget. I regel utgjordes k:s kompetensområde
av en kommun, men flera kommuner kunde
bilda ett kristidsförbund. K. bestod av en ordf.,
utsedd av kristidsstyrelsen i länet, samt 2—8 av
kommunen valda medl. K. skulle främst syssla
med den lokala ransoneringen genom att
fördela ransoneringskort, bevilja extra tilldelningar
o.d. men även omhänderha övriga av Staten
ålagda uppgifter. K. avvecklades i regel under
1950, och deras återstående verksamhet
övertogs av kommunalnämnden, resp,
drätselkammaren. C.Wr.
Kristidsstyrelse, det för länet gemensamma
organ, som under 2:a världskriget hade till uppgift
att tillhandagå de centrala
krisförvaltningsorganen, ss. Statens livsmedelskommission och
Statens bränslekommission, med till
kristidshushållningen* hörande uppgifter. K. bestodo av en ordf,
samt 4—8 medl., samtliga utsedda av K.m:t. De
avvecklades definitivt vid årsskiftet 1949/50, och
återstående uppgifter övertogos av länsstyrelsen.
Kristiern, äldre namnform för Kristian.
Kristiern Nilsson, drots, se Vasaätten.
Kristi födelse, se Betlehem och Kronologi.
Kristi förklaring, se Förklaring 2).
Kristi förklaringsdag (lat. Festum
transfiguratio’-nis C hris ti) firas i Sverige 7:e söndagen efter
tre-faldighetssöndagen, inom grekisk- och
romerskkatolska kyrkorna 6/s (jfr Förklaring 2).
Kristi gudom, se Kristologi.
Kristi himmelsfärdsdag (i sv. kyrkolagen av 1571
kallad Helge torsdag), firas på torsdagen i
6:e veckan efter påsk till minne av himmelsfärden*,
nämnes först o. 325 av Eusebius.
Kristiinankaupunki [kris’tinanka’opot)ki], finska
namnet på Kristinestad.
Kristikorsblomma, bot., se Passionsblomma.
Kristi lekamens fest el. helga lekamens
fest (lat. Festum cor’poris Christi, fra. Fète-Dieu,
ty. Fronleichnamsfest), romersk-katolska kyrkans
andra stora fest till nattvardsmysteriets ära, firad
torsdagen efter trefaldighetssöndagen (skärtorsdagen
till minne av nattvardens instiftelse färgas av
pas-sionstiden, medan K. uttrycker de troendes jubel
över mysteriet). Den firades första gången 1247.
I stora gatuprocessioner föres hostian synlig i en
monstrans omkring och tillbedes. Flera
Kristi-lekamensbrödraskap finnas. S.N.
Kristi lidandes historia, se Passionshistorien.
Kristillägg, se Dyrtidstillägg.
Kristina, fi. Ristiina, kommun i S:t Michels
län, Finland, s. om staden S:t Michel; 554 km2,
6,399 inv. (x949> 12 inv. Pr km2), finsktalande.
Äkern upptar 55 km2 (10% av arealen),
skogsmarken 390 km2.
Kristina, församling i Jönköping*.
Kristina, kvinnonamn, eg.: den kristna; jfr
Kristian. Härtill kortformen Stina.
Kristina, furstinnor.
Sverige. 1) Kristina, enl. Knytlingasagan
Erik den heliges gemål, mor till Knut Eriksson,
dotter till den danske prinsen Björn Järnsida och
den svenske kungen Inge d.ä:s dotter. Enl. en
— 1167 —
— 1168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
