Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina (hertiginna av Holstein-Gottorp) - Kristina (hertiginna av Lothringen) - Kristina Magdalena (pfalzgrevinna av Pfalz) - Maria Kristina (drottning av Spanien) - Kristina från Stumbelen - Kristina Nilsson-stipendiet - Kristineberg (stadsdel i Stockholm) - Kristineberg (Lycksele) - Kristineberg (egendom i Stockholm) - Kristinebergs zoologiska station - Kristine församling - Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINEHAMN
tiginna (1543—1604), dotter till Filip den ädelmodige
av Hessen, var en av de furstinnor, till vilka Erik
XIV friade, förmäldes sedermera med hertig Adolf
av Holstein-Gottorp. Med honom hade hon 10 barn,
bl.a. dottern Kristina, Gustav II Adolfs moder. K.
var genomträngd av en varm protestantisk
religiositet och har författat åtskilliga psalmer och en
bönbok.
Lothringen. Kristina, hertiginna (1522—90),
dotter till Kristian II av Danmark och kejsar Karl
V:s syster Isabella (Elisabet), växte upp i Mecheln
i Nederländerna, där fadern vistades under sin flykt
från Danmark. I enlighet med kejsarens önskan
förmäldes hon 1534 med Francesco Sforza, hertig
av Milano, vilken avled 1535. 1541 gifte kejsaren
henne med hertig Frans av Lothringen, efter vars
död 1545 hon en tid styrde hertigdömet och senare
(1552—78) vistades där, sedan hennes son Karl
tillträtt regeringen. Hon gjorde sig känd för sina
outtröttliga intriger i syfte att tillvarataga sina
arvsanspråk på de nordiska rikena; 1564—67
underhandlade hon med Erik XIV i syfte att åstadkomma
ett förbund med Sverige mot Danmark. Med sina
släktförbindelser och sin stora begåvning var hon
en icke obetydlig politisk faktor. — Litt.: J.
Cart-wright, ”Christina of Denmark” (1913); L
Andersson, ”Erik XIV och Lothringen” (i ”Scandia”, 1933).
Den danske förf. Börge Janssen har behandlat
hennes liv i en romantrilogi. I.A.
Pfalz. Kristina Magdalena, pfalzgrevinna
(1616—62), äldsta dotter till pfalzgreve Johan
Ka-simir, äktade 1642 brodern Karl X Gustavs vän,
markgreve Fredrik VI av Baden-Durlach och följde
honom strax därefter ut till Tyskland.
Spanien. Maria Kristina, drottning, se
Maria, Spanien 2).
Kristina från Stumbelen [Jtom’-], tysk mystiker
(1242—1312), f. i byn Stumbelen (nu Stommeln) nära
Köln, där hon en tid vistades som begin, hängav
sig åt hård askes och föll tidigt i typiskt
patologiska extaser (djävulsbesatthet o.d.), vilka stundom
kulminerade i stigmatisering. Kring K. samlades
en krets av fromma vänner, till vilka hörde den
svenske dominikanmunken Petrus de Dacia*, som
ägnade henne en svärmisk kärlek och skrev hennes
levnadsteckning (utg. av J. Paulson 1896 och L
Collijn 1936; sv. övers. 1950); även deras
brevväxling finnes bevarad. K. tillerkändes kult 1908,
festdag ®/ii. S.N.
Kristina Nilsson-stipendiet, penningpris, som
årl. utdelas från avkastningen av Kristina
Nilsson-fonden, stiftad av den svenska sångerskan i
testamente av 22/g 1921, varigenom Musikaliska akad.
fick 3,000 £ och Conservatoire de musique i
Paris 2,000 £. Efter diverse legats upphörande fick
fonden 1931 ett tillskott på 773,000 kr.
Avkastningen av denna fond går dels till ett årligt
stipendium, kallat Nilssonska stipendiet, och till
ett el. flera penningpris till elever i sång, vilkas
medel äro otillräckliga, dels numera även till
bidrag till täckandet av utgifterna för Musikaliska
akad:s operaklass. Disponibelt belopp var för
1949 c:a 19,000 kr, varav 10,000 kr gingo till
sångstipendier och 9,000 till operaundervisningen.
Musikaliska akad. utformar villkoren, men det är
förbehållet i testamentet, att stipendiaterna skola
ha rätt att studera utomlands. B.Hgn.
Kristineberg, stadsdel i Stockholm på n.v.
delen av Kungsholmen.
Kristineberg, gruvsamhälle i Lycksele
landskommun i Lappland, 55 km n. om Lycksele stad
och närmast ö. om sjön Hornträsk; c:a 1,200 inv.
Bolidens gruv-ab. äger här gruvor och
anrikningsverk för utvinning av svavelkis, koppar, zink
och något guld. Medelst en 96,4 km lång linbana
(se bild å pl. vid Bolidens gruv-ab.), den längsta
i världen, byggd 1942—43, transporteras sligen,
c:a 1,000 t pr dygn, ned till Boliden. Av
ickejärngruvor i Sverige är K. den största, med ung.
hälften av landets svavelkisproduktion, 40% av
kopparslig- och 20% av zinksligproduktionen.
Orterna ned till 500 m djup ha f.n. en
totallängd av över 20 km. Samhället började
anläggas 1939 och är av helt modern typ. —
Malmen utgöres till övervägande del av svavelkis
med stundom hög halt av kopparkis. En mindre
del är zinkmalm. Flera malmlinser förekomma,
vilka omgivas av klorit- och sericitkvartsiter.
Dessa äro omvandlade porfyrbergarter, hörande
till leptitformationen. K. var den första
fyndighet i Norrland, som lokaliserades genom elektrisk
malmletning, vilket skedde redan 1918.
Omfattande undersökningsarbeten igångsattes 1935, och
brytning i stor skala började 1940. P.;S.Hj.
Kristineberg, egendom (s.k. malmgård) på v.
Kungsholmen i Stockholm, urspr. uppförd av
Lennart Torstenson på 1640-talet och uppkallad
efter hans sonhustru Kristina Stenbock. Den
nuv. huvudbyggnaden stammar från 1750-talet.
K. förvärvades 1920 av Stockholms stad. 1867—
1930 var Frimurareordens i Stockholm barnhus
förlagt hit.
Kristinebergs zoologiska station i Fiskebäckskils
kommun upprättades först 1877 av prof. S. Lovén,
men Kristineberg hade alltsedan B. Fries’ besök
1835 varit samlingsplats för havsbiologer.
Stationen består av flera byggnader, sommarlaboratoriet
från 1885, vinterlaboratoriet från 1905, tillsammans
innehållande 15 arbetsrum, bibi., föreläsningssal,
akvarier m.m., och boningshus för de studerande
(nybygge 1941), för föreståndare och prefekt samt
är försedd med motor- och segelbåtar. K. har
tillkommit genom donationer av den i Brasilien
bosatte läkaren A. F. Regnell och av konsul och fru
G. E. Broms. Till stationen hör hemmanet
Fiskebäck, gåva av prof, och fru G. Retzius. Kurser i
havsbiologi hållas i juni för studerande vid univ.
och högsk., och stationen är öppen för forskare
så gott som året runt. K. äges av
Vetenskaps-akad. O.Cn.
Kristine församling. 1) Församling i Göteborg
(se d.o., sp. 575). — 2) Församling i Falun*.
Kristinehamn, stapelstad i Värmlands län, på
en av Varnan och Lötälven genomrunnen, av c:a
100—-150 m höga, skogklädda höjder omgiven
liten slätt vid Varnumsviken av n.ö. Vänern; 29,94
km2, därav 29,69 land; 16,978 inv. (1950). Av
landarealen äro 12% åker, 1 °/o äng, 42%
skogsmark och 45°/o övrig mark inkl, tomtmark.
Där K. nu ligger, fanns sedan lång tid tillbaka
en viktig omlastnings- och förrådsplats för det
järn, som fraktades ut från Bergslagen, och de
livsmedel, som fördes från Västergötland till ö.
Värmland. På Varnans n. strand och vid nuv.
— 1173 —
— 1174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
