Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinehamn - Kristinehamns revir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINEHAMNS REVIR
inre hamnen, v. om torget, låg en sedan mitten
av 1300-talet känd sätesgård, Bro, som i slutet
av 1500-talet ägdes av fru Anna Bielke till Åkerö
och hertig Karl. 1572 uppförde den senare här
ett kronobruk, omfattande masugn,
hammarsmedja, såg, kvarn m.m., och förlänade 1582 platsen
stadsprivilegier under namnet Bro men
ändrade sitt beslut och gav 1584 privilegierna åt
Karlstad. Anledningen därtill var, att hertig Karl
kort efter 1582 fann, att Bro var mindre lämpligt
som plats för bruksrörelse, och flyttade denna till
Nykroppa. Emellertid utvecklade sig
järnhanteringen i Värmland. Järnexporten och
livsmedels-importen över Bro ökades avsevärt och därmed
Bros betydelse som handelsplats. 1642 förnyade
drottning Kristinas förmyndarregering
stadspri-vilegierna, och Bro blev stad under namnet K.
Det var alltså den uppblomstrande
järnhanteringen, som gjorde K. till stad. K. har sedan i sin
tur varit en orsak till att en bruksrörelse uppväxt
i de närmaste socknarna kring staden. De
ojämförligt flesta av dem, som anlade bruk i
Värmland, voro näml, borgare, från början bosatta i
Karlstad el. K., någon gång i Göteborg el.
Ma-riestad. Det kapital, som förtjänats på handel
el. andra stadsnäringar, användes i många fall
till anläggandet av stångjärnsbruk ute på den
omgivande landsbygden. K. var knutpunkten för
trafiken mellan Bergslagen och Vänern. I
början kunde de med järn lastade båtarna ej gå
längre än till Hytte vid sjön Matlångens s. ända,
varifrån järnet kördes till Bro, men på
1630-talet grävdes den s.k. Norsbäckens kanal mellan
Matlången och Bergsjön, varefter järnet
fraktades båtledes till Sjöändan vid sistn. sjös sydspets,
c.-a 10 km n.n.ö. om K. När K. blev stad, fingo
borgarna monopol på körslorna mellan Sjöändan
och K. Efter hand övertogos dessa
”Sjöänds-körslor” av bönderna i Varnums, ölme och
Lungsunds socknar och ersattes 1850 av en liten
järnväg. För den värmländska järnhanteringen
blev K. den kommersiella huvudorten genom
fastingsmarknaden, som 1686 överflyttades dit
från Karlstad. De affärer, som där avslutades,
blevo bestämmande för följ, års priser och
konjunkturer på järnmarknaden. Från mitten av
1800-talet fick K. bättre kommunikationer,
industrier uppstodo, och staden gick en hastigare
utveckling tillmötes. Folkmängden ökades från
1,430 1805 och 2,056 1850 till 3,577 1870, 6,755
1900, 11,514 1920 och 13,451 1940. —
Närke-Värmlands reg. hade 1684—1816 sin övningsplats vid K.
K. är knutpunkt för statsbanelinjen Laxå—
norska gränsen och Inlandsbanan, som öppnades
för trafik till Storfors 1873, till Persberg 1876
och till Mora 1891. Inlandsbanan är icke blott
en viktig utfartsväg för den värmländska
järnindustriens utan även för Dalarnes
skogsprodukter. I samband med järnvägarnas tillkomst och
fördjupningarna av Trollhätte kanal (jfr
Karlstad, sp. 922) förbättrades K:s hamnförhållanden.
Varnan har uppmuddrats till 3,6 m djup fram
till Hamnbron och har en kajlängd av 982 m;
Yttre el. Djuphamnen vid Varnumsviken har en
kajlängd av 250 m vid 5,2 m vattendjup. 1949
an-kommo och avgingo 1,188 fartyg om 276,014
net-toregisterton. De viktigaste exportvarorna äro
trävaror och pappersmassa, importvarorna kol
och koks. — 1945 levde 3,5% av K:s befolkning
av jordbruk med binäringar, 48,5% av industri
och hantverk, 14,3% av samfärdsel, 13,8% av
handel, 15,2% av allmän tjänst och förvaltning,
2,7% av husligt arbete och 2,0% av ospecificerad
verksamhet. Någon industri att tala om fanns
icke i K. förrän under senare hälften av
1800-talet. Stadens äldsta industri är Karlstads (urspr.
Kristinehamns) mekaniska verkstad*, anlagd 1859,
världsbekant som turbinverkstad; arbetarantal c:a
350. Bland övriga industrier märkas bl.a. Albin
motor kommanditbolag L. A. Larsson (firman
etabl. 1900, c:a 400 arb.; motorer, pumpar,
brandsprutor), båtvarv, stållinefabrik, Industri ab.
Fu-ruplywood (1927, c:a 275 arb.), snickerifabrik,
borst- och penselfabrik samt cementgjuteri. 1947
hade K. 51 industriella anläggningar med
sammanlagt 1,931 arb. och en förvaltningspersonal
på 352. — K. har högre allm. lärov., kommunal
flickskola, praktisk skola, hantverksskola för
blinda män; länslasarett; knappt 2 km n. om staden
ligger Mariebergs (sinnes-)sjukhus. Till K. är
sedan 1943 det nyupprättade Bergslagens
art.-reg. förlagt. I K. utges ”Nya
Kristinehamns-Posten” och ”Värmlands-Posten” (båda 3 ggr i
veckan).
Det äldsta stadsområdet begränsades av de nuv.
Staketgatorna, N., S., V. och ö., så benämnda
efter det plank el. staket, som under
lanttullar-nas tid helt och hållet omgav staden.
Stadsplanen är mycket regelbunden inom denna del av
K.; ett motsatt förhållande är rådande inom de
villabebyggda stadsdelar, Villastaden, Smedby,
Sanna, Fältet, Dalen, Kurlanda m.fl., som omge
den gamla staden. Flera stora eldsvådor ha
övergått K., bl.a. 1777, då staden nästan helt och
hållet nedbrann, och 1893, då ett 50-tal gårdar
på båda sidor om Kungsgatan, K:s huvudgata,
lades i aska. Av äldre byggnader finns det i K.
föga kvar, men både torget och några av
sidogatorna göra ett ganska ålderdomligt intryck.
Stadsförvaltningens el. drätselkammarens hus vid
Inre hamnen är uppfört 1771 på källarvalven
efter den förut omnämnda Bro sätesgård. Den s.k.
Wahlundska gården vid S. torget tjänstgjorde
under fastingsmarknaderna som
landshövdingsre-sidens; tillhör nu staden och inrymmer bl.a.
stads-bibl. Kyrkan, som anses vara Värmlands största,
är uppförd efter ritningar av C. G. Brunius och
invigd 1858; den är av tegel, både det yttre och
det inre i tungt gotiserande stil. —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
uppgick 1948 till 1,557,600 kr, å annan fastighet
till 76,520,600 kr, varav 8,128,600 för svenska ab.;
den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten var s.å. för fysiska personer m.fl. 39,466,430
kr, för svenska ab. 1,313,670 kr och för andra
skattskyldiga 481,760 kr. — K. bildar jämte Varnum
ett pastorat i Visnums kontrakt, Karlstads stift.
— K. är uppkallat efter drottning Kristina. —
Litt.: B. Wendel, ”Beskrivning över K. med
omnejd” (1942); A. E. Löf, ”K:s historia”, 1—2 (1942
-50). J.C.
Kristinehamns revir, adress Kristinehamn,
tillhör Bergslagsdistriktet och omfattar Färnebo,
Visnums och ölme hdr, Väse sn av Väse hd i
— 1175 —
— 1176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
