Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristliga studentvärldsförbundet - Kristligt demokratiska partiet - Kristligt demokratiska unionen - Kristligt natinoella partier - Kristligt nationella riksdagsgruppen - Kristligt-sociala partier - Kristligt sociala unionen - Kristna - Kristna - Kristna eran, kristna tideräkningen - Kristna kvinnors samarbetskommitté - Kristna samfundens nykterhetsrörelse, De - Kristna seminarister och lärare - Kristne generalen - Kristning - Kristnisaga - Kristobalit, christobalit - Kristocentrisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTLIGT DEMOKRATISKA PARTIET
mål. Organ är tidskr. ”Kristen student” (tidigare
”Vår lösen”). 1909 startades Sveriges kristliga
studentrörelses bokförlag, vilket numera äges av
Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag. — Ärl.
anordnas med kristligt program sommar- och
vintermöten för studenter, stundom utvidgade till
nordiska möten. För att främja direkt kyrkliga
intressen finnas s.k. kyrkliga frivilligkårer*. Ur
den svenska kristliga studentrörelsen har den
s.k. ungkyrkorörelsen* framgått. En
samarbets-kommitté mellan Sveriges kristliga studentrörelse
och Fria kristliga studentföreningen* förmedlar
förbindelsen med K. — Litt.: J. R. Mott, ”The
World’s Student Christian Federation” (1921);
minnesskrifter utg. av Uppsala kristliga
studentförbund (1911, 1926) och Lunds kristliga
studentförbund (1912, 1922); B. Rodhe, ”K. 50 år”
(i ”Kristen gemenskap”, 1945); Ruth Rouse, ”The
World’s Student Christian Federation” (1948);
Suzanne de Diétrich, ”Världsstrategi. K. 50 år”
(1949). [E.Ltn]K.Gw.
Kristligt demokratiska partiet, Partito democrazia
cristiana, italienskt politiskt parti, organiserades
”under jorden” 1941 och kan anses som arvtagare
till det förfascistiska Partito popolare, don
Stur-zos konfessionellt präglade folkparti. K.
utvecklades under åren närmast efter 2:a världskriget
till Italiens främsta parti. Det utgör ett
borgerligt centerparti, som har rört sig åt höger men
som ställer sig positivt till moderata ekonomiska
och sociala reformer. Dess ledare är Alcide de
Gasperi, konseljpresident sedan dec. 1945. K.
erhöll vid de allmänna valen 1948 c:a 48% av de
avgivna rösterna. S.Br.
Kristligt demokratiska unionen, se Christlich
demokratische Union.
Kristligt nationella partier, se
Christlich-natio-nale Bauern- und Landvolkspartei,
Christlich-natio-nale Arbeitsgemeinschaft och Christlich-sozialer
Volksdienst.
Kristligt nationella riksdagsgruppen, som hade
till syfte att ”tillvarataga och främja den kristliga
livsåskådningen i riksdagsarbetet”, bildades vid
slutet av 1904 års riksdag. Dess ursprungliga
namn var Riksdagens grupp till främjande av
kristlig livsåskådning. K, som i regel räknade 30
å 40 medl., uppgick 1938 i den då bildade
riksdagsgruppen för främjande av kristlig
livsåskådning.
Kristligt-sociala partier finnas i flera länder; de
grunda sig på religiöst betonade sociala
reformrörelser, som uppstodo på skilda håll i Europa
ung. från mitten av 1800-talet (se
Evangelisk-social). A. Stoeckers Christlich-soziale Partei* var
det kanske mest kända evangeliska partiet.
Flertalet k. äro katolska. Deras program ansluta sig
till de påvliga encyklikorna Quadragesimo anno
och Rerum novarum och avse att på kristlig
grund genomföra moderata ekonomiska och
sociala reformer under bevarande av enskild
äganderätt till produktionsmedlen och fritt
företagar-initiativ. Som alla katolska partier äro alltså
dessa k. väsentligen konservativa och
antisocia-listiska, men deras vänsterflyglar, som stödja sig
på den kristliga fackföreningsrörelsen, förfäkta
socialpolitiska krav, mer el. mindre lika den
socialistiska arbetarrörelsens. Katolska partier med
sociala reformprogram togo uppsving, resp,
nybildades vid slutet av och kort efter 2:a världskriget.
Bland dessa märkas särskilt Kristligt demokratiska
partiet* (Partito democrazia cristiana) i Italien,
Folkrepublikanska partiet* (Mouvement républicain
populaire) i Frankrike, Kristligt-sociala partiet
(Parti chrétien social) i Belgien samt med det sistn.
närbesläktade partier i Nederländerna och
Luxemburg. Kristligt demokratiska unionen (Christlich
demokratische Union*) i Tyskland, i viss grad
arvtagare till det gamla Zentrum, vill i
överensstämmelse med kyrkliga ekumeniska strävanden bringa
tyska katoliker och protestanter till politisk
samverkan i kristlig anda. S.Br.
Kristligt sociala unionen, ty. Christlich soziale
Union, se Christlich demokratische Union.
Kristna, 1) se Kristianer; 2) se Kristning.
Kristna, i uttr. det går illa för de kristna, d.v.s.
för den sidan den talande sympatiserar med,
uttryck, härrörande från krigen mot turkarna.
Kristna eran, kristna tideräkningen,
se Kronologi.
Kristna kvinnors samarbetskommitté bildades i
okt. 1935 i Stockholm på initiativ av KFUK.
Den omfattar Baptisternas kvinnoförbund,
Förbundet av Sveriges KFUK, Kvinnliga
missions-arbetare, Svenska kvinnors missionsförening och
Sveriges kvinnliga studerande ungdoms kristliga
förbund med representanter även från
Frälsningsarmén, Förbundet för kristet samhällsliv och
Svenska missionsförbundet. Kommitténs uppgift
är ”att bereda tillfälle till gemensamma
överläggningar, giva möjlighet till samfälld
opinionsyttring... och väcka intresse för att studera
samhälleliga och internationella problem och ställa
dem i kristen belysning”. S.N.
Kristna samfundens nykterhetsrörelse, D e, se
De kristna samfundens nykterhetsrörelse.
Kristna seminarister och lärare, se Förbundet
Kristna seminarister och lärare.
Kristne generalen, se Fen g Yü-siang.
Kristning (av verbet kristna, förr även ”döpa”),
dop*.
Kristnisaga, isländsk saga, som ger en kort,
strängt kronologisk översikt över kristendomens
och kyrkans historia på Island från o. 980 till o.
1120; f.ö. ett kompilationsarbete, vars upphovsman
är okänd och avfattningstid ej kunnat bestämmas.
Framställningen bär en nykter och trovärdig
prägel. K. är blott bevarad i ”Hauksbök”. Utg. i
”Hauksbok” (1892—95) och av B. Kahle i
”Altnor-dische Saga-Bibliothek” (1905).
Kristobali’t, christobalit, miner., liksom
kvarts och tridymit en modifikation av kiseloxid,
SiO2, bildad vid temperatur över 1,470° (jfr
Geologisk termometer). K. förekommer i form av små
vita oktaedrar i unga eruptivbergarter och bildas
syntetiskt vid stark upphettning av kvarts.
Kristocen’trisk (till Kristus och grek. ken’tron,
medelpunkt), teologisk term, som syftar på Kristi
centrala plats i den kristna tron. Uttrycket har
stundom ställts i mots. till teocentrisk*, men nutida
teologi fattar i stället trons teocentriska och
kristo-centriska inriktning som kompletterande varandra:
”tron på Kristus är en tro på Gud, sådan han i
Kristusgärningen aktivt träder oss till mötes” (G.
Aulén, ”Den allmänneliga kristna tron”, 1923).
— 1183 —
— 1184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
