Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritsystemet, krita(n) - Kritteckningsmaner, kritmaner - Krivitjer - Krivoj Rog - Krk - Krňov - KRO - Kroasad - Kroasera - Kroater - Kroatien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROATIEN
i stort sett inom det förra rudister, kaprinider och
nerinéer samt vissa speciella ammoniter,
belemi-ter, revbildande koraller etc., som äro utmärkande
för den sydeuropeiska regionen, där
hippuritkalk-stenar o.a. revbildningar äro rikt representerade.
Då motsv. förhållande återfinnes i Amerika, har
man velat däri se bevis för förekomsten av
differentierade klimatzoner. Ännu på höga nordliga
såväl som på höga sydliga breddgrader synes
klimatet tidvis ha varit tropiskt el. subtropiskt.
Fauna. I vissa av k:s bergarter, ss. krita, ingå
foraminiferer som väsentlig beståndsdel; av
viktigare släkten må nämnas Orbitoli’na och
Globi-geri’na. Såväl kalk- som kiselsvampar nådde under
kritperioden höjdpunkten av sin utveckling;
kisel-syran i kritbergarternas flinta härrör från de
sistnämnda. Korallerna, delvis revbildande,
överensstämma i stort sett med jurasystemets;
anmärkningsvärt är släktet Cycloli’tes. I reven (ss. i danien)
träffas även hydrokoraller. Bland
tagghudingar-na äro sjöborrarna starkt framträdande, medan
hårstjärnor och sjöstjärnor äro på retur.
Moss-djur äro utomordentligt talrika, särsk. i övre k.
Armfotingarna skilja sig föga från jurasystemets.
Musslorna äro företrädda av ofta storvuxna,
tjock-skaliga former, ss. olika ostronsläkten (Os’trea,
Gryphaè’a, Exogy’ra, Alectryo’nia), Inoceramus,
rudister, chamider m.fl. Bland snäckorna märkas
nerinéer. Ett dominerande inslag i k:s fauna utgjorde
bläckfiskarna; ammoniterna voro representerade
av ett betydligt antal delvis egendomligt utbildade
släkten men försvunno helt med utgången av
kritperioden. Likartat är förhållandet med
belemni-terna, som dock fortlevde med enstaka former i
tertiär tid. Krabbor och kräftor blevo allt
talrikare, och med blomväxterna följde insekter i
ständigt ökad formrikedom. Bland fiskarna
dominerade benfiskarna, medan hajar och ganoider voro
på tillbakagång. Detsamma gäller groddjuren.
Kräldjuren kunna sägas under kritperioden
behärska landfaunan genom skräcködlor, ss.
Igua’no-don, TricFratops och bland flygödlorna den
jättelika Ptera’nodon, samt den marina faunan genom
mosasaurier, fisk- och svanödlor. Inom
fågelvärlden förekommo endast tandbärande former,
tandfåglar. Däggdjur, mest tillhörande
Multitubercu-la’ta, äro kända särsk. från wealden och den s.k.
lanceformationen i Nordamerikas övre k. — Det
såsom det synes plötsliga utdöendet vid
kritperio-dens slut av vissa förut livskraftiga grupper inom
skilda djurklasser torde åtm. delvis få tillskrivas
allt för långt driven specialisering i
organisations-avseende med åtföljande oförmåga att reagera
ändamålsenligt gentemot på ett el. annat sätt
förändrade levnadsvillkor.
F 1 o r a n i undre k. avviker föga från
jurasystemets. övre k. karakteriseras framför allt genom
an-giospermernas skenbart plötsliga uppträdande inom
skilda delar av jorden med såväl en- som
tvåhjärt-bladiga former; fr.o.m. cenoman behärskade de
helt växtvärlden. Utom från cenoman äro rika,
kosmopolitiskt utbredda floror kända från senon;
särsk. Nordamerikas övre k. har lämnat stort
utbyte av fossila växter. Betr, många av k:s
angio-spermer, i sht sådana, som representeras blott av
blad, ss. CrednPria och Dewal’quea, kan den
systematiska ställningen ej avgöras, däremot
förekom
mo även talrika former, som kunna inordnas i nu
levande växtfamiljer.
Mineraltillgångar. Stenkol finnes här och
var i k., ss. i wealden i n.v. Tyskland och flerstädes
i Nordamerika, särsk. i laramielagren i staterna
Wyoming, Montana och Dakota, där kolflötserna
närmast få anses som brunkol. Malmer uppträda
mycket sparsamt i k.; viktigast äro de rika
järnmalmerna i den undre kritan vid Bilbao i Spanien.
Till k. höra även de viktiga bauxitlagren i s.
Frankrike. — Vissa av k:s bergarter utnyttjas som
byggnadssten och dess kalkstenar och
märgelberg-arter som råmaterial för kalkbränning och
cementfabrikation. G.R.
Kritteckningsmaner, kritmaner, graf., se
Crayonmaner.
Krivi’tjer, slavisk stam, som under senare
hälften av i :a årtusendet e.Kr. bebodde ett område
mellan Dünas, Dnjeprs och Volgas övre lopp
och som hade sina politiska centra i Smolensk
och Polotsk. K. voro bosatta vid vikingarnas
viktiga handelsväg till Bysans, voro tidvis
tributskyldiga till storfursten av Kiev och deltogo
bl.a. i Olegs och Igors krigståg mot Bysans.
K. utgjorde tills, med dregovitjer kärnan till det
vitryska folket. Benämningen k. fortlever i de
lettiska orden krievi och Krievija som beteckning
för ryssar, resp. Ryssland. A.Pe.
Krivoj Rog [-vå’j råkk], ukrain. Kryvyj Rig
(Rih), gruv- och industristad i
Dnjepropetrovsk-området, Ukraina, vid Saksagans inflöde i
Ingu-lets, en biflod till Dnjepr; 197,621 inv. (1939). K.
är centrum i Sovjetunionens rikaste
järnmalms-distrikt (> 50 miljarder t) och har mycket stora
järnverk; färg- och kalkindustri. K:s utveckling
till storstad sammanhänger med utnyttjandet av
de väldiga järnmalmsfyndigheterna inom detta
område; 1931 hade staden endast 31,285 inv.
Under 2:a världskriget skadades K. och dess
industrier betydligt. Staden besattes av tyskarna 1941
och återerövrades 22/2 1944 av ryssarna. Edg.K.
Krk [kark], en av Dalmatiska öarna, se Veglia.
Krnov [kar’nåf], ty. Jägerndorf, stad i Mähren,
Tjeckoslovakien, invid schlesiska gränsen; 25,300
inv. (1939). Slott och sengotisk kyrka.
Mångsidig textilindustri, tegelbruk och orgelfabrik.
KRO, förk. för Konstnärernas riksorganisation.
Kroasa’d (fra. croisade, av croiser, korsa), sportv.,
se Fäktning, sp. 935.
KroaseTa (fra. croiser, korsa), biol., se Korsning.
Kroa’ter, sydslaviskt folk (eget namn hrvati),
närbesläktat med serberna, bebor delar av
Jugoslavien (Kroatien samt delar av Slovenien,
Dal-matien och Bosnien); inemot 3 mill. (jfr
Serbo-kroater). K. äro högväxta och tillhöra huvudsaki.
den dinariska rasen. De ha gemensamt språk
med serberna men äro i mots. till dessa romerska
katoliker. De bevara ännu många gamla seder
och bruk (folkdräkter, byggnadssätt m.m.); en
stor del av dem stå högt i bildning. Under
30-åriga kriget tjänstgjorde k. som kejserliga
ryttare; därav svenska krabater. G.Br.
Kroa’tien, kroat. Hrvatska. 1) Folkrepublik i n.v.
Jugoslavien (se karta vid d.o.); 56,485 km2; 3,749,039
inv. (1948), övervägande kroater. K. omfattar de
gamla landskapen Slavonien, Kroatien (se K.2) och
större delen av Dalmatien. Landskapet Kroatien,
— 1201
— 1202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
