Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronan, Norra och Södra (stjärnbilder) - Kronan (skans) - Kronans fisken - Krona och klave - Kronaxi - Kronbenet - Kronberg, Cronberg - Kronberg, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONAN
ett 30-tal stjärnor ljusare än 6:e storleken. De
ljusaste stjärnorna bilda tillsammans en elliptisk
ring. — Jfr Ariadne. M.
Kronan, gammal skans, liggande på Risåsen inom
Göteborg, en kvarleva av stadens gamla
befästningar. Redan 1639 påbörjades här en skans, och
1687—1700 uppfördes efter ritningar av Dahlbergh
det nuv. åttkantiga tornet, som 1691 erhöll namnet
K. 1756 bestämdes, att tornet skulle underhållas,
och under 1770-talet anlades nedanför ett
tenalj-verk. När Göteborgs fästning 1806 började raseras,
fick tornet kvarstå. Från 1854 förvarades där en
tid fångar, och 1904 ordnades i K. ett
militärmuseum. A.W.G.
Kronans fisken kunna uppdelas i följ. 4 grupper:
1) Kronans enskilda fisken, upptagna
i jordeboken som särskilda lägenheter av
krono-natur. Omkr. 25 sådana finnas, huvudsaki. laxfisken.
Förvaltas av Domänstyrelsen el.
Vattenfallsstyrelsen. 2) Allmänna kronofiske n*. 3)
Fisken, belägna i saltsjön och de stora insjöarna
utanför de områden, som upptagas av enskilda
rättigheter. Benämnas stundom
kronoallmän-ningsfisken. 4) Kronofisken av
privaträttslig natur. — 1937 uppgingo arrendeinkomsterna
av alla K. till över 800,000 kr, därav från Kronans
enskilda fisken c:a 35,000. Se Fiskerilagstiftning.
— Litt.: ”Förslag rörande tillgodogörande av
Kronans fiskevatten” (1923); C. Rothlieb, ”Om
Kronans fiskerier” (i ”K. Jordbruksdep.
1900—-1925. Minnesskrift”, 1925); ”Betänkande rörande
ett ändamålsenligt utnyttjande av Kronans
fiskevatten” (1939). N.Rn.
Krona och klave (med syftning på vissa figurer
å äldre mynt; jfr Klave 3), i uttr. spela k. (”singla
slant”), ett spel, där en person kastar en slant i
luften och en annan söker gissa, vilken av de båda
sidorna efter kastet ”kommer upp”. Särsk. förr,
efter samma beteckningsgrunder, även bl.a. ”krona
och vase” (till vase, kärve), ”kronvägg”, ”gubbe
och pil”.
Kronaxi’. Då en muskel retas med elektrisk
ström, sammandrager den sig, såvida strömstyrkan
uppnått muskelns tröskelvärde för elektrisk ström,
d.v.s. den svagaste strömstyrka, som förmår
framkalla kontraktion. Tröskelvärdet ger emellertid
blott ett ofullständigt uttryck för muskelns
retbar-hetsförhållanden, om man vid sådan bestämning ej
tager hänsyn till retningstiden. Tidigare
undersökningar hade ej lyckats påvisa tidsmomentets
betydelse; först i början av 1900-talet blev detta
klarlagt. Man fann då, att muskelkontraktionen uteblev,
om man för en viss funnen tröskelspänning
minskade retningstiden till någon tusendels sekund.
För att få ett samfällt uttryck för såväl retningstid
som retningsintensitet bestämmer man muskelns
kronaxivärde. Detta tillgår på följ. sätt. Först
bestämmes tröskelspänningen (rheobasen) vid lång
retningstid — för däggdjursmuskel räcker det med
0,1 sek. Sedan fördubblas denna spänning, och
den kortaste retningstid, som nu ger kontraktion,
benämnes muskelns kronaxi. K., som vanl.
angives i tusendels sek (0,001 sek = 1 o), är liten
för muskler, som sammandraga sig snabbt, och
omvänt. K. kan även bestämmas för nerver och
ger då uttryck för dessas retbarhet och
lednings-hastighet. En muskel och dess tillhörande nerv
Julius Kronberg: David och Saul, 1885.
Nationalmuseum.
ha alltid samma kronaxivärde, äro i s o k r o n a.
Kronaxibestämningar kunna utföras på all
kontraktil vävnad, t.o.m. alger. K. har fått stor
betydelse inom såväl fysiologien som farmakologien,
till någon del även inom de kliniska
vetenskaperna. J.E.L.
Kronbenet, det skelettben i hästens fot, som är
beläget mellan kot- och hovben. Det är, sett
fram-el. bakifrån, nästan fyrkantigt, upptill försett med
en ledgrop för kotbenet och nedtill med en
led-rulle för hov- och strålben.
Kronberg [krå’nbärk], Cronberg, stad i
Hessen-Nassau, vackert belägen på sluttningen av
Taunus 15 km n.v. om Frankfurts centrum; 5,600
inv. (1948). Kurort; fruktodling.
Kronberg, Johan Julius Ferdinand, målare
(1850—1921), började 1864 studera vid
Konstakademien och vann 1870 kungl. medaljen för
”Gustav Vasa mottager bibelöversättningen”. 1873 reste
K. utrikes på statsstipendium och avlade korta
besök i Düsseldorf och Paris, tills han följ, år slog
sig ned i München. Utom av Makarts prunkande
fantasikonst tog K. framför allt intryck av de
gamla mästarna, vilka han kopierade i små snabba
färgskisser. K:s första större verk var ”Jaktnymf
med fauner” (1875, Nationalmuseum), ett
glänsande bravurstycke i saftig, lysande kolorit, som
vid utst. 1876 väckte stort uppseende. Efter ett
kort besök i Venedig 1875 utförde K. allegorien
”Våren”, inledningen till en lång serie av
färgly-sande och fantasifulla dekorativa arbeten. Sedan
— 1235 —
— 1236 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
