Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronobergs län - Kronobergs läns folkhögskola - Kronobergs läns hembygdsförbund - Kronobergsmanshemman - Kronobergs regemente, I 11 - Kronobetjänte - Kronobonde - Kronoborg - Kronobrevbäring - Kronobrännerier - Kronoby - Kronocyklografmetoden - Kronofartyg - Kronofiske - Kronoflagg - Kronofogde - Kronofrälseränta - Kronofånge - Kronogods - Kronograf - Kronogram - Kronohemman - Kronohäkte - Kronojord - Kronojägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOJÄGARE
distrikt. — Högre allm. lärov., kommunal
flickskola, folk- och småskoleseminarium finnas i
Växjö, samrealskolor i Ljungby, Alvesta,
Strömsnäs bruk och Älmhult, folkhögskolor i
Grims-löv och Växjö (S:t Sigfrid), central
verkstadsskola i Ljungby, lantmannaskolor i Ingelstad och
Ryssby, lanthushållsskola i Markaryd. K. tillhör
2 folkskolinspektionsområden. — Gustav Vasa
inrättade ett K., som emellertid ej blev
bestående. Vid länsindelningen 1634 kom området
under landshövdingen i Småland. Senare bildade
det ett län tills, med Kalmar län. Det nuv. K.
fick i huvudsak sina gränser 1687. P.
Kronobergs läns folkhögskola, se Grimslöv.
Kronobergs läns hembygdsförbund,
centralorganisation för länets hembygdsföreningar, tillkom
1928 genom en ombildning av
Hyltén-Cavallius-föreningen för hembygdskunskap och
hembygdsvård, som bildades 1919. De båda
organisationerna utge en årsbok, som utkommit sedan 1920,
från 1946 med omslagstiteln ”Kronobergsboken”.
Till K. är knuten landsantikvarien för länet, f.n.
fil. lic. J.-E. Anderbjörk, som också är årsbokens
redaktör.
Kronobergsmanshemman, i Bergslagen belägna
kronohemman, vilkas innehavare förr ålåg idka viss
art bergsbruk.
Kronobergs regemente, I 11, leder sitt ursprung
från det småländska fotfolk, som under 1500-talet
organiserades på fänikor. Inom Kalmar och
Kronobergs län sammanfördes dessa av Gustav II
Adolf till ett landsreg., av vilket fältreg. inom
Kronobergs län organiserades och fick
självständighet stadfäst genom riksrådsbeslut 1636 betr,
genomförande av 1634 års RF och så småningom
benämndes K. 1685 upprättade Karl XI
knekte-kontrakt för K., och 1692 var reg:s
indelningsverk genomfört med rotering i Kronobergs län
utom dess östligaste delar till en styrka av 1,100
man. Reg. har deltagit i flertalet svenska krig
under 1600-, 1700- och 1800-talen, och dess fanor
upptaga segernamnen Mewe 1626, Wirtstock 1636,
Landskrona 1677, Fraustadt 1706, Helsingborg
1710, Walkiala 1790. K. hade i äldre tider sin
mönstrings- och övningsplats i Växjö. 1778—1919
ägde övningarna rum på Kronobergshed; sistn. år
inflyttade reg. i nybyggda kaserner i Växjö. 1928
tillfördes reg. den återstående kadern av det
indragna Karlskrona grenadjärreg., vilken bildade
reg:s detachement i Karlskrona. Detta indrogs 1939
på gr. av 1936 års försvarsbeslut. K. tillhör i:a
militärområdet. [E.O.B.JS.Bn.
Kronobetjänte, förr beteckning för de
underordnade landsstatstjänstemännen på landsbygden:
kro-nolänsmän och fjärdingsmän.
Kronobonde, brukare av Staten tillhörigt
hemman ur allmogeklassen, åbo på kronohemman.
Kronoborg, fi. Kurkijoki, tidigare kommun i
Viborgs län, Finland, vid Ladoga; avträdd 1940 och
1944 till Sovjetunionen; flera märkliga fornborgar
och fornfynd; centrum i det av Kristina för
Gabriel Bengtsson Oxenstierna instiftade grevskapet
Kronoborg.
Kronobrevbäring, skyldighet fortskaffa Kronans
brevförsändelser i äldre tider. K. åvilade vissa
hemman men medförde frihet från vissa andra
allmänna besvär. Den anlitades mest för befordran
— 1245 —
av skrivelser från länsstyrelserna och kyrkliga
myndigheter. K. ansågs ganska betungande, och
bondeståndet yrkade länge på dess avskaffande. 1874
upphörde k., och all befordran av Kronans brev
övertogs av postverket, vars verksamhet därmed
hastigt svällde ut.
Kronobrännerier, statliga brännvinsbrännerier
med monopol på bränningen, vilka upprättades på
ett 50-tal platser från 1776. K. avsågo att bereda
Kronan ökade inkomster, men resultatet blev
synnerligen misslyckat. Även för folknykterheten
medförde k. svåra skadeverkningar. De avskaffades
därför 1788, utom betr. Stockholm, Göteborg m fl.
städer, där de försvunno 1824. Jfr
Rusdryckslag-stiftning.
Kronoby, kommun i Vasa län, Finland, vid
Bottniska viken; 279 km2, 3,021 inv. (1949, 11 inv. pr
km2), svensktalande. Åkern upptar 43 km2 (15%
av arealen), skogsmarken 155 km2.
Kronocyklogra’fmetoden, se Arbetsstudier, sp.
136.
Kronofartyg, fartyg som äges av Staten
(Kronan).
Kronofiske, se Kronans fisken.
Kronoflagg, dets. som örlogsflagg; även om
statsflagg, där särskild sådan föres av fartyg,
tillhörande statliga, icke militära inst., ss. i Sverige
före 1906 (se Flagga, sp. 908).
Kronofogde, från 1687 använd titel på Kronans
ämbetsmän över fögderierna. K. var polischef i
distriktet och ägde föra ansvarstalan i grövre
brottmål men handhade främst Kronans uppbörd och
verkställde som utmätningsman domar och utslag.
Sista instruktionen utfärdades 1855. Enl. k.k. 1865
fordrades jur. akad. examen för
kronofogdebefattningen. Vid landsstatens omorganisation 1918
indrogs den emellertid, och dess åligganden
över-gingo på landsfogdar och landsfiskaler. Jfr Fogde.
Kronofrälseränta, ränta från kronohemman,
vilket en gång överlåtits till frälseman och blivit
frälse (se Frälsehemman).
Kronofånge, se Statsfånge.
Kronogods, se Domän.
Kronogra’f, se Kronoskop.
Kronogram’ (till grek, chron os, tid, och gramma,
bokstav, skrift), numera ovanlig bokstavsgåta, i
vilken ett årtal döljes genom att bokstäver fått
vissa talvärden.
Kronohemman, Staten tillhörig bondgård; man
skiljer mellan allmänt k., vilket innehaves av åbo
mot avgift, samt särskilda slag k.:
kronobergsmanshemman, stubbe- och röjselrättshemman,
sämje-och stadgehemman (se dessa ord). Åbo å k. må
med länsstyrelsens tillstånd överlåta k. å annan,
och detta går i arv inom hans släkt enl. vissa
regler. Skogen äger han nyttja enl. fastställd
hus-hållningsplan. Se i övrigt k.br. 29/’ 1808. K. voro
efter Gustav Vasas och Karl XI:s
godsindragningar mycket talrika men ha sedermera i stor
omfattning föryttrats el. skatteköpts. Se härom
k.k. 15/i2 1848 och art. Skatteköp. K.
Kronohäkte, till 1946 benämning på mindre
fång-vårdsanstalt, avsedd för häktade personer och
korttidsfångar.
Kronojord, se Domän och Kronohemman samt
Åborätt.
Kronojägare, benämning på bevakande
tjänste
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
