Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronojägare - Kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLOGI
män vid domänverket. K. tillsättas av
Domänstyrelsen, som bestämmer om tjänstgöringsområdets
el. bevakningstraktens omfattning, och lyda under
jägmästaren i reviret. För anställning som k.
fordras genomgången skogsskola el. motsv. kunskaper.
De ord. k:s antal var 1949 443 st. Jfr Skogvaktare.
Kronologi’ (till grek, chron’os, tid, och log’os,
lära), läran om tidsindelningen och tideräkningen
(jfr Tid). Ang. geologisk k. se
Geokro-nologi. Den astronomiska el.
matematiska k. sysselsätter sig med de ur
himlakropparnas rörelser härledda tidsenheterna
dygn, månad och år och deras inbördes
förhållanden; den historiska el. tekniska k. visar,
hur tideräkningen på grundval härav reglerats hos
olika folk. Mångfalden av kronologiska
system el. kalendrar betingas därav, att de
astronomiska tidsenheterna äro inkommensurabla
storheter. Månadens längd bestämdes urspr. av de
regelbundet växlande månfaserna (jfr
Månkalender). Tiden mellan 2 på varandra följ, nymånar
kallas för en synodisk månad el. lunation;
dess längd är något varierande, i medeltal 29,53059d.
Det inom k. använda dygnet är medelsoldygnet.
Längden av det naturliga året, inom k. ofta
benämnt solåret till skillnad från månåret (se nedan),
bestämmes av perioden för årstidernas växling;
denna period kallas för ett tropiskt år (se
År), dess nuv. längd är 3Ö5,2422d. — Då en
kalendermån. liksom ett kalenderår av praktiska
skäl måste innehålla ett helt antal dygn, kom
den av månen reglerade månaden (månmånaden)
att innehålla omväxlande 3Od och 2pd, de förra
kallades fulla (ple’reis), de senare ihåliga (koi’loi);
12 sådana mån. bildade ett fritt m å n å r,
omfattande 354Å Då emellertid 12 synodiska
månader är 8t48m34s längre än ett sådant
månår, måste då och då ett extra dygn inskjutas
i en månad, för att månaderna ständigt skulle
börja vid nymåne. Ett inskjutande av ett el.
flera dygn kallas inom k. för interkalation.
Det fria månåret är c:a ud kortare än solåret;
därför kommo månaderna ej att vara bundna till
bestämda årstider (därav namnet fritt månår,
d.v.s. oberoende av solåret). För att råda bot
för denna olägenhet utbildade sig redan tidigt i
Orienten det bundna månåret el. 1 u n
i-solaråret, som erhölls därigenom, att under
vissa år till det fria månårets 12 mån. lades en
13 :e, interkalationen reglerades så, att ett visst
antal bundna månår till sin sammanlagda längd
kom att så nära som möjligt sammanfalla med
samma antal solår. — Det tropiska året innehåller
ej heller ett helt antal dygn; sättes solåret till
3Ö5d, erhålles ett rörligt solår (annus vagus),
där årets första dag successivt genomlöper
de olika årstiderna. För att få ett med det
tropiska året så nära som möjligt överensstämmande
kalenderår måste under vissa år en extra dag,
skottdagen, inskjutas. Ett så beskaffat år, ett
fast solår, ligger till grund för vår nuv.
tideräkning. — I Egypten använde man redan i
äldsta tider ett rörligt solår på 365Å bestående
av 12 mån. på 3Od, följda av 5 extra dagar, s.k.
ep agom en er*. Året delades i 3 årstider å
4 mån.: sommar, vinter och vår. Nyåret inföll
vid den tid, då Nilen började stiga, mitten av
juli. Egypternas tideräkning känner ej någon fast
tidpunkt, från vilken andra data räknas, t.ex.
Kristi födelse; man använder konungarnas
regeringsår för att fixera en tidpunkt, dock urspr.
ej t.ex. en viss konungs 3:e regeringsår utan det
år av hans regering, då någon märklig händelse
inträffade. Regeringsåret räknades ant. från
årsdagen för tronbestigningen el. från början av det
kalenderår, under vilket tronbestigningen ägt rum.
E. Meyer har hävdat, att denna kalender skulle
vara införd i Egypten redan 4241 f.Kr., men
numera märkes en tendens att reducera detta
höga tal och anse 2781/76 som utgångspunkt.
Genom att observera stjärnan Sirius’ (egypternas
Sothis) heliakiska uppgång, d.v.s. den
tidpunkt, då Sirius börjar bli synlig i ö. strax
före soluppgången, bestämde egypterna redan
tidigt det naturliga årets längd till 365 V4 dygn;
1,461 egyptiska år skulle således motsvara 1,460
naturliga år; denna period kallades S o t h
is-p e r i o d e n. Genom ett dekret 238 f.Kr. försökte
kung Ptolemaios III Euergetes införa
en 6:e epagomen vart 4:e år för att därigenom
få månaderna fixerade i förhållande till
årstiderna; det lyckades emellertid först kejsar A
u-gustus att genomföra denna reform (22 f.Kr.).
Hos övriga äldre kulturfolk var tideräkningen
urspr. baserad på månmånaden. Det b aby I oni
s-k a året var ett bundet månår, varje månads
början bestämdes av månskärans första
framträdande på kvällshimlen efter nymåne, den 13 :e
mån., skottmånaden, insattes med mycket
oregelbundna mellanrum; senare reglerades emellertid
dennas inskjutning genom bestämda regler,
mellan åren 529—504 f.Kr. användes en 8-årig cykel,
octaè’teris, innehållande 3 skottmån.; 383 f.Kr.
infördes en 19-årig cykel, innehållande 7 skottmån.
(M e t o n s cykel, se nedan). Det i den äldsta
grekiska tideräkningen använda året var ett
fritt månår och innehöll alltså 354Å För att
erhålla bättre överensstämmelse med årstidsåret
använde man tidigt en kalender med en
skottmån. vart tredje år (trieteris’). I genomsnitt blev
då årets längd 3Ö4d, mån:s 29,si4d. Mån:s längd
blev härigenom ganska väl överensstämmande
med den synodiska mån., men året blev mer än
id för kort. I 6:e årh. f.Kr. införde K 1 e o s t r
a-t o s den 8-åriga cykeln, octaèteris, innehållande
tre skottmån. Året kom härigenom att bestå av
i medeltal 365,25d, mån. av 29,5isd. 432 f.Kr.
införde M e t o n den efter honom uppkallade
19-åriga cykeln, innehållande 7 skottmånader. Denna
cykel innehöll 6,94Od, då däremot den verkliga
längden av 235 synodiska månader var 6,939,69d
och av 19 tropiska år 6,939,eid; kalenderåret kom
därigenom att i genomsnitt bestå av 3Ö5,2468d,
alltså nära överensstämmande med det tropiska
året. Metons cykel förbättrades 330 f.Kr. av
Kal 1 i po s. Han sammanförde 4 19-årsperioder
till en cykel på 76 år, som gjordes id kortare
än 4 Metonska cykler, varigenom en 19-årsperiod
i genomsnitt kom att innehålla 6,939,75d, vilket
innebar en avsevärt bättre överensstämmelse med
det tropiska året. Även om årens indelning i
mån. skedde efter cykler, så räknades åren i
Grekland efter annan praxis. Tidigast torde man
ha räknat efter arkonter el. efter ef or er. Men
— 1247 —
— 1248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
