Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronoskogar - Kronoskogvaktare - Kronoskop - Kronosäteri - Kronotionde - Kronotorp - Kronouppbörd - Kronoutskylder (kronoskatter) - Kronovall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOVALL
arealuppgifter avse totalareal 1949. Av de ovan
uppräknade kategorierna skogar stå Kronans
inrättningars skogar under Domänverkets kontroll,
de övriga under dess förvaltning, och
inkomsterna från desamma ingå till domänfonden med
undantag av de från renbetesfjällens skogar, som
tillföras renbetesfonden. F.A.Bn.
Kronoskogvaktare, bevakande personal på under
Domänverkets förvaltning stående
häradsallmän-ningar m.fl. skogar. Sedan 1934, då Domänverkets
befattning med dessa skogar upphörde, kommer
titeln ej till användning.
Kronoskop [-å’p] (till grek, chronos, tid, och
skopetn, se), instrument för uppmätning av
tidsintervall, spec. korta sådana. Förses en dylik
apparat med registeranordning, kallas den
kro-n o g r a f. Vid mindre anspråk på noggrannhet
användas s.k. stoppur, tersur, som tillåta
bestämningar av tidsintervall på Vs å V10 sek när.
Ett stoppur är utrustat dels med en mindre
minutvisare, dels med en större visare, som på 1 min
gör ett omlopp och som ryckvis vrides framåt,
vanl. var Us sek. Genom att trycka på en knapp
sättes uret i gång; en andra tryckning på samma
knapp stannar uret, varvid man direkt kan avläsa
tidsintervallen mellan tryckningarna. Tryckes ännu
en gång, återföras visarna till o-läget. Ännu
fördelaktigare äro stoppur med 2, oberoende av
varandra löpande visare. Vid större anspråk på
noggrannhet måste kronografer användas, som
i allm. äro försedda med elektriska
registrerings-anordningar, vanl. konstruerade på följ. sätt. En
cylinder, överdragen med ett papper, försättes
medelst ett urverk el. en elektrisk motor i rotation
med likformig hastighet, el. också frammatas
liksom vid en Morse-telegrafapparat en pappersstrimla
mellan på likartat sätt drivna valsar. Framför
papperet sitta 2 stift, som på detta rita 2 parallella
linjer. Medelst elektromagneter kunna stiften
förskjutas i sidled, då en elektrisk ström går genom
desamma. Den ena av dessa elektromagneter är
kopplad i en strömkrets, som slutes t.ex. av en
sekundpendel varje sek under ett kort ögonblick.
Härigenom erhålles på papperet en serie hack på
avstånd från varandra, svarande mot 1 sek. Den
andra elektromagnetens strömkrets slutes medelst
en nyckel i de ögonblick, mellan vilka
tidsinter-vallet önskas bestämt, varigenom dessa markeras
på papperet. Med denna apparat kan lätt en
noggrannhet av 0,001 sek i tidsbestämningen erhållas.
De första k. konstruerades av Rieussec (1821) och
Winnerl (1831), och den första egentliga
krono-grafen torde ha uppfunnits av Wheatstone (1840).
Förbättringar ha senare utförts framför allt av
Hipp, Fuess och Behm. — Kronograferna
konstrueras olika alltefter deras spec. användning.
Sålunda brukas kronografer av skilda slag för
astronomiska och fysiologiska ändamål, inom ballistiken
för mätning av projektilers utgångshastighet samt
inom idrottsväsendet. Re.
Kronosäteri, se Säteri.
Kronotionde uppkom genom överflyttning till
Kronan enl. Västerås recess 1527 av de (i regel)
2/s av det kyrkliga tiondet*, som tillfallit prästen.
K. användes först och främst för kyrkors, skolors
och hospitals underhåll och i övrigt för Statens
allmänna utgifter. Av k. skulle utgå vissa
”avkort-ningar” för bestridande av bestämda utgifter, ss.
för kyrkovin och kyrkobyggnad, för barnhus i
Stockholm, för domkyrkan o.s.v. Dessa
avkort-ningar ersattes sedermera av direkta statsanslag.
K. utgick urspr. av all odlad jord. Adeln lyckades
dock 1600 vinna befrielse för sina sätesgårdar och
sedermera även för rå- och rörshemman. Vidare
blevo kungsgårdar, prästgårdar, prebendehemman,
bergfrälse i Falun, soldattorp etc. befriade. K:s
storlek bestämdes ant. genom räkning el. genom
tiondesättning, d.v.s. till en början
överenskommelser med den skattskyldige men sedan genom
skattläggning. 1885 sammanslogos k. med räntan
till grundskatt*. A.Vr.
Kronotorp, av Domänstyrelsen på speciella
arrendevillkor upplåten småbrukslägenhet å
Kronans mark inom något av de sex nordligaste
länen, varvid skillnad göres mellan upplåtelser
enl. 1929, resp. 1943 års bestämmelser. Enl. de
äldre bestämmelserna skulle lägenhetens
uppodling och bebyggande ombesörjas av innehavaren
själv, som i gengäld erhöll visst statsbidrag, fritt
byggnadsvirke ur Kronans skog samt frihet från
erläggande av arrende under vissa år. Sedan
odlings- och byggnadsskyldigheten fullgjorts,
kunde han medges att med äganderätt inlösa torpet
jämte erforderlig skogsmark. Upplåtelse av k.
borde ske endast i sådana fall, där
lägenhetsinne-havaren kunde påräkna nödig tillgång till
skogsarbete.
Tidigare upplåtelseformer, likaså främst avsedda
att tillgodose behovet av skogsarbetare, äro
skogstorp (1891) samt
odlingslägenhe-ter (1904). En närbesläktad typ av
kronolägenheter utgöra kolonaten (1925), vilka dock
tillkommit av huvudsakligen andra skäl.
K./43, varmed förstås upplåtelse enl. de nya
bestämmelserna, skall genom Kronans försorg
förses med erforderliga byggnader, vilkas framtida
underhåll jämväl åvilar Kronan. I regel skall
Kronan till en del svara för jordens uppodling.
Vid upplåtelsen skall mellan Domänstyrelsen och
kronotorparen avtalas, i vad mån den senare skall
vara skyldig att åta sig arbete på kronoskogarna.
Sådant åtagande medför rätt att under alla
förhållanden erhålla arbete i överenskommen
omfattning. Under vissa förutsättningar kan
inlösen med äganderätt ske. Hittills upplåtna k./43
ha i flertalet fall varit sådana skogstorp,
odlings-lägenheter, äldre k. samt kolonat, vilkas
innehavare önskat komma i åtnjutande av de nya
upplåtelsevillkoren. H.Js.
Kronouppbörd, se Uppbörd.
Kronoutskylder (k ronos katter) kallas de
skatter, som erläggas till Staten, till skillnad från
kommunala o.a. skatter. Skillnaden har betydelse
vid deklarationen, då de kommunala skatterna men
ej k. få avdragas vid taxeringen till statlig
inkomstskatt.
Kronovall, gods i Fågeltofta sn i s.ö. Skåne,
12 km n.ö. om Tomelilla, omfattar med
underlydande i Fågeltofta, Lövestads, S:t Olofs och
Eljaröds socknar 2,567 ha, därav 1,049 åker, med
ett taxeringsvärde av 1,199,100 kr (huvudgården
572,500 kr). Blymalm med hög blyhalt (jämte
något silver) har upptäckts och inmutats på K:s
— 1257 —
— 1258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
