Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologi - Kronolots - Kronolänsman - Kronomagasin - Kronomarker - Kronometer - Kronoombud - Kronopark - Kronorusthåll - Kronoränta - Kronos - Kronoskatt - Kronoskatte - Kronoskattepostanvisning - Kronoskjuts - Kronoskogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLOTS
Chronologie” (1831); F. K. Ginzel, ”Handbuch
der mathematischen und technischen
Chronologie” (3 bd, 1906—14); R. Schram,
”Kalen-dariographische und chronologische Tafeln”
(1908); J. F. Schroeter, ”Haandbog i k.” (2 bd,
1923—26); H. Grotefend, ”Taschenbuch der
Zeit-rechnung” (6 Aufl. 1928). Betr, svensk
tideräkning hänvisas dessutom till E. Hildebrand,
”Den svenska tidräkningen 1700—1712” (1882);
Fr. Goldscheider i ”Jahresberichte des
Luisen-städtischen Realgymnasiums zu Berlin”, 1898; K.
G. Westman i ”Hist tidskr.”, 24 (1904); E. Brate,
”Nordens äldre tideräkning” (1908); A. Lindhagen
i ”Arkiv för matematik”, 4 (1908) och 5 (1909)
samt i ”Hist. tidskr.”, 42 (1922). M.
Kronolots, se Lots.
Kronolänsman, förr lägre landsstatstjänsteman,
motsv. nutida landsfiskal*. Om Kronans länsmän
i äldre tider se Länsman. Småningom blevo
Kronans länsmän underordnade befattningshavare vid
lantregeringen på landsbygden. K. hade särsk. att,
närmast under kronofogden, vaka över allmän
ordning och säkerhet i sitt distrikt, åtala förbrytelser
m.m. Senaste instruktion var av 1855. För
kompetens fordrades kansli-, kameral- el. en hos
länsstyrelse avlagd länsmansexamen. K. avskaffades
formellt 1918, och göromålen överflyttades på
landsfiskaler, oftast tidigare k. K.
Kronomagasin, större förrådshus, i vilka
Kronans spannmål förr förvarades. Se Magasinsstaten.
Kronomarker, särsk. i äldre tid kameral
beteckning för de vidsträckta, öde skogstrakterna i
Norrland, Dalarne och Värmland. Genom
avvitt-ring och skifte av de enskildas ägor från Kronans
avsattes k. till kronoparker (statsskogar med
ordnad skogshushållning) el. hänfördes till
krono-överloppsmarker (områden, som ej ansågos
lämpliga för ordnat skogsbruk åt Kronan el.
reserverades för framtida upplåtelser av
odlingslägen-heter). Då dessa senare efter hand omförts till
kronoparker, omfatta k. numera endast de s.k.
Kronans oavvittrade skogar och jordarealer. H.Ci.
Kronome’ter, se Ur.
Kronoombud, person, som å tjänstens vägnar el.
enl. myndighets förordnande bevakar Statens
intresse vid förrättning (t.ex. syn, taxering) el. i
rättegång.
Kronopark, skogsområde, som Staten äger och
direkt disponerar. Enl. 1894 års skogsordning skola
k. bibehållas oförminskade och behandlas efter på
vetenskaplig grundval upprättade
hushållningspla-ner, som avse skogens framtida bestånd och högsta
avkastning. De stå under Skogsstatens el.
Domänverkets omedelbara förvaltning och utgöra
huvudvärdet av domänfonden. K. omfattade vid 1949 års
början en totalareal av 5,333,529 ha, varav inägor
49,872 ha, produktiv skogsmark 3,740,519 ha,
impe-diment 1,321,158 ha samt 221,979 ha vatten. Till
88,6% äro k. belägna inom Norrland och Dalarne,
och ej mindre än 73,6% av arealen ligga inom
Norr- och Västerbottens län och över 50 % inom
lappmarkerna. Inom Norrland och Dalarne ligga
blott 12,4 % av den produktiva skogsmarken under
en höjd av 200 m ö.h., 70,4 % mellan 201—500 m
ö.h. och 17,2 % över 500 m ö.h. K. ha tillkommit
på olika sätt: 1) Av skogar, som av gammalt varit
i Kronans ägo. 1824 ägde Staten i s. och mell.
delarna av landet sådana till en areal av 70,000
ha. På gr. av beslut vid 1823 års riksdag
försåldes under de närmaste årtiondena härav 45,400 ha.
2) Av vid avvittringen i Norrland och Dalarne
avsatta marker, varigenom huvudmassan av de
norrländska k. tillkommit. 3) Genom överföring helt
el. delvis av jordbruksdomäner och indragna
boställens skogar. 4) Genom inköp av enskilda
marker. Dessa markinköp togo sin början 1864 med
inköpet av de s.k. Svältorna i Västergötland, då
865 ha köptes för 24,609 kr, och ha sedan stadigt
fortgått, särsk. sedan riksdagen 1875 beslöt att
medel, som inflöto för försålda jordbruksdomäner
m.fl. lägenheter skulle användas för inköp av
skogsmark. Under de 73 åren 1875—1948 ha därför
inköpts inalles 624,081 ha för 94,399,854 kr.
Samtidigt har även försäljning till egnahemslägenheter
skett. — Jfr Allmänna kronofisken. F.A.Bn.
Kronorusthåll, se Rusthåll.
Kronoränta, till Kronan utgående ränta, d.v.s.
grundskatt och landboavgift.
Kronos [krånn’ås], grek, myt., den yngste och
förnämste av titanerna*, son av Uranos och Gaia,
störtade sin fader och gjorde sig till världsalltets
herre. Hans regering gällde som en gyllene
tidsålder. Med systern Rheia fick K. barnen Hestia,
Demeter, Hera, Hades, Poseidon och Zeus, alla
utom Zeus strax efter födelsen uppslukade av
fadern, som erfarit, att han i sin tur skulle störtas
av en avkomling. Räddad av Rheia, som räckte
K. i st.f. den nyfödde en i lindor insvept sten,
tvang Zeus fadern att giva ifrån sig de slukade
barnen, varefter denne omsider besegrades av
kro-niderna (Zeus och hans syskon) och nedstörtades
i Tartaros. K. likställdes med den semitiske Baal,
romarnas Saturnus och (på gr. av namnlikheten)
med Chronos, tidens gud. Till hans ära firades i
Aten skördefesten Kronia, en uppsluppen
glädjefest liksom romarnas Saturna’lia. H.Sj.
Kronoskatt, se Kronoutskylder och Skatt.
Kronoskatte, dets. som skattejord. Benämningen
k. är föranledd av en äldre teori, enl. vilken all
skattejord i landet en gång varit Kronans el. att
Kronan hade överäganderätt därtill. Se Delad
äganderätt och Jordnatur. Beteckningen k. är, särsk.
efter k.f. 1789, missvisande.
Kronoskattepostanvisning, se
Skattepostanvis-ning.
Kronoskjuts, skyldighet att fortskaffa Statens
ämbetsmän el. tillhörigheter. K. åvilade som ett
allmänt besvär jordbruksfastigheterna och var
tidtals ganska betungande, särsk. gällde detta den
s.k. kungsskjutsen: gratis fortskaffande av
konungen el. medl. av konungahuset på resa.
Kungsskjutsen är nu avskaffad. Den egentliga k. har
ersatts genom bestämmelse i lag 1938 om
rekvisition för krigsmaktens behov.
Kronoskogar i vidsträckt betydelse omfatta ej
blott till kronoparker och Kronans
jordbruksdomäner hörande skogar (areal 1949 5,111,549 ha
jämte 221,979 ha vatten) utan även
kronoöver-loppsmarker 460,299 ha, oavmätta kronomarker
90,280 ha, kronoholmar och skär 2,568 ha och
civila boställsskogar 330 ha. Hit kunna också
räknas renbetesfjällens skogar i Jämtlands län 262,279
ha, bergverksskogar 9,031 ha samt Kronans
allmänna inrättningars hemman 17,662 ha. Samtliga
— 1255 —
— 1256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
