Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kropotkin (Krapotkin), Pjotr Alexejevitj - Kropp (matematik) - Kropp (växtart) - Kropp (socken) - Kroppa - Kroppduvor - Kroppefjäll - Kroppefjälls sanatorium - Kroppkakor - Kroppsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROPPSARBETE
mationer gå i riktning från s.v. till n.ö. Hans
forskningar fördjupade så hans intresse för sociala
förhållanden, att han 1872 anslöt sig till den
internationella revolutionära arbetarassociationen och
började göra propaganda för den sociala
revolutionen. Arresterad 1874 i Ryssland flydde han 1876 till
Västeuropa, började 1877 i Genève utge tidskr. ”La
Révolte” och blev anarkismens ledare. Han
utvisades 1881 från Schweiz, dömdes 1883 i Lyon till 5
års fängelse, benådades 1886 och bosatte sig i
närheten av London, där han vistades till 1917. I
mots. till darwinismen ansåg K. som en
huvudlag för det mänskliga samhället det fria
med-arbetarskapet och den ömsesidiga hjälpen
människorna emellan och sökte härpå med
omfattande bevismaterial bygga anarkismens* teori. Enl.
K. skall samhället bestå av autonoma grupper,
federativt förbundna med varandra och utan
statliga organisationer, vilka jämte lagstiftningen
blott undertrycka personligheten. Alla, även de
intellektuella, böra mellan sitt 2o:e och 44:0
levnadsår deltaga i kroppsarbete. Obegränsad
initiativkraft och uppfinningarnas framsteg skola
med tiden möjliggöra att genom 4—5 tim
dagligt arbete skapa allmänt välstånd. Något
utformande av det rent praktiska organiserandet av
det anarkistiska samhället saknas emellertid i
K:s skrifter, och sin stora besvikelse upplevde
han 1917—21, då han vistades i Ryssland och
visserligen gillade krigets fortsättande mot
preussisk militarism men som skarp motståndare till
den statliga organisationen och bolsjevismens
diktatur ej kunde visa en framkomlig väg att styra
landet endast med hjälp av inbördes bistånd. De
viktigaste av K:s verk, som nästan alla äro övers,
till svenska, äro ”Fields, factories and workshops”
(1899), ”En anarkists minnen” med förord av G.
Brändes (1901, 4 uppl. 1917), en djupt uppriktig
bikt, ”Inbördes hjälp” (1903), ”The orography of
Asia” (1904), ”Eröfringen af brödet” (1908),
”Anarkism och modern vetenskap” (1914), ”Den modärna
staten” (1918) och ”Franska revolutionen 1789—
93” (1925—26). M.Hv.
Kropp, matem., 1) geometriskt grundbegrepp:
begränsat område i rymden; 2) dets. som talkropp*.
Kropp, växtart, se Mjölke.
Kropp, socken i Luggude hd i Malmöhus län
och församling i Kropps och Mörarps pastorat
i Luggude n. kontrakt av Lunds stift, närmast
n.ö. om Hälsingborg; 34,68 km2, därav 34,44 land;
1,048 inv. (1950; 30 inv. pr km2). K. är bördig
slättbygd med åkern utgörande 77 °/o av
landarealen, skogsmarken 12 %. Bland de många
större egendomarna märkas Rosendal*,
Vasa-torp*, Hyllstorp, Tostarp, Lydinge, Björka och
Väla. Kyrkan av sandsten stammar från romansk
tid (o. 1200); i koret ha romanska kalkmålningar
blottats. Den ombyggdes under senare medeltiden;
två korsarmar tillkommo, i n. vid början av
1700-talet, i s. 1865—66. Nuv. tornet är från 1823. Efter
en brand har kyrkan 1931—32 undergått en större
restaurering, särsk. i det inre, då bl.a. en
lektorie-predikstol i praktfull Kristian IV-stil (o. 1615)
uppsatts vid och framför triumfbågen. Bland
övriga intressanta inventarier förtjänar nämnas den
1668 daterade altaruppsatsen i barock, vari infogats
en tavla av P. Siegård. — Namnet skrevs 1145
Croppe (avskrift 1494). Det är subst. kropp i
bet. klump, förhöjning i terrängen, krön (jfr
kroppås, det översta av ett tak). Kyrkan har ett
dominerande läge. P.;Er.
Kroppa, kommun i Färnebo hd i Värmland, och
gränsande till Västmanland; 140 km2 land; 2,573
inv. (1949). Vi 1950 utbröts Storfors i s.v. till
en särskild köpingskommun, vilken dock alltjämt
ingår i Kroppa församling (251,46 km2, därav
216,60 land, med 5,787 inv.), som utgör ett
pastorat i Nyeds kontrakt av Karlstads stift. K. är
en starkt kuperad och sjörik bergslagsbygd.
Östersjön i v. ligger 127 m ö.h., Yngen på n. gränsen
199 m; högsta punkten, invid gränsen i n.ö., är
353 m ö.h. Åker och äng utgöra vardera blott
c:a 3% av landarealen (Storfors här inberäknat),
skogsmarken 72 °/o. I K. ligga brukssamhället
Nykroppa* och järnvägsknuten Herrhult vid
Inlandsbanan och linjen Göteborg—Falun. I
Gam-malkroppa finnas kolar- och skogvaktarskola; en
hytta drevs här från 1500-talets förra hälft till
1904. Fyra andra hyttor ha funnits i socknen.
Större delen av skogsarealen äges av bolag, främst
Uddeholms ab. Sedan den gamla träkyrkan från
början av 1600-talet nedbrunnit 1881, byggdes den
nuv. och invigdes 1884. — Namnet, givet efter
Kroppa kungsgård, är bestämd form av kropp,
klimp, klump, i ortnamn särsk. i bet. bergknöl
(se ”Ortnamnen i Värmlands län”, 3, 1934, sid.
20, 23). — Litt.: S. Överström, ”Bilder ur K.
sockens historia” (1947). P.;Er.
Kroppduvor, rasgrupp av duvsläktet*.
Kroppefjäll, bergssträckning, se Dalsland, sp.
939-
Kroppefjälls sanatorium, lungsotssanatorium med
c:a 120 platser, tillhörande Älvsborgs läns landsting
och beläget på n. Kroppefjäll, Gunnarsnäs sn,
Dalsland, 2 km s.v. om Dals-Rostocks järnvägsstation.
Kroppkakor, maträtt, bestående av platta bullar,
gjorda av potatismos och mjöl och med inkråm av
brynta fläsktärningar. K. kokas i saltat vatten och
serveras med skirat smör el. med löksås. Serveras
ofta uppstekta. K. är en särsk. i Kalmar län högt
uppskattad vardagsrätt.
Kroppsarbete, fysiol. Muskelarbete medför en
ökad belastning av kroppens funktioner. Hjärta,
lungor, blodkärl och njurar öka sin verksamhet
för att tillgodose musklernas ökade behov av
syrgas och näringsämnen och avlägsna bildade
slaggämnen. Hos den friska individen äga dessa
organ tillräckliga reservkrafter för den
mång-dubbling av aktiviteten, som erfordras vid tungt
k. Hos den av medfödda defekter, sjukdom el.
ålderdom nedsatta individen äro de mer el. mindre
reducerade. Den moderna medicinska vetenskapen
förfogar över metoder, med vilkas hjälp man
noggrant och kontinuerligt kan registrera
hjärtats prestationer, syrgas- och
koldioxidtransporten i andningsvägarna och blodbanan, njurarnas
funktionsförmåga o.s.v. Det har därigenom blivit
möjligt att noggrant iaktta k:s inverkan på de
olika organens funktioner. — Det moderna
samhället fordrar ett rationellt utnyttjande av den
mänskliga arbetskraften. Förskjutningen av
åldersgrupperna tenderar att öka antalet äldre
individer med reducerad arbetskapacitet. Med ar-
— 1265 —
— 1266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
