Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossverk - Krotalotoxin - Kroton (botanik) - Kroton (Croton, stad) - Krotonaldehyd - Krotonolja - Krouthén, Johan - Kroyer, Theodor - Kru - Krubba - Krubban - Krubbitare - Kruciferer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSVERK
Krossverk, se Krossning.
Krotalotoxfn, se Ormgift.
Kroton [krå’-] {Crofon pictum), bot., art av
släktet Codiae’um*.
Kroton [krå’-] (C r o t o n), nuv. hamnstaden
Co-trone, forngrekisk koloni i Syditalien på
Kalab-riens ö. kust, grundad i förra hälften av
600-talet f.Kr. K. blev snabbt en av västgrekernas
mest lysande städer, berömd som säte för den
pytagoreiska filosofskolan. 510 besegrade K.
Sy-baris, som förstördes i grund. Senare lydde K.
tidvis under härskarna i Syrakusa och erövrades
277 av romarna. Tillbakagången hade då börjat,
och vid 200-talets slut var K. knappast mera än
en by. 194 gjordes K. till romersk koloni men
avfolkades på gr. av malarian och nämnes sedan
sällan. K:s rester äro obetydliga; ung. 25 km s.
om staden, på udden Capo delle Colonne, finnas
ruiner av ett berömt tempel, helgat Hera Lakinia
(Juno Lacinia). K.H.
Krotonaldehy’d [kråtå’n-], CH3 • CH : CH • CHO,
en omättad aldehyd, kokpunkt 1040. Bildas
genom att upphetta aldol, framställd genom
konden-sation av acetaldehyd, med utspädd saltsyra. K.,
som har en starkt stickande lukt, är löslig i
vatten, oxideras i luft till krotonsyra, CH, • CH :
CH • COOH, ger vid reduktion butanol, CH3 • CH,
•CH2’CH2OH. K. användes som
denaturerings-medel för sprit (jfr Acedol).
Krotonolja [krå’-], oVeum croto’nis, som
erhål-les av fröna av vissa arter av släktet Crofon*,
är en gulbrun, tjockflytande olja, innehållande
bl.a. tigelinsyra och något harts. Användes särsk.
inom veterinärmedicinen som avförande medel.
Krouthén [kro-], Johan, målare (1858—1932),
blev, efter studier vid Konstakad., för E. Perséus
och i Paris, en bland de första svenska
friluftsmå-larna: ”Stenigt landskap från Bohuslän”,
”Halmstackar” (1884, Göteborgs museum),
”Vattenvegetation” (Nationalmuseum, Stockholm).
Kroyer [kråi’ar], T h e o d o r, tysk
musikforskare (1873—1945), 1920 prof, i Heidelberg, 1923
Aberts efterträdare som prof, i Leipzig, 1932 prof,
vid univ. i Köln. K. har bl.a. skrivit ”Die
An-fänge der Chromatik im italienischen Madrigal”
(1902), ”Joseph Rheinberger” (1916), ”Zwischen
Renaissance und Barock” (1927), ”Der
vollkom-mene Partiturspieler” (1930); han startade 1924
den utomordentliga serien ”Publikationen älterer
Musik” (11 bd intill 1940) och utgav verk av
Senfl. K., som också framträdde som kompositör,
ägnade sig i Leipzig främst åt historisk
uppförandepraxis och lyckades, genom förvärv av
H. Riemanns Collegium musicum, skapa ett
förebildligt musikvetenskapligt forskningsinst. — Litt.:
H. Zenck, ”Th. K.” (i ”Die Musikforschung”,
1, 1948). C.A.M.
Kru, grupp av negerstammar på Liberias kust
och på v. Elfenbenskusten. K. äro kraftigt byggda
och ha utpräglade negerdrag (tjocka läppar, stark
prognatism etc.). De äro intelligenta och mycket
frihetsälskande och ha aldrig låtit sälja sig som
slavar, om de också tagit del i slavhandeln. K.
äro eg. det enda afrikanska negerfolk, som äro
goda sjömän, och de tjänstgöra allmänt (”K. boys")
på europeiska fartyg, vilka under kustfart taga
negerbesättning. De ha därför egna byar på flera
större platser på Guineakusten. K:s
ursprungliga kultur har därigenom också starkt
degenererat. [G.BrJG.Lm.
Krubba, foderrum i (stall)spilta, ladugård el.
svinhus. — Ang. barnkrubba se d.o.; ang.
julkrubba se Jul, sp. 288.
Krubban, lat. PraesPpe, en öppen stjärnhop i
stjärnbilden Kräftan, som under klara nätter med
blotta ögat kan iakttagas som en svag ljusfläck.
Dess ljusstarkaste stjärnor äro av 7:e
storleksklas-sen, den innehåller ett 40-tal stjärnor ljusare än p:e
storleksklassen och många ljussvagare.
Avståndet uppskattas till c:a 400 ljusår.
Krubbitare. 1) Häst, mera sällan nötkreatur
och svin, som ha den ovanan att i el. utan
samband med foderupptagning svälja ned luft,
stundom i sådan myckenhet, att kroppsliga
olägenheter, ss. väderkolik, därav bli en följd. Ovanan
tillgår så, att hästen trycker framtänderna mot el.
biter om något föremål, t.ex. krubbkanten, och
sammandrager vissa på halsens undersida löpande
muskler, varigenom struphuvudet dragés nedåt
och svalghuvudet fylles med luft, som sedan under
ett gurglande ljud pressas ned i magsäcken, då
struphuvudet återtar sitt läge. Somliga hästar, s.k.
luftsnappare, behöva ej ens något stöd för
framtänderna utan nå samma resultat genom vissa
rörelser med . huvud och läppar. Hästen lär sig
ovanan under långvarig stallvistelse, yngre djur
av äldre, men den är även ärftligt betingad.
Genom ett operativt ingrepp kan den tagas bort. V.Mr.
2 ) Även bildl. om människa. En gammal
k., snåljåp el. inbiten (gammal) ungkarl, envis
och småaktig gamling.
Krucife’rer, Crucif’erae, se Korsblommiga växter.
— 1276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
