Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossning - Kross-skiffrig struktur - Krosstens-grus, -lera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSTENSLERA
Fig. 5. Krupps kulkvarn.
vanligare torde vara, att bordet är stillastående
och att valsarna rulla runt; verkan blir
densamma i båda fallen. Det gods, som skall krossas,
matas på bordet framför valsarna, vilka dels
rulla, dels glida mot bordet, varigenom såväl
kross-ning som nötning av godset ernås. — R i n
g-valskvarnarna, även kallade k en t k va
r-nar, maxeconkvarnar etc., bestå av en
på insidan något konkav ring, vilken roterar
kring en horisontell axel och mot vars insida
rotera tre något konvexa valsar, vilka äro lagrade
rörligt och belastade med fjädertryck; en av
dessa valsar uppbär och driver ringen i fråga.
Godset matas på ringen från båda dess sidor och
krossas vid passagen mellan ringen och
valsarna. Ringens varvtal är så högt, att godset på
gr. av centrifugalkraften följer med runt. Det
redan krossade godset pressas ut mot ringens
sidor av det nypåmatade godset och faller
successivt av från densamma. — Av kulkvarnar
(fig. 5) finnas ett stort antal olika konstruktioner;
gemensamt för dem alla är, att godset matas in
i en cylindrisk el. dubbelkonisk trumma med
relativt stor diam., vilken roterar kring en
horisontell axel och vilken i viss utsträckning är
fylld med kulor av kokillhärdat gjutjärn el. stål.
Vid rotationen lyftas kulorna över kvarnens
centrum, varefter de falla ned och genom kraftiga
slag krossa godset, som därefter vanl. uttages
genom en centrumtapp i kvarnens ena gavel. —
Rörkvarnar arbeta i princip på samma sätt
som kulkvarnar men äro längre än dessa i förh.
till kvarndiametern. Trumman är ofta infodrad
med kvartsit, och malkropparna utgöras i allm.
av i naturen förekommande flint- el. porfyrbollar.
Fig. 6. Rörkvarn.
Fig. 7. Stampverk.
Fig. 6 visar en delvis genomskuren bild av en
rörkvarn, försedd med centrumutlopp för det
malda el. finkrossade godset. — Hos
stångkvarnarna, som arbeta i princip på samma
sätt som kulkvarnarna, utgöras malkropparna av
stålstänger. — Fig. 7 visar ett s t a m p v e r k,
innehållande 5 stampar i ett stativ. Varje stamp
utgöres av en stämpel av trä el. järn, vilken
lyftes av en på den horisontella drivaxeln
an-bragt kamskiva och
därefter får fritt falla
ned. Stämpeln är i sin
nedre ända försedd
med en sko av stål,
och vid sitt nedslag
slår den emot en sula
av stål, anbragt i det
tråg, i vilket godset
matas in. Godset
krossas sålunda genom
slag, då det befinner
sig mellan stampskon
och sulan. Det gods,
som är tillräckligt
finkrossat, spolas ut av
en vattenström. — [-Pendelkvarnar-n-]
{+Pendelkvarnar-
n+} a äro försedda med
en i ett tråg anbragt
horisontell malring,
mot vilken en el. flera cylindriska el. något
koniska valsar, vilka äro pendlande
upphängda och i allm. genom centrifugalkraften
pressas mot malringen, rulla och åstadkomma
avsedd k. Griffinkvarnen är en pendelkvarn
med endast 1 vals, medan
huntingtonkvar-nen vanl. har 4 valsar.
Grov- och mediumkrossmaskiner arbeta i
regel torrt, medan finkrossmaskiner i allm. kunna
användas för såväl våtkrossning som
torr-k r o s s n i n g, ehuru i vissa fall typerna utfalla
något olika, om torr el. våt målning äger rum.
— I många fall är det lämpligt el. nödvändigt
att låta godset passera flera krossmaskiner efter
varandra, varvid nedkrossningen sålunda sker steg
för steg. Detta gäller framför allt, när det är
önskvärt att finkrossa ett relativt grovt gods el.
när det är viktigt att erhålla möjligast ringa
mängd alltför fina korn, s.k. underkorn. — Många
gånger arbetar en kross i kombination med
en sikt, varvid det grova från sikten returneras
till krossen, skickas vidare till en annan kross el.
betraktas som färdigkrossad produkt. I det
förstnämnda fallet talar man om k. i sluten krets.
Vid våtkrossning kan sikten ersättas med en
sorteringsapparat. — Anläggningar för k. med
maskiner benämnas krossverk. Av dessa kan
man särskilja två slag, näml, dels rena
krossverk och dels anrikningsverk. I de förra
förekommer enbart k., ev. i kombination med
siktning, t.ex. makadamverk. I de senare
förekommer k. i kombination med separering*.
Krossverk, avsedda för mycket fin k., benämnes ofta
m a 1 v e r k. [H.NhtlB.Fg.
Kross-skiffrig struktur, petrogr., se
Bergarts-metamorfos, sp. 678.
Krosstens-grus, -lera, geol., se Morän.
— 1273 —
— 1274 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
