Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Expektorerande medel - Expenser - Experiment - Experimentalfältet - Experimentteater - Expert - Expert, Henry - Experto credite - Expiation - Explanativ - Explantation, in-vitro-kultur - Explicera - Explicit - Explikation, Explikativ - Exploatera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPENSER
nom slemmet blir mera, lättflytande och
upphost-ningen underlättas (ex. jodkalium, koksalt,
ammo-niumsalter); vidare kunna e. framkalla en svag
retning av kräkningscentrum i förlängda märgen,
varigenom utlöses ett slags förstadium till
kräk-ning (nali^a), åtföljt av stegrad slemavlösning från
luftrörskörtlarna, och denna retning kan ske
direkt (t.ex. kräkrot) el. indirekt från magsäckens
sensibla nervändar (ex. kräkrot och alla
saponin-haltiga läkemedel, ss. senega, quillaja m.fl.).
Hoststöten, den explosionsartade utandningen,
underlättar upphostningen, och vissa medel, ss. senega,
reta också till hosta. Luftströmmens hastighet vid
hoststöt beräknas vid passerandet av stämbanden
till c:a loo sekundmeter, således med en hastighet,
som är ungefär 3 ggr så stor som orkanens. I
andra fall kan kramp i luftrörsmuskulaturen
föreligga, och då framstå vissa medel, som förlama
densamma, ss. opium, atropin och adrenalin, i viss
mån som upphostningsbefordrande. Då
emellertid en överdriven hosta är mest till skada, plägar
man gärna förbinda upphostningsmedel med t.ex.
kodein, som centralt lindrar hostretningen. E.L.Bn.
Expen’ser (lat. expBnsae, utgivna [pengar]),
utgifter, omkostnader; för det löpande arbetet inom
ett ämbetsverk, affärskontor e.d. erforderliga men
ej på förhand i detalj angivbara (smärre) utgifter.
Å de olika huvudtitlarna i svenska riksstaten
uppföras årl. anslag till e., expensmedel,
avsedda att täcka utgifter för papper, skrivmaterial,
telefon, inköp och underhåll av möbler, bränsle, lyse,
städning m.m. Som juridisk term är e. dets. som
rättegångskostnad.
Experiment’ (lat. experimen’tum, av experi’ri,
försöka), försök, rön; i sht i fråga om utrönande av
den verkliga beskaffenheten av en naturföreteelse
o.d.; även allmännare om försök att praktiskt utföra
en idé o.d.; ofta med bibegrepp av att försökets
utgång är oviss.
Experimenta’lfältet, område (med poststation
och järnvägsstation vid Roslagsbanan) inom n.v.
delen av N. Djurgården, Stockholm, upplåtet
1814 åt Lantbruksakademien*. Senare förlädes till
E. även Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet*. Efter den senares
omorganisation och förflyttning disponeras området med
lokaler, i den mån de ej ännu disponeras av
jordbruksförsöksanstalten, av Statens
lantbrukske-miska kontrollanstalt*, Lantbruksakad:s trädgårdar
med tillhörande trädgårdsskola samt akad:s
lant-bruksmuseum. Till E. har nyligen förlagts Statens
veterinärmedicinska anstalt*. Dhl.
Experimentteater, se Teater.
Expert’ (lat. experBus), sakkunnig (ofta speciellt
tillkallad el. anställd), kännare, förståsigpåare. —
Expert i’s, av sakkunnig verkställd
undersökning el. avgivet utlåtande; sakkunskap.
Expert [äkspä’r], Henry, fransk
musikhistoriker (f. 1863), bibliotekarie vid konservatoriet i
Paris, särsk. bekant för förtjänstfulla editioner
av äldre fransk och nederländsk musik, ”Les
maitres musiciens de la renaissance franqaise”
(23 bd, 1894—1908) m.fl.
Exper’to cre’dite (lat., Tron mig, som har
erfarit!), bevingat ord, hämtat från Vergilius’ Aeneid
IX, 283; även i varianterna Crede experto (Silius
Italicus, 0. 100 e.Kr.) och Experto crede Roberto
(Antonius de Arena, 1500-talet).
Expiatio’n (lat. expia’tio), försoning, rening; dies
expiatio’num, judarnas försoningsdag*. I såväl
kristendomen som ännu mer i utomkristna religioner
förekomma många expiationsriter.
Explanati’v [el. ek’s-] (av lat. explcma’re,
förklara), språkv., förklarande, om vissa
konjunktioner el. adverb: ty, för, ju, nämligen. Jfr Konklusiv.
Explantatio’n (till lat. ex, ut, och plantare,
plantera), i n-v i t r o-k u 11 u r, innebär, att man
överför en organ- el. vävnadsdel från en
levande organism till en sådan lösning, i vilken
dess liv till en längre tid kan uppehållas under
åtm. delvis normala funktioner. Bäst har detta
lyckats i det av nobelpristagaren A. Carrel och
Charles Lindbergh konstruerade s.k. konstgjorda
hjärtat, en glaskolv, i vilken organet anbringas,
under det att näringsvätska pumpas genom dess
artärer och luft med jämna mellanrum införes för
att rena det artificiella blodet. Genom effektiva
antiseptiska medel sörjes för att bakterier hållas
borta. De organ, som bäst trivts under dessa
betingelser, ha varit sköldkörtlar och ovarier — en
sköldkörtel, som hållits i det konstgjorda hjärtat
en hel månad i sträck, företedde vid
kontrollundersökning en nära nog normal histologisk bild.
Vissa organ förete, när de på detta sätt isoleras från
sitt normala sammanhang, en abnormt stark
tillväxt — ett kattovarium ökade under loppet av 5
dagar sin vikt från 90 mg till 284. Sköldkörteln
producerar i apparaten sitt specifika hormon,
bukspottkörteln avsöndrar insulin och en njure urin.
Man har även kunnat pröva huru till
näringsväts-kan satta hormon påverka det explanterade
organet, t.ex. hur hypofysens sköldkörtelstimulerande
hormon ökade storleken hos motsvarande körtels
epitelceller och medförde en livligare
vakuolbild-ning i dess kolloidsekret. Tekniken kan väntas
få stor betydelse bl.a. i kirurgien, då organ och
organdelar i större utsträckning än för närvarande
skola kunna transplanteras från en människa till
en annan; vidare kunna bortopererade tumörer och
deras ämnesomsättning till en tid studeras i
levande tillstånd. H.
Explice’ra (lat. explica’re, eg. veckla ut), utveckla,
utlägga; särsk. i skolspråk: tolka och analysera en
på främmande språk avfattad text. ■—• Subst.:
explikation utläggning, tolkning. — Adj.:
e x p 1 i k a t i v, språkv., om bisats, som förklarar
huvudsatsen.
Ex’plicit (lat.), slut; vanligt slutord i medeltida
handskrifter. — Explic’ite, tydligt, klart,
uttryckligen.
ExpliciT, matem., motsats till i m p 1 i c i’t. En
ekvation mellan två variabler x och y säges
bestämma y som e. el. implicit funktion av x, allteftersom
ekvationen är upplöst el. icke i avseende på y. Ex.
på det förra: y = x3 + 5, y = \fx, på det senare:
y3 + ^xy = x2. I vissa implicita, olösbara
ekvationer kunna x och y e. uttryckas med hjälp av en
tredje storhet z. Se Funktion.
Explikatio’n, Explikati’v, se Explicera.
Exploate’ra (fra. exploiter, ytterst av lat.
ex-pliBitum, vinst o.d.), göra fruktbringande, bearbeta,
draga nytta av; ofta klandrande: hänsynslöst
utnyttja. — Subst.: exploatering.
— u —
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
