Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Explosivämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPLOSIVÄMNEN
glycerin 600 cm3. Stukningsprov och
blyblocks-prov komplettera varandra vid bedömande av ett
e:s sprängeffekt. Det är emellertid ännu en
konstant, som är av betydelse för ett e:s användning,
näml, dess slagkänslighet. Även om
bly-blocksprovet synes visa nitroglycerinets
överlägsenhet över trotyl, kan den förra praktiskt icke
användas utan att flegmatiseras, då den är för
slagkänslig. Trotyl däremot är mycket okänslig
och tål i en projektil chocken vid skottlossning i
en kanon samt kan smältas och gjutas, borras
och sågas utan fara. Slagkänsligheten av ett e.
provas med en fallhammare. Den erforderliga
fallhöjden för att detonera ett litet prov av e.
är ett mått för dess slagkänslighet. I tab. 2 äro
värden för slagkänslighet och brisans
sammanställda för några e. Slagkänsligheten är uttryckt
i förh. till den okänsliga trotylen = 100. Brisansen
är uttryckt i g krossad sand enl. amerikansk
sandtest. — Några slagkänsliga e. med stor
deto-nationshastighet äro användbara som
initialsprängämnen (tändämnen). Dessa användas
för att inleda, initiera, detonationen av mera
okänsliga e. Man använder sprängkapslar
(spräng-patroner, tändhattar), som antändas genom
slagstift, låga (stubin) el. elektrisk gnista. De
tillverkas normalt i 10 olika storlekar, då olika e.
kräva olika stark impuls. Detonationsförloppet är
ofta beroende av initieringssättet.
Tab. 2. Slagkänslighet och brisans.
Sprängämne Slagkänslighet Brisans
Knallkvicksilver ...................... 5 22
Blyazid ......................... 10 18
Pentyl ................................ 17 62
Tetryl ................................ 26 53
Hexogen ......................... 32 59
Pentolit (50 °/o trotyl, 50 %>
pentyl) ............................. 34 53
। Hexogen, flegmatiserat med
I vax ................................. 75 52
1 Trotyl ............................. 100 43 I
Det äldsta e. är svartkrutet (se Krut), en
blandning av kol, salpeter och svavel. Ända till
1800-talet fick svartkrutet tjänstgöra både som
drivämne och som sprängämne. Numera användes
det huvudsaki. för tillverkning av krutstubin, för
satsringar till tändrör samt för fyrverkeriändamål.
— Som drivämne användes numera huvudsaki.
nitrocellulosakrut (se Krut), som består
av cellulosanitrat (bomullskrut), gelatinerad
medelst eter och sprit el. andra gelatineringsmedel.
Bo mul Isk r u t e t* som sådant, flegmatiserat
och pressat i stavar, användes förr för militära
sprängningsarbeten. Nu har det blivit ersatt
huvudsaki. av aromatiska nitrosprängämnen. —
Nitroglycerin* användes i stor utsträckning
för bergsprängning som dynamit* och s p r ä n
g-gelatin*. Dessa e. höra alltjämt till de
energirikaste sprängämnena. I st.f. glycerinets
salpe-tersyreester (trinitrat) kan även glykolens*
(dini-trat) användas. Den har lägre fryspunkt än
nitroglycerin och användes därför som tillsats i de
lågfrysande dynamiterna. För detta ändamål
användes även dinitroklorhydrin. — För militära
ändamål är trinitrotoluol* (trotyl) det
idealiska sprängämnet, som förenar hög brisans med
stor slagsäkerhet. Även pikrinsyra* (förr
allenarådande som sprängämne i brisansgranater,
benämnt melinit, lyddit, ekrasit) användes
fortfarande, trots att den angriper järn och med detta
bildar slagkänsliga salter. Under beteckningen
k r e s y 1 i t användes av fransmännen en
blandning av trinitrokresol och pikrinsyra, som har hög
brisans och den höga spec. v. 1,76. Av pikraterna
användes ammoniumpikratet i moderna
pansarbrytande projektiler, då det är
utomordentligt stötsäkert. Även guanidinpikrat användes för
detta ändamål. Hexanitrodifenylamin*
användes mycket för minor och tetryl*
(tetra-nitrometylanilin) i detonatorer som förmedlare
mellan initialsprängämne och sprängämne. På
senare tid ha bredvid de aromatiska
nitrosprängäm-nena även hexogen* (trimetylentrinitramin) och
den alifatiska salpetersyreestern pentyl*
(tetra-nitropentaerytrit) funnit användning som militära
sprängämnen. Dessa båda e. erfordra icke
aromatiska kolväten (ur stenkolstjära) som
utgångsmaterial utan kunna tillverkas av svenska råämnen.
Pentyl och hexogen äro utomordentligt brisanta
men äro för stötkänsliga för att kunna användas
enbart i projektiler. De måste därför
flegmatiseras genom tillsatser av vax, harts m.m. De
kunna även med fördel användas i
biandsprängämnen, framför allt med trotyl som den ena
komponenten. Av 2:a världskrigets nyheter på
spräng-ämnesområdet är det framför allt dessa
blandningar, som ha tilldragit sig intresse, då man med
dem har kommit ett steg längre än med den
gamla trotylen. I USA användes sålunda pentolit
med 50 °/o trotyl och 50 °/o pentyl samt en
blandning av trotyl, hexogen och en ringa mängd vax
under beteckningen RDX-B i sprängbomber. En
annan nyhet äro sprängämnen, innehållande
finfördelat aluminiumpulver, t.ex. de amerikanska
tritonal, en blandning av trotyl och aluminium,
minol, en blandning av ammoniumnitrat, trotyl
och aluminium, samt DBX, en blandning av
ammoniumnitrat, hexogen och aluminium. Dessa
sprängämnen äro särsk. effektiva i torpeder och
sjunkbomber mot fartygsmål under vatten. I USA
har dessutom ett nytt sprängämne kommit fram,
etylendinitramin, som påstås ha den högsta
brisansen av alla sprängämnen med samma
slagkänslighet. Det användes enbart under beteckningen
haleit och i blandning med trotyl som ednatol.
Slutl. ha plastiska sprängämnen utvecklats,
vanliga sprängämnen med tillsatser av oljor, så att
laddningar kunna formas som en deg, som lätt
fastnar på målet. —
Ammoniumnitrat-sp r ängämnen* användas mycket i kolgruvor,
då vid användning av dem någon risk för
antändning av explosiva gruvgaser icke föreligger
(säkerhetssprängämnen). Även för militära
ändamål användas blandningar av ammoniumnitrat
med trotyl som projektilfyllning under
beteckningarna amatol och trotan. Nitrolit är ett svenskt
ammoniumnitratsprängämne för militärt och civilt
bruk. Kloratsprängämnen* äro icke
användbara vid sprängning under jorden, då de
utveckla skadliga gaser, men användas bl.a. för
militära ändamål. Ett svenskt kloratsprängämne
är calsonit*.
Flytande luft-sprängämnen (se
Fly
— 19 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
