Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ex tempore - Extemporetaxa - Extension - Extensiv - Extensiv föreställning - Extensivt lantbruk - Extensor - Exteriör - Exteriörbedömning - Exteriörlära - Extern - Externat - Externsteine - Exteroceptor - Exterritorialitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXTERRITORIALITET
utan förberedelse. — Extemp or a’lie r,
övningar i att utan förberedelse översätta till
främmande språk.
Extemporetaxa, se Medicinaltaxa.
Extensio’n (av lat. exten’dere, utsträcka),
uttänj-ning, ‘sträckning, t.ex. e. av armen, i motsats till
f 1 e x i o n, böjning. Inom kirurgi och ortopedi
betecknar e. den dragning, med vilken man återför
ett benbrott el. en lem, som är ur led, till det
riktiga läget, samt den dragning, med vars hjälp man
avlastar trycket på en sjuk led. Vid varje
benbrott ha brottändarna tack vare muskulaturens
sammandragning benägenhet att förskjutas mot
varandra, så att lemmen blir förkortad. För att
häva denna förkortning behöves e., som kan
åstadkommas ant. genom dragning för hand el. med
tillhjälp av apparater. I den moderna
benbrotts-behandlingen ha av dylika apparater
extensions-förbanden fått en mycket stor betydelse, då de ge
en skonsam utdragning av förkortningen och
samtidigt ge en god fixation i det önskade läget. Av
förbanden äro de viktigaste typerna: häftsträck
och spiksträck. Vid häftsträck utgöres
sträckanordningen av en lång, bred häftremsa,
som fästes på båda sidorna av den skadade
lemmen och utanför extremitetändan bildar en slynga,
i vilken fästes ett snöre, som löper över ett block
vid sänggaveln och är försett med vikter.
Spiksträck finnas av olika typer, men principen för
dem alla är, att ett metallstift drives genom benet
perifert om brottändan, och i detta fästas tyngder
på samma sätt som vid häftsträcket. — En måttlig
e. kan även erhållas i på visst sätt lagda
gipsförband, vilken metod framför allt kommer till
användning vid behandling av olika former av
bentuberkulos. P.M.S.
Ex’tensiv [el. -i’v] (av lat. exten’dere, utsträcka;
adj.), utvidgande, utsträckande.
Extensiv föreställning, psykol., föreställning med
stort yttre omfång och rikedom på detaljer men
ofta med bristande intensitet och tydlighet.
Extensivt lantbruk. När man på en viss areal
nedlägger ett minimum av arbete och kapital samt
nöjer sig med en i förhållande till arealen låg
avkastning, kallas detta för e. Vid uppodling av
mark bedrives oftast e., t.ex. svedjebruk el.
betesbruk i äldre bemärkelse Där jordpriserna äro
mycket låga på gr. av gles befolkning och där
kommunikationerna äro otillfredsställande och
produktpriserna därför låga el. där de klimatiska
förhållandena äro ogynnsamma, är e. det
lämpli-gas+e Motsats: intensivt lantbruk. Hj.P.
Exte’nsor (se Extension), sträckmuskel,
”sträc-kare”, i mots. till ”böjare” (jlexor). E. äro
flexo-rerna motverkande muskler.
Exteriö’r (fra. extérieur), yttersida, det yttre, i
sht om byggnader; motsats: interiör.
Exteriörbedömning av husdjur grundar sig på
yttre undersökning av såväl normala som abnorma
och patologiska egenskaper (se Exteriörlära) och
avser att tjäna som utgångspunkt för beräkning
av prestationsförmågan. Även om vissa inre
egenskaper äro de avgörande faktorerna, så är dock,
framför allt hos häst, en väl balanserad yttre form
en nödvändig förutsättning för alla prestanda. Lätt
nog skulle dessa kunna till sin effekt beräknas och
värdesättas, om kroppen endast vore en vanlig
kraftmaskin, konstruerad i analogi med statikens
och mekanikens lagar. Men i egenskap av levande
organism besitter den jämväl förmågan att
kompensera undermålighet i ett avseende med styrka
i ett annat. E:s uppgift blir därför icke blott att
konstatera morfologiska egenskaper och
fysiologiskt värdesätta dem, utan även att upptäcka
eventuella kompensationsmöjligheter samt att på en
sådan basis draga slutsatser beträffande individens
kvalifikationer för olika bruk. Detta förutsätter
emellertid klara och distinkta begrepp om
organismens anatomiska byggnad, om dess
fysiologiska förrättningar samt om dess statiska och
mekaniska moment. E. ger även på indirekt väg ett
visst uttryck för de inre organens livsverksamhet
och de i dem inneboende hälso- och kraftkällorna
samt energi och temperament. Genom att man
under senare tid fått mera objektiva metoder för
bedömning av husdjurens produktionsförmåga,
av-kastningskontroll (nöt), ullkontroll (får),
svin-stamkontroll (svin) och värpkontroll (höns^ har
e. för dessa djurs vidkommande förlorat i
betydelse. För häst har e. fortfarande största
betydelse vid avelsurvalet. Som värdefullt
komplement till e. ha i mindre utsträckning anordnats
dragprov* för draghästar. [P.Mr]Dhl.
Exteriörlära, veter., läran om hur man med
hjälp av djurens yttre kroppsform och rörelser
(exteriört iakttagbara och mätbara egenskaper;
se Husdjurens exteriör) skall få en uppfattning
om husdjurens prestationsförmåga. Genom
exteriörbedömning* utövas kontroll över att
djuren ha normal och för produktionsförmågan mest
ändamålsenlig kroppsbyggnad, varvid för viss
produktionsriktning mindre lämpliga individer
utgallras. Dhl.
Extern’ (lat. extePnus), som adj.: yttre, utvärtes;
främmande; som subst.: lärjunge som bor utanför
en läroanstalt; motsats: intern.
Externa’t (se Extern) kallas varje skolform,
inom vilken eleverna endast erhålla undervisning
i skolan, medan de ha sin bostad och intaga sina
måltider utanför skolan; motsatsen är internat;
en blandad form är interexternat.
Ex’ternsteine [-Jtäina], en på n ö. sluttningen av
Teutoburgerwald (vid Horn, Tyskland)
uppstigande grupp av 13 sandstensklippor, av vilka 5
höja sig till 30 å 40 m. I den v. klippan är en
grotta inhuggen, som 1115 invigdes till kapell;
den yttre klippväggen är prydd av en
reliefframställning: under Gud Faders gestalt ser man en
(kraftig, men klumpig) framställning av Jesu
nedtagande från korset och därunder Adam och Eva
(bild se sp. 39).
Exterocep’tor (till lat. exter, yttre, och recep’tor,
mottagare), fysiol., sinnesorgan som öga och öra,
vilka mottaga och förmedla intryck från yttervärlden.
Exterritorialite’t (till lat. extra territo’rium, utom
statsområdet), det förhållande, att viss person,
viss egendom el. visst område inom en stat helt
el. delvis undandrages denna stats överhöghet och
därav föranledda rättigheter. E. innebär alltså en
undantagsställning och beror på mellanfolklig
överenskommelse el. sedvänja. Rätt till e. ha: 1)
främmande statsöverhuvud, som med
uppehålls-landets tillstånd vistas där, 2) diplomatiska
sändebud med familj och personal, 3) i vissa exotiska
— 37 ~
- 38 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
