Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Extraktion - Extraktivämnen - Extraktor - Extraktull - Extralärare (extra adjunkt, extra musiklärare) - Extramarginaldal - Extramundan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXTRAMUNDAN
2) Kem., förfaringssätt för avskiljande av vissa
ämnen (e x t r a k t e t) ur en blandning med hjälp
av ett e.-medel, ant. för att befria blandningen
från dessa ämnen el. för att utvinna desamma
ur blandningen. Som e.-medel användas fasta el.
flytande ämnen. Det extraherade ämnet kan vara
fast, flytande el. gasformigt. — På
laboratorier användas för e. vissa fasta
adsorptions-medel, ss. aktivt kol och kiselgel.
Sålunda kan ur lysgas medelst aktivt kol bensol
extraheras och kvantitativt bestämmas.
Medelst aktivt kol kunna också vätskor
renas genom e. (adsorption) av
föroreningar, ss. färgande beståndsdelar.
Vätskor användas som e.-medel vid e. av lösta
ämnen ur lösningar. Härvid användes en
s.k. skiljetra.tt, separertratt
(fig. 1). Lösningen, som skall extraheras,
vanl. en vattenlösning, och e.-medlet, som
icke får vara blandbart med
lösningsmedlet, vanl. eter, nedföras i skiljetratten.
Vid omskakning av de båda vätskorna övergår
det i vattnet lösta ämnet delvis i e.-medlet.
Vattenlösningen avskiljes, och det extraherade ämnet
er-hålles genom avdestillation av e.-medlet. Detta slag
av e. kallas ofta u t s k a k n i n g. För e.
av fasta ämnen användas apparater, som
möjliggöra e. med ett minimum av
e.-medel. De bygga i allm. på samma
princip som av S o x h 1 e t o.a. konstruerade
apparater (fig. 2). E.-medlet förgasas i A,
och efter kondensation i en kylare B
genomtränger det och samlar sig över
materialet, som skall extraheras. När
e.-cylindern C är fylld, rinner lösningen
på gr. av hävertverkan ned i
upphettnings-kärlet A, där e.-medlet förgasas på nytt.
Det olösta kvarhålles i e.-cylindern av ett
filter. Efter e. avdestilleras e.-medlet. —
I industrien spela e.-processerna en
stor roll, exempelvis för e. av färgämnen
el. garvämnen ur vegetabiliska produkter,
e. av fetter ur oljefrukter el. ben, e. av
socker ur sockerbetor och många andra vik-
tiga tillverkningar. — Det enklaste tekniska
förfaringssättet för e. med flytande e.-medel är utlakning
av fasta material i styckeform el. mer el. mindre
sönderdelad form i öppna träkärl under kortare
el. längre tid vid vanlig el. högre temp. Är
lösningsmedlet flyktigt, användas slutna extrakt
ö-rer av järn, ofta med omröring. Flera
extrak-törer kunna också kopplas i ett batteri, varvid
lösningsmedlet strömmar genom godset i
motströms-princip och det lösta ämnet anrikas mer och mer.
Detta förfaringssätt användes för e. av socker ur
sockerbetsnitsel (se Sockerindustri). För att
undvika utlösning av icke önskvärda kolloida
föroreningar krossas härvid icke materialet, utan
sockret utvinnes genom diffusion av den i
cellerna befintliga sockerlösningen genom
cellväggarna till lösningsmedlet (vatten). Vid e. av
fin-pulveriserat material måste man ofta använda
dekanteringsförfarandet för att avskilja
lösningsmedlet med det extraherade ämnet från
bottensatsen. Man kan också använda e x t r a
k-tionsfilterpressar. För e. av föroreningar
ur fasta ämnen, t.ex. socker, användas c e n t r i-
Fig. 2.
f u g e r, varvid lösningsmedlet passerar massan
i radiell riktning och utlöser föroreningarna. —
Som flytande e.-medel ha förutom vatten framför
allt de fettlösande industriell betydelse. I
tvättindustrien användas mest olika bensinfraktioner
och trikloretylen, i fettindustrien utom dessa även
kolsvavla, koltetraklorid, tetralin m.fl. Flytande
svaveldioxid som e.-medel har vunnit stor
betydelse i mineraloljeindustrien för raffinering av
smörjoljor (se Edeleanuförfarandet). — Fasta
e.-medel, ss. aktivt kol och silikagel, användas i
tekniken framför allt för återvinning av ångor ur
gasblandningar, t.ex. bensol ur lysgas, bensin-,,
sprit- och eterångor ur luft i gummi- och
spräng-ämnesfabriker, el. för avlägsnande av icke
önskvärda färg-, lukt- el. smakämnen ur
vätskefor-miga industriella produkter (raffinering av fetter
och mineraloljor). [G.J.]El.
3) Med., utdragning t.ex. av tänder, av i
kroppen förefintliga främmande kroppar, av barnet vid
förlossning m.m.
4) Metall., utvinnande av metaller ur deras
malmer el. föreningar på våta vägen. Som typiska
e.-processer må nämnas cyanidprocessen för guld*
och läkning med utspädda syror och saltlösningar
för koppar*.
Extrakti’vämnen, sådana ämnen, som med vatten
el. organiska lösningsmedel kunna extraheras ur
organiskt material, ss. växtdelar, organ och
vävnader. E. äro sålunda till sin natur ej kemiskt
definierade utan variera alltefter
utgångsmaterialets art. Inom den fysiologiska kemien talar man
t.ex. om muskelns e., vilka utgöras av nukleinsyror,
flera olika kvävebaser, ss. karnosin, karnitin,
krea-tin och anserin, de kvävefria ämnena inosit,
mjölksyra och glykogen, de fosforhaltiga
hexosfosfor-syra, adenosinfosforsyra, guanidinfosforsyror m.fl.
Råmaterialet för dessa ämnens framställning är i
många fall handelns köttextrakt, som kan sägas
vara en blandning av köttets e. — Med
kvävefria e. menar man inom agrikulturkemien vanl.
ett foders smältbara kolhydrat. Wk.
Extrak’tor (se Extrahera), apparat för utdragning,.
t.ex. av patron-(laddnings-)hylsan vid eldvapen; se
Utdragare. — E. är även benämning på en av C. A.
Johansson (1887) uppfunnen maskin, den första
för direkt tillverkning av smör ur mjölk.
Apparaten består av en yttre del, separatorn, där
grädden frånskiljes, och en inre del, kärnan, där
grädden vidare bearbetas till smör. Jfr Smörmaskiner.
Extraktull, se Konstull.
Extralärare (extra adjunkt, extra
musiklärare etc.) förordnas vid de allmänna
läroverken för kortare tjänstgöring, minst en vecka och
högst ett läsår åt gången. E. har, i likhet med
e.o. läraren men till skillnad från timläraren, full
tjänstgöring. I mots. till e.o. läraren uppbär e.
icke någon lön under ferierna och får icke
tillgodoräkna sig tjänstgöringstiden för
pensionsbe-räkning. För anställning som extra adjunkt fordras
provår el. behörighet att genomgå provår. —
Sveriges extralärareförening har
uppgått i Sveriges yngre läroverkslärares förening
(SYL). E.Bng.
Extramargina’ldal, av glaciärälv utanför
isranden uteroderad dal (jfr Glaciär).
Extramunda’n (till lat. extra, utanför, och mun-
— 41 —
— 42 —
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
