Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Extramundan - Extranuptial - Extra ordinarie - Extra ordinarie anslag - Extra ordinarie ränta - Extraordinarie utlagor - Extraordinär - Extraordinär stråle - Extrapolation - Extra posten - Extraström - Extrasystole - Extrauterint havandeskap, utomkvedshavandeskap - Extra utgifter - Extravagans - Extravagantes - Extravasat - Extraversion, extroversion - Extrem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXTRANUPTIAL
dus, värld), utanför världen; en extramundan
uppfattning, ss. hos deismen, betonar Guds
transcen-dens på bekostnad av hans immanens och fattar
honom som avskild från, helt utanför världen.
Extranuptia’1 (till lat. extra, utom, och nu’ptiae,
bröllop), bot., dets. som extraf 1 o r a 1*.
Extra ordina’rie (lat. extraordina’rius, till extra
o’rdinem, utom el. utanför den vanliga ordningen),
icke uppförd på ordinarie stat; förk. e.o.
E.o. tjänsteman betecknar inom den svenska
statsförvaltningen — vid sidan av extra
tjänsteman och, inom Statens affärsdrivande verk, aspirant
— den huvudsakliga kategorien av icke-ordinarie
tjänstemän. De nämnda anställningsformerna
utgöra närmast beteckningar för olika grader av
anställningens fasthet och varaktighet. Avgörande
för huruvida en tjänsteman är att hänföra till ena
el. andra kategorien, är det antagningsbevis el.
annan skriftlig tillsättningshandling, som utfärdas
för honom. I övrigt är e.o. tjänstemannens
ställning i det hela fullt jämförlig med den ordinaries
och ansluter sig nära till de huvudgrunder, som
tillämpas för denne inom motsv.
förvaltningsområde. Sålunda har han även pensionsrätt, i den mån
så följer av gällande pensionsbestämmelser.
Entledigande av en e.o. tjänsteman av annan anledning
än tjänstefel sker efter skriftlig uppsägning senast
tre mån. före anställningens upphörande; begär
han själv entledigande, är uppsägningstiden minst
en mån. — I äldre tid var det s.k. e.o.-systemet
starkt förkättrat på gr. av denna personals
rättsligt och ekonomiskt otrygga ställning. I våra
dagar är läget ett helt annat. Numera gäller Statens
allmänna avlöningsregl. 3% 1948 (se i sht §§ 1—5,
15, 18, 20, 29). H.Ci.
Extra ordinarie anslag, se Statsanslag.
Extra ordinarie ränta, se Mantalsränta.
Extraordinarie utlagor. Statens ord. inkomster
utgöras av uppbörd i Statens verksamhet,
inkomster av Statens produktiva fonder samt diverse
inkomster. Statsverkets behov därutöver fylles
genom bevillning el. med ett annat ord e. (RF § 64).
Dit räknas tullar och acciser, postmedel,
stämpelmedel samt särsk. åtagen bevillning, d.v.s. alla
direkta skatter till Staten, som ej uppbäras genom
stämpel (jfr Bevillning).
Extraordinä’r (fra. extraordinairé), ovanlig,
utomordentlig, alldeles särskild.
Extraordinär stråle, fys., se Dubbelbrytning.
Extrapolatio’n, matem., se Interpolation.
Extra posten, daglig tidn. i Stockholm 1792—95,
utgiven av boktryckare J. C. Holmberg. Emedan
C. G. Leopold till en början var tidn:s främste
medarbetare, fick den en mycket litterär prägel.
Bland förf., som bidrogo, märkas J. G.
Oxenstierna, I. R. Blom och J. Stenhammar. — Litt.: J.
V. Johansson, ”E. P. 1792—95” (1936).
Extraström, fys., äldre, numera obruklig
beteckning för elektriska strömmar, som tänkas uppkomma
under inverkan av den elektromotoriska kraft, som
induceras vid slutning el. brytning av en elektrisk
strömkrets och som motverkar utbildandet av den
slutliga strömmen, resp, avtagandet av strömstyrkan.
Extrasys’tole, extraslag av hjärtat, som infinna
sig mellan de ordinarie och därför avbryta den
lagbundna rytmen på ett för vederbörande
oroande sätt. Mellanrummet i tiden mellan extraslaget
och närmast följande ordinarie slag är något
längre än den tid, som normalt förflyter mellan 2 slag,
och detta kan framkalla rädslan för att ”hjärtat
skall stanna”. E. beror på att någon del av
hjärtmuskeln sammandrager sig innan den borde göra
det, beroende på att den (ibland av sjukliga
förändringar) blivit känsligare för den normala
retningen. Ofta beror e. övervägande på nervösa
förhållanden och är då helt ofarligt, andra gånger
kan e. ange förhandenvaron i hjärtat av mer el.
mindre svåra organiska förändringar och måste
då bedömas med allvar. Endast läkare kan
avgöra, vilken av dessa båda former det är frågan
om; ett gott hjälpmedel har denne då ofta i
elek-trokardiografen. A-U.
Extrauteri’nt havandeskap (till lat. extra,
utanför, och uferus, livmoder),
utomkvedsha-v a n d e s k a p, ett sådant havandeskap, där det
befruktade ägget icke kommer fram till
livmodern utan på vägen dit fastnar och utvecklas
vidare. Vanl. sker detta i äggledaren (t u b a r h
a-vandeskap), någon gång i äggstocken (o v
a-rialhavandeskap) el. i bukhålan (a b d
o-minalhavandeskap). Orsaken till e. är
föregående inflammationer i äggledaren el.
blindgångar i denna, i vilka ägget fastnar. E. leder vanl.
redan tidigt i havandeskapet till bristning av
äggledaren med därav följande blödning i bukhålan,
som kan vålla höggradig blodförlust. Då detta
upptäckes i tid, kan modern i de flesta fall räddas
genom operation. Endast i ytterst sällsynta fall
kan ett e. fortgå till fullgången tid, men moderns
risk blir i så fall betydligt större, utan att
utsikterna för fostret därigenom förbättras. E.E-M.
Extra utgifter, ett i riksstaten under varje
huvudtitel upptaget anslag på några tiotusen kr,
avsett att bekosta i staten ej upptagna utgifter. Då
anslaget till e. utgör ett reservationsanslag, får det
ej överskridas, utan större utgifter få täckas av
anslaget till oförutsedda utgifter.
Extravagans [-ags’] (fra. extravagance),
excentri-citet; överdrift, överdåd, ”vidlyftighet”. — Adj.:
extravagant’. — Verb: e x t r a v a g e’r a (mlat.
extravaga’ri, eg.: ströva utanför), gå utöver de
vanliga skrankorna, gå till överdrift, slå på stort.
Extravagan’tes, en avd. av ”Corpus juris
cano-nici”, näml, de dekretaler, som utfärdades efter
”Liber sextus” och ej upptogos i ”Clementinae”.
E. sammanställdes 1500 i 2 samlingar, ”E.
commu-nes” och ”E. Johannis XXII”. Den mest kända
av e. är bullan ”Unam sanctam”*.
Extravasa’t (till lat. extra, utanför, och vas, kärl),
ur kärlsystemet utträtt blod, se Blodutådring och
Blödning.
Extraversio’n (till lat. extra, utanför, och
vef-tere, vända), extroversion, psykol.,
betecknar enl. C. G. Jung en attityd el. personlighetstyp,
där intresset är riktat utåt mot den omgivande
naturen och de sociala företeelserna snarare än
som vid e:s motsats, introversionen, inåt
mot sig själv och de egna psykiska förloppen. —
Hos S. Freud har e. en speciellare betydelse och
betecknar en utåtriktning av libido. — Adj.:
extravert el. extrovert.
Extre’m (lat. extre’mus, ytterst), ytterlig,
måttlös, överdriven; som subst.: ytterlighet. — In
ex-tre’mis (lat.), på det yttersta, på dödsbädden. — Les
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
