Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabricius, Otto - Fabricius, Johann Christian - Fabricius, Jacob Christian - Fabricius, Knud - Fabricius, Ludwig - Fabricius, Johan - Fabricius, Sara - Fabricius-Bjerre, Frederik - Fabrik - Fabrikat, Fabrikation - Fabriksavfall - Fabriksbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FABRICIUS
de som kyrkoherde i Norge, i Danmark (från 1779)
och slutl. i Köpenhamn från 1783. F. utgav ett
suppl. till H. Egedes ordbok, en grammatik (1791;
1801), en ordbok (1804), en övers, av NT (1794)
samt flera religiösa uppbyggelse- och läroböcker
på grönländska, tillika en ”Fauna groenlandica”
(1780) och senare ett stort antal zoologiska
arbeten. — Litt.: Minnesskrift i ”Meddelelser om
Grönland”, 62 (1923). C.V.J.
Fabric’ius, Johann Christian, dansk
entomolog (1745—1808), Linnés lärjunge i Uppsala
1762—64, e.o. prof, i Köpenhamn 1770, prof, i Kiel
1775. F:s sorgfälliga och omfattande
undersökningar, nedlagda i stora och viktiga arbeten, ha
haft en grundläggande betydelse för leddjurens
systematik, till grund för vilken han lade
mundelarnas byggnad. Bland hans många arbeten
märkas ”Systema entomologiae” (1775), ”Genera
in-sectorum” (1777), ”Philosophia entomologica”
(1778), ”Species insectorum” (2 bd, 1781),
”Entomologia systematica” (6 bd med suppl., 1792—
98); därjämte har han utgivit en rad monografier
över olika insektordn. S.Bgtn.
Fabric’ius, Jacob Christian, dansk
tonsättare (1840—1919), bankman, en av stiftarna
och under en följd av år ledare av Samfundet
til Udgivelse af dansk Musik (1871), av
Kon-certforeningen (1874) o.a. musikinst. i Köpenhamn.
F. komponerade med förkärlek körverk, av vilka
särsk. en rad madrigaler vunno erkännande.
Fabric’ius, Knud Frederik Krog, dansk
historiker (f. 1875), cand. mag. 1901, dr phil. 1906,
underarkivarie i Rigsarkivet 1909, prof, vid
Köpenhamns univ. 1916—46.
F. har särskilt ägnat
sig åt Danmarks
historia under 1600-talets
senare del. Han ser
med sympati på den
starka centralmakt,
som då skapades, och
på dess bärare, främst
Griffenfeld. Bland
hans hithörande
skrifter märkas biografien
”Griffenfeld” (1910),
”Kongeloven, dens
Tilblivelse og Plads
i Samtidens natur- og
arveretlige Udvikling” (1920), ”Kollegiestyrets
Gennembrud og Sejr 1660—1680” (i ”Den danske
Centraladministration”, 1921) samt avsnitten om
den danska envåldsmonarkiens äldsta skede i ”Det
danske Folks Historie”, 5 (1929) och ”Schultz
Danmarkshistorie”, 3 (1942). Nära denna
ämneskrets ligger F:s arbete ”Skaanes Övergång fra
Danmark til Sverige” (2 bd, 1906), varmed han
debuterade som historiker och med vars
slutförande han efter avgången från professuren 1946
är sysselsatt. I ”Sönderjyllands Historie”, 4 (1934
—37) har han skildrat den nationella
brytningstiden 1805—64. F. har även varit verksam som
medeltidshistoriker och i omfattande uppsatser
behandlat problem från den fornorientaliska och
klassiska historiens fält. B.
Fabricius [-i’tsios], L u d w i g, tysk botanist
och skogsman (f. 1875), blev efter studier vid
univ. i Marburg, skogshögsk. i Aschaffenburg
och univ. i München ekon, dr 1899 på en avh.
om solstrålarnas inverkan på barkbildningen hos
skogsträd. Efter praktisk verksamhet som
skogsman blev F. e.o. prof, i forstlig produktionslära
vid univ. i München 1911 samt prof, vid univ.
och föreståndare vid inst. för skogsskötsel och
skogsteknologi vid bayerska
skogsförsöksanstal-ten i München 1913. F. har deltagit i det
internationella skogsvetenskapliga arbetet och utg.
nya upplagor av K. Gayer, ”Die Forstbenutzung.
Ein Lehr- und Handbuch” (13 Aufl. 1935). A.Hr.
Fabri’cius, Johan, holländsk författare (f.
1899). F. är född i Nederländska Indien, där hans
far var ämbetsman, han gick i skola i Batavia och
Leiden. Han utbildade sig först till konstnär,
verkade under i:a världskriget som
krigskorrespondent, debuterade 1924 med ”De scheepsjongens van
Bontokoe” och har sedan givit en lång rad
livfullt skrivna, färgrika romaner med motiv från
historien och samtiden. Han är kosmopolitiskt
inställd och har vunnit läsare världen runt. Av hans
arbeten kunna nämnas ”Charlotte’s groote reis”
(1928; sv. övers. 1943), ”Mario Ferraro’s ijdele
liefde” (1929; sv. övers. 1936), ”Komedianten
trokken voorbij” (1931; sv. övers. 1934), ”Melodie
der verten” (1932; sv. övers. 1935) och ”De dans
om de galg” (1934; sv. övers. 1935), som bilda en
trilogi med ämne från det slutande 1700-talets
Italien, ”Leeuwen hongeren in Napels” (1934; sv.
övers. 1937), ”Kasteel in Karinthiè” (1938; sv.
övers. 1940) och ”Eiland der demonen” (1941; sv.
övers. 1944), en konstnärsskildring, vars handling
utspelas på ön Bali, som F. lärt känna under sin
uppväxttid. E.
Fabri’cius, Sara, författarinna, se Sandel, Cora.
Fabric’ius-Bjerre, Frederik Geert, dansk
matematiker (f. 1903), prof, vid Danmarks tekniske
Höiskole 1942. Hans vetenskapliga produktion
behandlar spec. algebraisk geometri och
differentialgeometri.
Fabrik (fra. fabrique, av lat. fab’rica, verkstad,
till fab’er, hantverkare, smed), lokal jämte
inredning för tillverkning el. framställning av en mer
el. mindre enhetlig produkt (fabrikat) medelst
maskinella hjälpmedel. Syftet med en f. är att
möjliggöra fabrikation till ett så ringa pris
som möjligt pr enhet av varan, dels genom att
denna anpassas efter de krav maskinutrustningen
ställer, dels genom ekonomisering med material
och arbetstid. I det sistn. syftet, som alltmera
tenderar att dominera, fordras ofta en komplicerad
teknisk utrustning, som bidrar till att göra
fabriksanläggningar i hög grad kapitalkrävande. En
modern f. kommer med hänsyn härtill att i
ut-rustningsavseende skilja sig avsevärt från en
verkstad för hantverksmässig rörelse. Jfr
Fabriksbyggnader. A.Lg.
Fabrika’t, Fabrikatio’n, se Fabrik.
Fabriksavfall, gemensam benämning på en del
fodermedel, som erhållas som avfall, se
Avfalls-foder.
Fabriksbyggnader äro dels sådana byggnader,
som direkt ansluta sig till maskinella el. andra
tekniska anordningar och därigenom erhålla högst
varierande former, ss. kraft-, ugns- och
cisternanläggningar samt transportanordningar, dels
— 63 —
— 64 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
