Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fagerberg, Carl - Fagered - Fagerholm, Erik - Fagerholm, Karl-August - Fagerhult (Kalmar län) - Fagerhult (Kristianstads län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAGERED
fadern (halvfigur, 1906), ”Marathonlöpare”
(statyett), ”Björnhona med ungar”, ”Lokatt” i mörk
granit (Johannes folkskola, Stockholm), ”Björnar”
(vid Riksmuseet), ”Ulla dansar” på Nöjesfältet,
Stockholm, Kristina Nilsson-statyn i Ljungby samt
idrottsliga figurer i Stadion, Stockholm och
Sundbybergs idrottsplats. F. har utfört
monumentalbyster bl.a. av Olof Broman i Hudiksvall (1931),
Axel Eliasson på Barnens ö, landshövdingen greve
E. Sparre i Vänersborg och Emilie Flygare-Carlén
i Strömstad, dessutom ett 100-tal mindre porträtt.
F. var en rutinerad porträttskulptör men nådde
vanl. högst i sina djurbilder. H.Ge.
Fagered, socken i Faurås hd i Halland och
församling i Fagereds, Källsjö och Ullareds pastorat
i Falkenbergs kontrakt av Göteborgs stift, vid
Högvadsån och intill västgötagränsen; 71,89 km2,
därav 68,77 land; 674 inv. (1948; 10 inv. pr km2).
Socknen är höglänt med småsjöar och skogklädda
åsar. Jorden är mager och stenbunden, bygden
i allm. samlad i dalstråken; åkern utgör 8 °/o av
landarealen, skogsmarken 68 °/o. Vid Lia på
statsbanan Falkenberg—Limmared finns
länssanatori-um. Kyrkan, byggd 1842, har en romansk dopfunt
från den tidigare kyrkan. — Namnet är bildat till
adj. fager och red, röd, röjning (se H. Ståhl i
”Halland”, 1938, sid. 251). Det skrevs 1403
Fagh-rarydh. P.;Er.
Fagerholm, Per Erik, geodet och
fotogram-metriker (1883—1944), fil. dr 1907 på en avh. om
stjärnhopen Messier 67, doc. i astronomi vid
Uppsala univ. 1908, anställd 1910 vid Rikets allmänna
kartverk som geodet, från 1913 som observatör,
prof, i geodesi och fotogrammetri vid Tekniska
högsk. 1920. F. var en av den svenska
fotogram-metriens främsta målsmän. Under hans ledning
utvecklades fotogrammetrien vid Tekniska högsk.
från ett biämne till geodosien till ett självständigt
ämne med egen inst.
och en
instrumentutrustning, som är en av
de förnämsta i
Europa. F. var 1923—42
lärare vid
Artilleri-och ingenjörhögsk. och
var en av banbrytarna
inom den moderna
militära geodesien. F.
har gjort ett flertal
värdefulla mättekniska
uppfinningar, bland
vilka särsk. märkes
kustartilleriets nya
av-ståndsmätarutrustning.
Bland hans skrifter märkas ”Handbok för
höjdmätning i Sverige” (1925, tills, med O.
Thufves-son), ”Artilleriets geodetiska mätningar” (1928)
och ”Fotogrammetri” (1942). J.C.
Fagerholm, K a r 1-A u g u s t, finländsk
politiker (f. 1901). F. arbetade 1917—23 inom
frisöryrket och skaffade sig samtidigt kunskaper genom
självstudier och utlandsresor. På 1920-talet
spelade han en framträdande roll inom den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen, blev 1923 red. i
”Arbetarbladet” och var dess huvudred. 1934—42.
F. har sedan 1923 tillhört styrelsen för Finlands
svenska arbetarförbund, först som medl. och se-
dan i olika repriser som ordf. Han har även varit
medl. av Finlands fackföreningars centralförbunds
arbetsutskott samt ordf, i Finlands
affärsarbetar-förbunds styrelse (numera hedersordf.) ävensom
finländsk medl. av skandinaviska affärsarbetarnas
samarbetskommitté 1926—45. 1930 invaldes han i
riksdagen som socialdemokrat, blev socialminister
i Cajanders regering 1937 och behöll sedan denna
portfölj i flera på varandra följ, regeringar ända
till 1943 samt innehade ånyo samma post i
Cast-réns regering hösten 1944. Han var riksdagens
talman 1945—48 och ställdes sistn. år som
statsminister i spetsen för en rent socialdemokratisk
ministär. F. var medl.
av socialdemokratiska
partistyrelsen till juni
1946, då han avgick
på gr. av
meningsskiljaktigheter om
partiets politiska kurs.
Han tillhörde
därefter oppositionen men
kvarstod inom
partiet för att 1947
återinträda i
partistyrelsen, sedan det
socialdemokratiska partiet
åter konsoliderats.
Han är sedan 1942 dir.
för Alkoholiliike, det statliga spritmonopolet. —
F. är en av de ledande socialdemokraterna i
Finland och har gjort en vägande insats till
förmån för det nordiska samarbetet. S.Fn.
Fagerhult, socken i Handbörds hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i Handbörds kontrakt av
Växjö stift, vid gränsen mot Kronobergs län; c:a
202 km2, därav 186,77 land; 2,040 inv. (1948). F.
är en i allm. ganska kuperad skogstrakt med många
sjöar, ss. Välen (182 m ö.h.) och St. Saden (149 m).
Åkern utgör 9 °/o av landarealen, skogsmarken
74 °/o. Stationssamhället F a gerhul t (490 inv.)
vid kyrkbyn och sjön Välen är ändpunkt för
stats-banelinjen från Mönsterås; här finnas sågverk,
hyvleri och lådfabrik, tillhörande ab. Bobin & trä,
grundat 1935 (aktiekapital 36,400 kr, 50 arb.,
årligt tillverkningsvärde 1 mkr). Vid järnvägen ligga
även Björkshults glasbruk, anlagt 1892 och
tillhörande Nya ab. Björkshults glasbruk
(aktiekapital 38,000 kr, 75 arb., årligt tillverkningsvärde
650,000 kr), samt stationssamhället Grönskåra, det
senare till större delen i Kråksmåla sn.
Egendomar: Sadeshult och Tribäck. Kyrkan av sten i
s.k. nygotik byggdes 1890—93. — Namnet är
bildat av adj. fager och hult, skog (jfr E. Hellquist,
”Svensk etymologisk ordbok”, 2 uppl. 1939, sid.
195). Det skrevs 1337 faghrahult. P.;Er.
Fagerhult, socken i N. Åsbo hd i Kristianstads
län och församling i Hishults och Fagerhults
pastorat, varav F. tillhör N. Asbo kontrakt av Lunds
stift, gränsande till Halland och Småland; 82,51
km2, därav 78,62 land; 1,748 inv. (1948). F. har
vidsträckta kärr- och mossmarker samt flera sjöar,
däribland Storsjön (99 m ö.h.) på hallandsgränsen.
Jorden är ganska mager och stenbunden; åkern
utgör 15% av landarealen, skogsmarken 41 °/o. Vid
statsbanelinjen Åstorp—Värnamo ligger
stations-och industrisamhället Skånes Fagerhult
— 91 —
— 92 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
