Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faidherbe, Louis - Faidon - Faidra - Faidros - Faijum, el-Faiyûm, Fajum - Faille - de Failly, Charles - Fair - Fairbairn, Sir William - Fairbanks - Fairbanks, 1. Douglas, s:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAIRBANKS
négal” (1889). — Litt.: I. M. Brunei, ”Le général F.”
(2 éd. 1892); E. Froelicher, ”Trois colonisateurs:
Bugeaud, F., Galliéni” (1903). E.Bz.
Faidon [fäi’-] (lat. Phaèdon), från Elis, grekisk
filosof på 300-talet f.Kr. Genom krigsfångenskap
kom F. vid unga år som slav till Aten, där han på
gr. av sin stora skönhet observerades av Sokrates
och genom dennes bemedling även friköptes; han
blev mästarens hängivne lärjunge, ögonvittne till
hans död och därefter lärare i hemstaden, där han
grundade eliska skolan. Av F:s förlorade
dialoger känner man tvenne: ”Zopyros”, uppkallad
efter den syriske fysionomen Z., och ”Simon”.
Sin berömda dialog över odödligheten har Platon
benämnt efter F. N.
Faidra [fäi’-] (lat. Phaèdra), grek, myt., dotter till
konung Minos på Kreta och Pasifaè, maka till
Theseus, greps av lidelsefull kärlek till sin
styvson Hippolytos men tillbakavisades av denne,
varefter hon tog sitt eget liv. I ett efterlämnat brev
anklagade hon Hippolytos för att ha eftersträvat
henne, varigenom hon blev orsak även till hans
död. Sagan om F. har fått sin klassiska
behandling av Euripides i hans tragedi ”Hippolytos” (sv.
övers, av Hj. Gullberg, 1930) samt har senare
tagits upp av Seneca och Racine. En svensk
behandling av ämnet föreligger i ”Hippolitus”, ett av
Lejonkulans dramer. I konsten är F. ofta framställd
i väggmålningar och på sarkofager. [W.N.JK.H.
Faidros [fäi’-] (lat. Phaèdrus), grekisk tänkare på
300-talet f.Kr., en av Sokrates’ lärjungar;
titelperson i Platons dialog ”F.”, där han införes som
vältalaren Lysias’ hänförde beundrare;
samtalsper-son även i ”Symposion”, där han inleder
kärleks-talens rad.
Faijum [-jo’m] e 1-F a i y ü m (officiell engelsk
stavning), F a j u m, oas och provins i n.
Egypten. F. består av en kittelformig sänka om 1,350
km2, belägen 15 km v. om Nildalen och förbunden
med denna medelst en dal. Den omgivande
ökenplatån ligger c:a 130 m ö.h. F:s djupaste del
ligger i n.v. och intages av en sjö, Birket Qarun
(B i r ket el-Karun), med svagt salthaltigt
vatten. Dess yta ligger 45 m u.h. och c:a 70 m under
Nilens. Sjön utnyttjades redan i forntiden till
konstbevattning (se nedan). Från
Asyutdam-men leder Bahr el-Jusuf (Josefskanalen)
Nilens vatten till F. Här delar den sig i ett
solfjäderformigt system av små kanaler och
bäckar, som bevattna hela s.ö. delen av sänkan.
Härigenom har oasen redan tidigt kunnat sättas i hög
kultur. I våra dagar har denna blivit ännu
intensivare, sedan Nilen reglerats genom
konstruktionen av Aswandammen och sedan på så sätt
konstbevattning hela året om kunnat införas i F. på en
sammanlagd areal av 1,036 km2. Av vissa sädesslag
erhåller man nu 3 skördar på 20 mån. Andra
viktiga kulturväxter äro bomull, oliver och
syd-frukter. F:s fikon äro kända för sin ovanligt fina
kvalitet. Klimatet är mycket hälsosamt. — Prov.
F. har en odlad och befolkad areal av 1,737 km2
med 671,885 inv. (1947). Huvudstad är Medinet
el-Faijum.
F. kallades i forntiden Ta-sa, ”sjölandet”, el.
Pajom, ”havet” (härav den moderna arabiska formen
F.), av grekerna Limne, ”sjön”, efter den stora
insjö, varav nuv. Birket Qarun är den sista
åter
stoden; de klassiska förf, kalla sjön Moeris, ”sjön”
(av egypt. Mer-wer, ”den stora sjön”). Redan i
förhistorisk tid var F. kulturland, men först från
det mellersta riket får det betydelse för Egypten.
Den I2;e dynastiens kungar, vilkas residens låg
vid ingången till F., ha visat stort intresse för
detta; genom mäktiga vattenbyggnadsarbeten
vun-no de icke mindre än 1,500 km2 åkerland.
Traditionen har särsk. sammanknutit Amenemhet III:s
namn med F., av de antika historikerna kallas
han kung Moiris och omtalas som skaparen
av-sjön. Han byggde sin grav i pyramiderna vid
Ha-wara; av hans väldiga dödstempel, av de gamla
kallat Labyrinten*, har varje spår försvunnit. Det
mellersta rikets arbeten fortsattes av ptoleméerna,
särsk. av Ptolemaios II Filadelfos, och under den
grekisk-romerska tiden var F. en av rikets mest
betydande provinser med många blomstrande
städer, framför allt huvudstaden Arsinoè. Den
arkeologiska undersökningen av F. har givit rikt
utbyte, särsk. av papyrer, betydande rester av
arkiv från mellersta riket och mumiekistor från gre
kisk-romersk tid, vilkas målade porträtt lämna
bidrag till den alexandrinska målarkonstens
historia. [J.F.]P.;O.K-P.
Faille [fajj], grövre sidentyg med ripsränder i
tvärriktningen; användes till klänningar och
kappor.
de Failly [da faji’], Pierre Louis Charles
Achille, fransk militär (1810—92), tjänstgjorde
1826—54 huvudsaki. i Algeriet, blev brigadgeneral
1854 och divisionsgeneral 1855, deltog med
utmärkelse i 1854 och 1859 års fälttåg samt besegrade
1867 Garibaldi vid Mentana. Vid krigsutbrottet
1870 erhöll F. befälet över 5:e kåren, som 30/8 blev
grundligt slagen vid Beaumont. Vid
kapitulationen i Sedan 2/s råkade han i tysk fångenskap. F.
utgav ”Campagne de 1870. Opérations et marches
du 5:e corps jusqu’au 31 aout” (1871). E.Bz.
Fair [fä’a] (eng., eg. samma ord som sv. fager),
vacker, blond; ärlig o.d. i t.ex. fair play [plei],
ärligt, rent spel (jfr Foul). F. användes i
handelsavtal vid kvalitetsbeteckning, mest i betydelsen
genomsnittlig, medelmåttigt god.
Fairbairn [fä’abäan], Sir William, skotsk
ingenjör (1789—1874), utförde banbrytande
undersökningar ang. järnets hållfasthetsegenskaper och
användningsmöjligheter som
fartygsbyggnadsma-terial, konstruerade järnvägsbroar och utförde
betydelsefulla förbättringar på
ångpannekonstruk-tioner.
Fairbanks [fä’abäi)ks], stad i Alaska, nära
Yukons biflod Tanana River; 3,455 inv. (1940).
F. är medelpunkt för ett guld- och koldistrikt
samt har järnvägsförbindelse med Seward på
Alaskas sydkust.
Fairbanks [fä’abäijks]. 1) Douglas F. s:r,
amerikansk filmskådespelare (1884—1939), började
sin skådespelarkarriär på scenen 1900, sedan 1902
i New York, övergick till filmen 1915 och
upptäcktes 1919 av D. W. Griffith. F. uppbar under
de följ, tio åren huvudrollerna i ett stort antal
stumfilmer, framför allt i äventyrsfilmer, och
åtnjöt stor popularitet. Någon betydande
filmskådespelare var F. knappast, hans främsta tillgångar
voro ett betvingande temperament och ett
muntert överdåd samt en enastående fysik, där styrka
— 113 —
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
