Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falck, Jeremias - Falck, Nicolaj - Falck, Richard - Falck, Gustav - Falckenberg, Richard - Falco - Falcón - Falcone, Aniello - Falconer, Hugh - Falconet, Étienne Maurice - Falconidae - Falconiformes - Falconinae - Faleberg - Fale Bure
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALE BURE
vig XIII och Ludvig XIV). Efter ett 3-årigt
besök i Danzig begav han sig på drottning
Kristinas kallelse till Sverige 1649 och verkade som
hovkopparstickare 1650—54. 1655 lämnade F.
Stockholm och gästade under de följande åren
Danmark, Hamburg och Amsterdam, tills han
fram på 1660-talet bosatte sig i Danzig. I
Stockholm stack han porträtt av Kristina, Karl X
Gustav, Axel Oxenstierna m.fl. — Litt.: J. C. Block,
”J. F.” (1890); G. Upmark i ”Valda skrifter”
(1901). G.V.
Falck, Niels N i c o 1 a j, schleswig-holsteinsk
politiker och jurist (1784—1850), blev efter
tjänstgöring i det danska kansliet 1813 prof, i
Kristiania, 1814 i Kiel. Här inledde F. med ett
omfattande författarskap, präglat av såväl lärdom som
politiskt skarpsinne, sin kamp för ett enat, odelbart
Schleswig-Holstein, förenat i personalunion med
Danmark. 1836—46 var han medl. av den
schles-wigska ständerförsamlingen, dess talman 1838—44.
För eftervärlden är F:s ”Handbuch des
schleswig-holsteinischen Privatrechts” (5 bd, 1825—48,
ofullbordad) mest värdefull. — Litt.: F. Brockhaus,
”N. F.” (1884). Th.
Falck, Richard, tysk botanist (f. 1873), fil.
dr vid univ. i Breslau 1901 och assistent vid dess
växtfysiologiska laboratorium, chef för dess
my-kologiska laboratorium 1906 samt prof, i teknisk
mykologi vid skogshögsk. i Hannovers-Münden
1911. F., som på gr. av det politiska läget måste
lämna sin befattning 1934, var närmast därefter
verksam i Jerusalem, blev 1938 vetenskaplig
medarbetare vid inst. för skogsforskning i Warszawa
och 1941 chef för laboratoriet för skydd av
skogsträd vid den nya botaniska trädgården i Moskva.
F. har i ett flertal arbeten behandlat svampars
fortplantning och sporspridning samt
basidsvam-parnas betydelse för skogsmarkens humusbildning.
Han har vidare utg. de omfattande monografierna
”Die Lenzitesfäule des Coniferenholzes” (i
”Haus-schwammforschungen”, 3, 1909) och ”Die
Merulius-fäule des Bauholzes” (därst., 6, 1912). A.Hr.
Falck, Gustav, dansk museichef (f. 1874), blev
efter konsthistoriska studier hemma och i utlandet
assistent vid kungl. kopparstickssamlingen 1901,
inspektör 1912—19, verkade 1925—30 som direktör
för Statens Museum for Kunst och var 1930—35
sekreterare i Ny Carlsbergfonden. F. har
offentliggjort avh. i ”Kunstmuseets Aarsskrift”,
”Kunst-bladet”, ”Tidskr. för konstvetenskap” m.fl.
Fal’ckenberg [-bärk], Richard, tysk filosof
(1851—1920), prof, i Erlangen, anknöt till den
tyska idealismen och till Lotze. F:s arbeten ligga
huvudsaki. inom filosofihistoriens område:
”Ge-schichte der neueren Philosophie von Nikolaus von
Kues bis zur Gegenwart” (1886, 9 Aufl. utg. av
E. v. Aster 1927).
Falco, se Falksläktet.
Falcön [-kå’n], stat i n.v. Venezuela, vid
Kari-biska havet; 24,800 km2, 232,644 inv. (1941). Rika
petroleumförekomster; stenkol brytes vid
huvudstaden Coro.
Falcone [-kå’ne], A n i e 11 o, neapolitansk
målare (1600—56), som utgående från Caravaggio och
Ribera samt från Domenichino och holländarna
framträdde särsk. som bataljskildrare. Bl.a. var
Salvator Rosa hans lärjunge.
É. M. Falconet: Peter den store. Leningrad.
Falconer [få’kna], H u g h, engelsk naturfors-,
kare och arkeolog (1808—63), studerade urspr.
medicin och reste 1830 till Ostindien; här blev han.
dir. för botaniska trädgården först i Saharanpur
och sedan i Calcutta samt gjorde botaniska och-,
paleontologiska forskningsresor i Himalaya och
Siwalikbergen; de senares tertiära däggdjursfauna
beskrev han i ett stort arbete (9 bd, 1846—49).
1855 återvände F. till England och ägnade sig
här åt studiet av den kvartära däggdjursfaunan,
och åt förhistorisk arkeologi. K.A.G.
Falconet [-kånä’], Étienne Maurice, fransk
bildhuggare (1716—91), elev av J. B. Lemoyne,
framträdde först som rokokoskulptör med bl.a..
”La Baigneuse” och ”Pygmalion”. Hans främsta
verk är ryttarmonumentet över Peter den store i
Leningrad (färdigt 1782). F. blev 1757 ledare för;
Sèvres, där hans småskulpturer utfördes i biskvi.
— Litt.: E. Hildebrandt, ”E. M. F.” (1908); L.
Réau, ”E.-M. F.” (2 bd, 1922).
Falco’nidae, se Falkartade rovfåglar. ;
Falconifo’rmes, se Rovfåglar.
Falconi’nae, se Falkar.
Faleberg, egendom i Larvs sn i Skaraborgs
län; areal 80 ha, varav 60 åker och
kulturbetesmark. Nuv. ägaren, C. J. Andersson, en
synnerligen skicklig hästuppfödare, anlade på F. 1901
ett ardennerstuteri, vilket i många år ansetts vara
ett av de förnämsta i sitt slag i Skandinavien.
Fale Bure kallas två först i 1600-talets historiska
litteratur omtalade personer, vilka skola ha spelat
en stor roll i striderna mellan de sverkerska och
erikska konungarna på de sistn:s sida. F. d.ä. ’
skulle ha lett hälsingarna, när de gjorde uppror
mot Magnus Henriksson för att hämnas Erik den
helige; F. d.y. skulle ha räddat Erik Knutsson
undan Sverker d.y. samt låtit honom förklädd vis–’
tas på sin gård, varför han belönades med stora
delar av Norrland som län. — Ingen av de två
gestalterna är historisk. Deras förekomst i
litteraturen vilar ytterst på en tolkning av en grav-
— 133 —
— 134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
