Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falk, Knut-Olof - Falk, 1. Lauritz - Falk, 2. Vibeke - Falk, Adalbert - Falk, Hjalmar - Falk, Erling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALK
lektor i svenska i
Kra-kow och Kannas, fil.
dr och doc. i slaviska
språk i Uppsala 1941,
prof, i samma ämne
vid univ. i Lund 1945.
F. har i sitt
författarskap främst sysslat
med polsk, litauisk och
ukrainsk
ortnamns-forskning (bl.a. med
vikingatidens namn på
Dnjeprs forsar) och
slaviska etymologiska
problem.
Falk. 1) Lauritz Meyer de Chezaulx F.,
norsk-svensk skådespelare (f. 15/n 1909),
studerade 1931—33 vid Statens kunstakad. i Oslo och
följ, år vid Académie des beaux arts i Paris.
Efter ett par år övergick han till teatern och
debuterade som skådespelare i Norge. Efter
teaterstudier (regi och dekorationskonst) i Paris
1938, bl.a. på Comédie franqaise, återvände F. till
Norge och var några år engagerad vid bl.a.
Nasjonalteatret och Bergens nasjonale scene; han
har även medverkat i operett och film. I Sverige
har F. vid flera tillfällen uppträtt på scenen men
framför allt ägnat sig åt filmen, även som
regissör. Bland roller i svenska filmer kunna
nämnas i ”Kungajakt”, ”Det brinner en eld”, ”Klockan
på Rönneberga”, ”Vändkorset”, ”Sjätte budet”,
”Nyckeln och ringen”. F. återvände 1947 till
Norge. — G. 1937 med F.2). B.Hgn.
2) Vi b eke F., född Mowinckel, den föreg:s
hustru, skådespelerska (f. 27/s 1918), studerade
1935—37 vid Embassy School of Acting i
England och 1938 i Paris. Hon debuterade s.å. på
Nasjonalteatret i Oslo och har sedan uppträtt på
norska scener, bl.a. som Adrienne i ”Madame”
(N. Coward), Miriamne i ”Winterset” (Maxwell
Anderson) och Eyolf i ”Lille Eyolf” (Ibsen),
samt medverkat i norsk film. Tills, med F.i)
kom hon till Sverige, där hon framträtt på
sce-ijen, bl.a. som prinsessan i ”Det var en gång”
(Skansen 1947), och innehaft huvudrollerna i
filmerna ”Nygifta” och ”Klockan på
Rönneberga”. B.Hgn.
Falk, Adalbert, tysk politiker (1827—1900).
F. gjorde sig tidigt på administrativa och
judici-ella poster bemärkt som en framstående jurist med
politiska intressen. 1858 invaldes han som
gammalliberal i
Preussens Abgeordneten-haus, blev 1868
föredragande råd i
Preussens justitiedep., 1871
preussisk fullmäktig i
tyska förbundsrådet,
1872 preussisk
ecklesiastikminister. På
sistnämnda post
inlade han betydande
förtjänster, särsk. för
folkskolans utveckling
och för en förbättring
av lärarnas ställning.
Mera uppmärksammad och betydelsefull var
emellertid F:s roll i den ”kulturkamp”, som
på 1870-talet utkämpades mellan den
preussiska staten och den romersk-katolska kyrkan
med Bismarck som ledare och F. som
främste medhjälpare på statens sida. De s.k.
majlagarna (1873—75) voro främst hans verk,
präglade av juridiskt skarpsinne men kanske mindre
av förståelse för psykologiska realiteter. Då
striden till sist måste avblåsas, dels på gr. av det
ohållbara tillstånd den skapat, dels på gr. av
Bis-marcks behov att få det katolska centerpartiets
stöd för sin tullpolitik, lämnade F. sin utsatta post
och avböjde att mottaga den preussiska
justitieministerportföljen, som erbjöds honom (juli 1879).
Då hade F. redan 1876 genomfört en
synodalför-fattning för Preussens evangeliska landskyrka.
Efter sitt avsked som minister mottog F. en
domartjänst i Westfalen (1882—1900). — Litt.: E.
Foerster, ”A. F.” (1927). GgA.
Falk, Hjalmar Sejersted, norsk
språkforskare (1859—1928), fil. dr 1888, prof, i germansk
filologi vid univ. i Kristiania 1897. F., som var
lärjunge till Sophus Bugge, utövade en omfattande
vetenskaplig verksamhet, förnämligast inom
nordisk filologi och särsk. på ordforskningens
område, ofta med utpräglad kulturhistorisk
inriktning. Av hans skrifter märkas: (jämte A. Torp)
”Dansk-norskens lydhistorie” (1898),
”Dansk-nors-kens syntax” (1900), ”Etymologisk ordbog over
det norske og det danske sprog” (2 bd, 1903—06;
ty. omarb. uppl. 1910—11) samt dessutom bl.a.
”Altnordisches Seewesen” (i ”Wörter und Sachen”,
1912), ”Altnordische Waffenkunde” (1914),
”Alt-westnordische Kleiderkunde” (1919),
”Betydnings-lære” (1920). F. uppträdde som motståndare till
”landsmålet” och verkade för reformer i
rättskrivning och interpunktion. E.H.
Falk, Erling, norsk publicist och politiker
(1888—1940). F., som vuxit upp i ett
tjänstemannahem med starka radikala politiska intressen,
emigrerade 1907 till USA, där han snart kom i
kontakt med den revolutionära syndikalistiska
arbetarorganisationen IWW. Han återvände till
Norge 1918, skrev in sig vid univ. i Kristiania
och blev medlem av det norska arbetarpartiet. Han
blev snart en av de ledande i den kommunistiska
studentföreningen, och på hans förslag grundades
1921 den radikala föreningen Mot dag, som
bestod av akademiker, studenter och arbetare och
som gav ut en tidskr. med samma namn, för vilken
F. blev red. Genom föreningen och tidningen, till
vilken knötos en rad yngre intellektuella, främst
diktare som Helge Krog, Sigurd Hoel och Arnulf
överland, utövade F. under 1920-talet ett
djupgående inflytande på norsk akademisk ungdom. Han
deltog med iver och energi i de stridigheter, som
uppstodo under början av 1920-talet i den norska
arbetarrörelsen och ledde till arbetarpartiets
sprängning 1923, då F. följde majoriteten, som bröt med
Internationalen. 1925 uteslöts han emellertid ur
partiet och blev ledare för den s.k.
Arbeideroppo-sitionen, som 1926 jämte Mot dag-gruppen
inträdde i det norska kommunistiska partiet, ur
vilket dock F. och hans grupp utträdde 1928. Utan
anknytning till något av de två norska
socialistiska partierna fortsatte F. sedan genom ”Mot dag”
— 139 —
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
