Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falklandsöarna, Malvinerna - Falkman, släkt - Falkman, 1. Ludvig - Falkman, 2. Ivar - Falkman, 3. Oscar - Falkner, Mona - Falkner, William - Falkon och Falkonett el. falknett - Falkorden, Isländska - Falksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALKSLÄKTET
(1924); J. Goebel, ”The Struggle for the Falkland
Islands” (1927); ”Colonial Report on the Falkland
Islands” (årl.).
Falkman, släkt, stammande från kronofogden i
Halland Johan Larsson, vars barn antogo
namnet F., bland dem tullkontrollören Jakob F. (1665
—1704), far till justitieborgmästaren i Malmö
Henrik F. (1700—67), från vars son Henrik F.
(1734—1809), likaledes borgmästare i Malmö,
samtliga nedanstående härstamma. —- Litt.: C.
Falkman, ”Malmöslägten F. 1665—1900” (1901).
1) Ludvig Berckhan F., ämbetsman,
författare (1808—91),
student i Lund 1825,
lant-mäteriexamen 1829,
rådman i Malmö 1843,
överdir. 1849 och
ge-neraldir. 1864—81 vid
lantmäterikontoret.
Bland det stora antal
skrifter, som F.
författade i samband med
sin tjänst och sina
många
kommittéuppdrag, må nämnas det
grundläggande arbetet
”Om mått och vigt i
Sverige” (2 bd, 1884
—85), ”Om bränntorf” (1870) och ”Om
hemmans-klyfningen i Malmöhus län” (1848).
2) Ivar Johan F., den föreg:s brorsons son,
mariningenjör (1872—1937). Efter genomgång av
Tekniska högsk. samt tjänstgöring och
studieresor i utlandet blev F. 1901 ingenjör vid
Marin-ingenjörstaten. F:s stora kunnighet och
mångsidiga erfarenhet togos i anspråk för en mångfald
uppdrag vid sidan av ord. tjänst. Han blev 1910
marindir. av 2:a graden, 1914 av i:a graden och
var från 1923 marinöverdirektörassistent samt
övergick 1926 till övergångsstat. 1927—30 var F.
marinteknisk rådgivare åt Finlands
försvarsmi-nisterium och konstruerade härvid efter angivna
förutsättningar den pansarbåtstyp, som blev
kärnan i den nyskapade finska flottan. C.’Sn.
3) Oscar Carl August F., den föreg:s
syss-ling, industriman (f. 25/i2 1877), bergsingenjör,
utexaminerades från Tekniska högsk. 1900, var
anställd vid Carnegie Steel Co. i Pittsburg 1904
—05, verkst. dir. för Trollhättans elektriska
kraft-ab. och ab. Saxberget 1907, ab. Gröndals patenter
1909, Centralgruppens emissions-ab. 1914—25,
Rid-darhytte ab. 1920—31
samt för Bolidens
gruv-ab. från dess
bildande 1925 till 1943. F.
har tillhört styrelsen i
ett flertal
industriföretag och vidare bl.a.
Sveriges
industriförbund, Stockholms
handelskammare och
börsstyrelse samt varit
järnvägsfullmäktig
sedan 1926. F. var
led. av
Socialiserings-nämnden, rationalise-
ringsutredningen, 1938 års gruvsakkunniga och
Statens krisrevision. Led. av
Ingenjörsvetenskaps-akad. 1919. L.Vr.
Falkner, Emilia Desdemona (Mona), f. Geijer,
skådespelerska (f. 2/i 1887). F. började sin
teaterbana vid sju års ålder som balettelev vid Kungl.
teatern. I fortsättningen har hon varit anställd
1907—08 vid August Falcks Intima teater, 1908
—09 hos Axel Hultman, där hon fäste berättigad
uppmärksamhet vid sig som Eleonora i ”Påsk”,
1909—10 hos Eric Zachrisson, 1910—11 hos Axel
Bergman och 1911—12 hos John Borgh.
Härefter har F. haft längre el. kortare engagemang
vid olika stockholmsscener, ss. Dramatiska, Vasa-,
Södra, Oscars-, Odéon-, Alhambra- och
Mosebacke-teatrarna samt vid Folkets hus’ teater 1932—41.
Dessutom har hon deltagit i bl.a. Riksteaterns
och Skådebanans turnéer. — F:s speciella fack
har med åren alltmera blivit den fint utmejslade
karakteriseringen av mindre roller, och under sin
långa tid på stockholmsscenen har hon hunnit
skapa ett stort galleri av sådana. Men man minns
henne från tidigare år även i ypperliga
tolkningar av större uppgifter, ss. Marguerite Gauthier
i ”Kameliadamen”, Margit i ”Herr Bengts hustru”,
Kerttu i ”Arbetarens hustru” och Agnes i
”Oväder”. A.L.
Falkner, William, författare, se Faulkner.
Falkon [-å’n] och Falkonett’ el. f a 1 k n e 11 (av
mlat. falco, falk), enkel och dubbel, små kanoner
Kanontyp Kulvikt Kaliber Pjäsvikt f Längd
Dubbel falknett, |
2 Vz-pundig .......... j 1,060 g 7,2 cm 420 kg >2’/» m
Enkel falknett,
1 Wpundig ............ | 530 „ 5,7 „ 170 ,, 2 „
Falkon,
i-pundig ............. ’ 430 „ 4,6 ,, 100 ,, >iV? ,,
från 1500-talets mitt, avsedda att skjuta kulor av
järn el. bly om 3 ned till V2 skålpunds vikt (o.
1V3—kg). Under Erik XIV:s tid ingingo i
svenska ”skyttet” bl.a. de i tab. angivna
kanonerna. — Jfr Falk.
Falkorden, Isländska f., se Orden.
Falksläktet, Falco, underfam. falkar,
Falconi’-nae, av fam. falkartade rovfåglar, de skickligaste
flygarna bland rovfåglarna. Vingarna äro långa
och spetsiga med 2:a handpennan längst; tarsen
är kortare än underbenet, upptill fjäderklädd samt
försedd med 5—6 kantade fjäll utan tvärplåtar,
tårna kraftiga med tydlig bindhud mellan 3:e och
4:e tån, klorna starka och vassa. Dessutom
kännetecknas f. av en kort, kraftig, starkt nedåtböjd
övernäbb, i vars kant finnes en skarpt avsatt tand
samt en motsvarande inskärning på undernäbbet
(se bild sp. 155). Hannen är i regel betydligt mindre
än honan och är hos flera arter vackrare och renare
färgad. Falkarna bygga för det mesta icke något
bo utan lägga sina ägg på klippavsatser el. i andra
fåglars bon. De 4—6 äggen, vilka äro
brunfläckiga, ruvas huvudsaki. av honan, men båda
föräldrarna deltaga i matningen. Födan utgöres av
rov, däggdjur, fåglar, insekter o.d. F. är utbrett
över så gott som hela jorden och uppdelas i 35
— 153 —
— 154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
