Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fallinjen - Fallisk - Fallissemang - Fallit el. fallitt - Fallkolv - Fall-linjen, Fallinjen - Fall-lod, lodbomb - Fallmaskin - Fallod, lodbomb - Falloppio el. Falopia, Gabriele - Falloppiska modertrumpeterna - Fallos - de Falloux, Frédéric - Falloux’ lag - Fallregellås - Fallrep - Fallrepsknop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALLINJEN
Fallinjen, se Fall-linjen.
Fallisk, adj. till fallos*.
Fallissemang’ (ty. Fallissement, ombildning av
fra. falliment’), betalningsinställelse, krasch, i sht
större sådan.
Fallif (fra. faillite) el. f a 11 i 11 (subst. och adj.),
bankrutt*.
Fallkolv, maskinelement, använt vid tidiga
typer av gasmotorer (Barsanti-Matteucci samt Otto)
och kännetecknat av att slaglängden hos den
vertikalt rörliga kolven ej är fixerad. Arbetet
överföres till axeln medelst kuggstång och spärrhjul.
Fall-linjen, F a 11 i n j e n, amer. Fall line [få’l
låi’n], gränslinjen mellan Piedmontplatån (den
östligaste zonen av Appalacherna) och den lägre
liggande atlantiska kustslätten. När floderna flyta
fram från Piedmontplatån ned på kustslätten, bilda
de fall, och vid dessa ligger en rad av städer
(Washington, Richmond, Raleigh, Columbia,
Augusta, Montgomery m.fl.). Dessa ha uppkommit
dels på gr. av att vattenfallen avbrutit trafiken
på floden, dels på gr. av att dessa lämnat kraft
till industriella företag. J.C.
Fall-lod, 1 o d b o m b, se Lödning.
Fallmaskin, mek., fys., en anordning för studium
el. demonstration av fallagarna (se Fallrörelse).
Redan G a 1 i 1 e i använde vid sina
undersökningar av dessa ett slags enkel f., bestående av en
svagt sluttande ränna, längs vilken kulor under
inflytande av tyngdkraften kunde rulla.
Härigenom erhölls en för mätningar mera lämpad,
mindre acceleration än det fria fallets. Samma
princip ligger till grund för den mest kända f.,
den av G. A t w o o d (1874) konstruerade s.k.
at-woodska f. Denna består av en trissa, vridbar så
friktionslöst som möjligt kring en vågrät axel,
över trissan är lagd en tråd, som i vardera
ändan bär lika stora vikter (P g). Lägges till
endera av dessa en liten övervikt (p g), råkar systemet
i långsam rörelse. Om man bortser från
friktionen, trissans och trådens massa, blir systemets
p
acceleration endast bråkdelen .. .— av accelera-
2 P+p
tionen vid fritt fall och kan alltså genom lämpligt
val av p och P bringas att antaga lätt mätbar
storlek. En f. för direkt studium av det fria fallet har
konstruerats av M o r i n. Den utgöres av en
längs 2 vertikalt spända trådar rörlig fallkropp,
förbunden med ett ritstift, vilket under fallet
tecknar en kurva på ett papper, som bekläder en med
konstant hastighet kring en vertikal axel
roterande cylinder. Vid en annan i princip närstående,
ofta använd anordning består fallkroppen av en
vertikal platta, på vilken tecknas en vågformad
kurva av ett ritstift, anbragt vid ena skänkeln av
en fast, svängande stämgaffel, så att stiftet utför
en horisontell svängningsrörelse. Av kurvformen
kan i båda fallen fallrörelsen bestämmas. Re.
Fallod, 1 o d b o m b, se Lödning.
Falloppio [-åpp’iå] el. F a 1 o p i a, G a b r i e 1 e,
italiensk läkare (1523—62), lärjunge till Vesalius,
prof, i anatomi i Ferrara 1548, därefter i Pisa och
i Padova. F :s anatomiska arbeten, som äro utförda
med synnerligen stor noggrannhet, beröra så gott
som alla delar av människokroppen. Främst stå
hans beskrivningar av bensystemet,
benutveckling
en och hörselorganet. Hans ”Opera omnia”
ut-kommo f.g. i Venedig 1584.
Falloppiska modertrumpeterna [-åpp’-], anat., se
Könsorgan.
Fall’os (grek, fallos’, varav lat. phallus},
manslemmen. Bilder av f., ofta av ofantlig storlek,
fördes i Grekland i procession vid dionysosfesterna,
och vid andra grekiska fester bakades bröd i
form av f. En äldre, ensidigt på fruktbarhetskult
o.d. inriktad forskning har uppfattat alla sådana
fallosbilder som sinnebilder för fruktbarheten och
alla gudar, i vilkas kult de använts, som
fruktbar-hetsgudar. Detta motsäges dock av andra
förhållanden såväl i Grekland som hos andra folk (jfi
Linga). Så har det i Grekland förekommit, att
segraren i en sångartävlan som minnesstod över sin
seger rest en marmorfallos, och åtskilliga
gravmonument ha utgjorts av en stenfallos. Som tjuv- och
fågelskrämmor restes falliska hermer el. statyetter
vid trädgårdar och sädesfält, och ännu i vår tid
bäras fallosformade amuletter som skydd mot Onda
ögat*. F. kan sålunda ha många skilda
betydelser: symbol för manlig styrka utan sexuell
bimening, skadeavvärjande skyddsmedel,
lustsymbol m.m. Däremot träffar man sällan om ens
någonsin f. som tydlig fruktbarhetssymbol. Detta
hänger delvis samman med att många naturfolk
sakna vetskap om att f. har något som helst med
fruktbarhet att skaffa, men därjämte göra sig
alltid andra synpunkter på den (urinorgan,
skamorgan o.s.v.) överallt gällande. — Litt.: C. W. v.
Sydow, ”Gammal och ny traditionsforskning” (i
”Folkkultur”, 1941—42). v.Sw.
de Falloux [da falo’], Frédéric Alfred
Pierre, greve, fransk politiker (1811-—86).
Rojalistisk deputerad 1846, medl. av konstituerande
församlingen 1848, anslöt sig F. till republiken och
blev 1849 undervisningsminister. Som sådan
genomdrev han 1850 den betydelsefulla lag ang.
”undervisningens frihet”, vilken är bekant under
namnet Falloux’ lag*. Han protesterade mot 1851 års
statskupp och lämnade efter denna det
parlamentariska livet. Under kejsardömet var han en av
cheferna för det katolska partiet samt medverkade
senare (1872) till försoningen mellan de två
linjerna av det franska kungahuset. G.Lw.
Falloux’ lag [falo’s], antagen 15/s 1850, ett av
huvuddokumenten i Frankrikes historia under
1800-talet, medgav varje innehavare av visst
kun-skapsintyg el. ett kyrkligt ämbete rätt att
upprätta primärskola (folkskola). De offentliga
folkskolorna ställdes under kyrkligt överinseende, och
kyrkans representanter bereddes plats i
undervisningsrådet. Lagen genomdrevs av katoliker och
sådana anhängare av den lagliga ordningen som
Thiers, vilka motiverade sin hållning med fruktan
för de socialistiska lärornas överhandtagande.
Vänsterpartierna ha alltid bekämpat den (se Ferry,
J., och Combes). G.L-w.
Fallregellås, tekn., se Lås.
Fallrep, ledtåg, varav man betjänar sig för att
stiga uppför el. utför en fartygssida (med stöd
av fotsteg, bultade till sidan); även om en för
samma ändamål utanpå fartygssidan hängd trappa.
— I uttryck som vara på f. bildl.: på det
sluttande planet, nära sitt fall el. sin undergång.
Fallrepsknop, se Knutar.
— 167 —
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
