Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fantast - Fantin-Latour, Théodore - Fantisera - Fantom - Fantomledning - Fantomupplevelse - Fan tro’t, sa Relling - Fanvakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANTAST
Th. Fantin-Latour: L’atelier aux Batignolles, 1870. Musée du Luxembourg, Paris.
Fantast’ (grek, fäntastoY), verklighetsfrämmande
person, svärmare, drömmare; oftast i klandrande
betydelse. — Fantasteri’, fantasi- el.
tankeverksamhet, som kännetecknar en fantast; alltid
klandrande. — F a n t a s’t i s k, som endast finns i
fantasien, ytterst sällsam, overklig, bisarr, absurd;
överspänd; fabelaktig.
Fantin-Latour [faDtäD’-lato’r], Ignace Henri Jean
Théodore, fransk målare (1836—1904),
lärjunge till Courbet. F. framstår främst som
porträttmålare; särsk. har han blivit berömd genom
sina gruppbilder, dukar, som återge en grupp
konstnärer el. förf, med gemensamt
åskådningssätt. I ”Hommage å Delacroix” (1863, Louvren)
synas Baudelaire, Whistler, Manet m.fl.
församlade kring Delacroix’ porträtt. ”L’atelier aux
Batignolles” (1870) visar Manet vid staffliet,
omgiven av representanter för den unga
impressionismen. I ”Le coin de table” (1872) är det några
diktare (bl.a. Verlaine och Rimbaud), som sitta kring
ett bord. Av särskild betydelse för F. blev Wagners
musik, som inspirerade honom till framställningar
i litografi och radering. F. är på Göteborgs
konstmuseum representerad av ett stilleben, i
Köpenhamn av bl.a. ett självporträtt. — Litt.: L.
Béné-dite, ”F.-L.” (1902). K.E.S.
Fantise’ra (av grek. fantaz’ein, göra synbar),
lämna fantasien fritt spel, drömma, svärma,
bygga luftslott; yra; sätta ihop historier; musicera
efter ögonblickets ingivelse, improvisera.
Fantom [-å’m] (fra. fantöme, av grek, fantasma),
inbillningsfoster, gyckelbild, drömbild; spöke,
vålnad. — Med., efterbildning, avgjutning av del av
människokroppen el; anatomiskt preparat över
huvud taget till undervisningens tjänst.
Fantomledning, se Duplexförbindelser.
Fantomupplevelse, benämning på det fenomen,
som uppkommer, när en människa med amputerat
ben el. amputerad .arm upplever den saknade
lemmen som verklig. Fullt belägg för grunden till
f. har knappast vunnits, men man brukar anse,
att en f. utlöses av retningar i de nervändar, som
finnas i stumpen till fantombenet el.
fantomarmen, och den bild, som därifrån
förmedlas till centrala nervsystemet. F. bruka vara
starkast kort tid efter amputationen, men
fantomlemmen visar sedan benägenhet att
skrumpna och slutl. tycks den helt inkrupen i
stumpen ovanför amputationsstället. — Inom
psykologien ha f. tagits till intäkt för vissa
teorier ang. kroppsschemats utveckling och
rumsupplevelsernas karaktär. E.Bng.
Fan tro’t, sa Relling, uttryck, som går tillbaka
på doktor Rellings slutreplik i H. Ibsens
”Vildanden”: ”Å, fan’ tro det”.
Fanvakt organiseras, då fana skall föras
blottad. Vid ett inf.-reg. består f. av
regementsadju-tanten som i:e och stabsunderofficer som 2:e
fanförare jämte 12 man, beväpnade med
gevär, samtliga till fots. F. har vid det uppställda
— 207 —
— 208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
