Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farmaceutiska föreningen - Farmaceutiska inrättningen - Farmaceutiska institutet - Farmaceutiska laboratoriet - Farmaceutisk kemi, farmakokemi - Farmaceutisk revy - Farmaceutisk specialitet - Farmaceutisk tidskrift - Farmaci - Farmacie kandidat (farm. kand.) - Farmaka - Farmakides, Theoklitos - Farmakodynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARMACEUTISKA INRÄTTNINGEN
den 300 kr för skrift, som behandlar farm. kemi.
Dessutom kunna behövande farmaceuter och
studerande erhålla understöd ur fem andra fonder,
som föreningen på gr. av gåva disponerar.
Berättigad till medl.-skap i F. är var och en, som avlagt
svensk farm, examen. J.H.
Farmaceutiska inrättningen, läroanstalt,
motsvarande Farmaceutiska inst. i Stockholm, inrättades
vid univ. i Helsingfors 1897 och har enl.
förordning av 1938 till uppgift att meddela teoretisk
och praktisk undervisning i farmaceutiska
läroämnen och förrätta examina för apotekaryrket.
Lärarkåren består av en e.o. prof, i farmaceutisk
kemi och en i farmakognosi, en lärare i praktisk
farmaci samt bitr, lärare och assistenter. F.
förestås av den ene av prof.
Farmaceutiska institutet, högsk. i Stockholm, vid
vilken de, som ägna sig åt apotekaryrket, bedriva
sina studier och avlägga sina examina (jfr
Apotekare). Enligt 1688 års medicinalordningar skulle
var och en, som önskade inneha apotek, först
examineras av Collegium medicum (nuv.
Medicinalstyrelsen), och nödiga förkunskaper kunde
inhämtas hos ”stadens herborist” el. ”botanicus
holmien-sis”, vilken syssla innehades av bl.a. Carl von
Linné och sedermera av P. J. Bergius. Den
kemiska undervisningen sköttes av arkiatern Urban
Hiärne. I slutet av 1700-talet vidtog
Apotekare-societeten i Stockholm åtgärder för de farm,
studerandenas undervisning genom anskaffande av
herbarier och bibi., då den undervisning, som
meddelades vid Collegii medici lärov. visserligen var
avsedd för såväl med. som farm, studerande men
huvudsaki. kom de förra till godo. Först i och
med att J. Berzelius blivit prof, i kemi och farmaci
vid det ur Collegii medici läroanstalt 1810
grundade Carolinska medico-chirurgiska inst.,
randades en ny tid för den farm, undervisningen i
Sverige. Farmaceuter och elever fingo nu ökat
tillfälle till undervisning, och de begagnade sig också
flitigt därav vid det nya inst. Behovet av en mera
ordnad undervisning för farmaceuterna gjorde sig
emellertid alltmera gällande, och i samband med
förslag till ändring av Apotekaresocietetens
stadgar framlade hovapotekare C. U. Sprinchorn ett
förslag, som avsåg upprättandet av en
självständig farm, läroanstalt i Stockholm. För detta
ändamål förbundo sig societetens medl. att betala en
viss årl. avgift härför, och med de sålunda beredda
tillgångarna grundades 1837 F. i Stockholm. Inst.
erkändes 1846 som farm, högsk., lydande under
Sundhetskollegium. I brist på medel måste man
emellertid använda Karolinska inst:s laboratorium.
♦Genom att underkasta sig ytterligare uppoffringar
lyckades societeten uppbringa 10,000 rdr till
inredning av ett laboratorium, men ännu saknades
lämpliga lokaler. Societeten beslöt därför 1859
att hos rikets ständer begära ett statslån på 50,000
rdr för uppförande av en nybyggnad på tomten vid
Rörstrandsgatan (nuv. Vallingatan), vilket efter
ett par år beviljades, och den nya byggnaden
avsynades 24/n 1863. Statsanslaget ökades år för år,
och 1881 uppnådde F. en tryggad ställning som
statens högsk. Från tiden för nybyggnaden till
1896 hade ingen förändring av inst:s lokaler ägt
rum, men på hösten nämnda år lät
Apotekareso-cieteten inreda nya laboratorier för botanik,
far
makognosi och fysik, och 1901 tillkom även ett
bakteriologiskt laboratorium. Allteftersom de
studerandes antal ökades, blev det gamla inst. för
trångt, varför nya lokaler anvisades åt detsamma
i Tekniska högsk:s f.d. kemibyggnad, vilka togos
i besittning sommaren 1923. Lärarpersonalen
utgöres f.n. av en prof, i kemi och kemisk farmaci
och en i botanik och farmakognosi, tre laboratorer
i kemi och kemisk farmaci samt en laborator i
botanik och farmakognosi, en lärare i fysik, en i
bakteriologi samt en 1 teknisk farmaci och
författningskunskap. —- Litt.: K. Ahlberg, ”Den svenska
farmaciens historia” (1907—08). [J.H.]A-U.
Farmaceutiska laboratoriet, se Statens
farma-cevtiska laboratorium.
Farmaceutisk kemi, farmakokemi, läran
om läkemedlens kemiska egenskaper, särskilt med
hänsyn till farmakopéns fordringar i fråga om
renhet o.d.
Farmaceutisk revy, periodisk tidskr., utg. i
Stockholm sedan 1902; utkommer en gång i
veckan. F. innehåller vetenskapliga uppsatser på
farmaciens område, legala notiser, befordringar inom
farmaceutkåren m.m. rörande apoteksväsendet och
utgör därjämte de obefordrade farmaceuternas
organ.
Farmaceutisk specialitet, se Specialitetsnämnden.
Farmaceutisk tidskrift, periodisk tidskr., utg. i
Stockholm, grundades 1860 och utkom med
understöd av Apotekaresocieteten 2 gånger i mån. till
1897, då den nedlades och efterträddes av en ny,
benämnd ”Svensk f.”, som nu utkommer 3 gånger
i mån. Den utgör ett uttryck för den svenska
farmacien i såväl vetenskapligt som socialt
hänseende, innehåller vetenskapliga uppsatser av
farma-ceutiskt intresse, legala notiser, uppgifter om
befordringar m.m. rörande apoteksväsendet samt är
apoteksinnehavarnas språkrör i kårfrågor. J.H.
Farmaci’ (av grek. faKmakon, läkemedel), urspr.
liktydigt med apotekarkonst, inskränker sig
numera icke till att endast beteckna konsten att av
insamlade droger bereda läkemedel, ss. plåster,
salvor och siraper, g a 1 e n i s k f., utan omfattar
även framställningen av läkemedel på kemisk väg,
kemisk f., samt handhavandet av apparater och
redskap, som äro erforderliga för framställningen
av läkemedel, teknisk f.
Farmaci’e kandidat, förk. farm, kand., den som
vid Farmaceutiska inst. i Stockholm avlagt
far-macie kandidatexamen (se Apotekare).
Far’maka (grek.) plur. av farmakon, läkemedel.
Farmakid’es, Theoklitos, grekisk kyrkomän
(1784—1860). Efter Greklands
oavhängighetsför-klaring 1830 blev F. ordf, i den synod, som
tillsattes för att ordna de kyrkliga förhållandena,
genomdrev på nationalsynoden i Nauplia 1833 den
grekiska kyrkans autonomi och blev den
nyinrättade ständiga synodens sekreterare. F:s strävan
att bringa den grekiska kyrkan i förbindelse med
den moderna västerländska kulturen möttes snart
av en stark ortodox reaktion, och F. störtades från
sin ledande ställning inom synoden. Han skrev
då sin berömda ”Apologi” (1840), värdefull även
för kännedomen om Greklands kyrka. S.N.
Farmakodynami’k, läran om läkemedlens
verkningar på den friska och sjuka organismen.
Denna vetenskap räknar sitt ursprung från 1700-talet
— 223 —
— 224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
