Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farmakodynamik - Framakognosi - Farmakokatagrafi - Farmakokemi - Farmakologi - Farmakon - Farmakopé - Farmakopsykologi - Farman, Henri - Farmand - Farmare - Farmer-Labor Party - Farm. kand. - Farnabazos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARNABAZOS
men började först under 1800-talet nå fram till
mera användbara resultat. Först genom den
experimentella fysiologiens utveckling möjliggjordes
en experimentell f. på djur el. djurorgan, och den
syntetiska kemiens uppblomstring under
1800-talets slut gav nya möjligheter till
farmakodyna-misk forskning. Av stor vikt är att pröva
läkemedlens verkan ej blott på sjuka utan också på
friska. Känsligheten hos dessa båda grupper är
ofta betydligt olika, reaktionssättet kan vara starkt
avvikande o.s.v. F. måste anses ännu befinna sig
i ett ganska tidigt begynnelsestadium. E.L.Bn.
Farmakognosi’ (till grek. faPmakon, läkemedel,
och gnosis, kunskap), läran om drogerna, de från
växt- och djurrikena härstammande råämnen, som
användas inom medicinen. De rena kemiska ämnena
anses tillhöra mera den farmaceutiska kemien.
Under det att i gamla tider (ännu under 1700-talet)
drogerna omfattade ytterst talrika organ,
avfalls-produkter m.m. från djur el. hela djur (älgklövar,
skorpioner, daggmaskar, ormkött, lungor,
spindelväv, hjorthjärteben, enhörningshorn, träcksorter,
urin etc.) ävensom från människa (skelettben, urin,
mossa från hjärnskålen, mumie), så innefattar våra
dagars farmakopé ur djurriket några fettarter (till
salvor), hormonpreparat, sera och ympämnen. Alla
övriga droger bestå av växter el. växtdelar, och
f. innefattar kännedomen om deras härkomst och
insamlingssätt, om deras egenskaper och
igen-känningstecken, om deras yttre och inre byggnad,
om deras transportvägar och export, om
förfalsk-ningsmöjligheter m.m. E.L.Bn.
Farmakokatagrafi’, receptskrivning.
Farmakokemi’, se Farmaceutisk kemi.
Farmakologi’ (till grek, farmakon, läkemedel, och
log’os, lära), läran om läkemedlen. Den kan
anses innefatta farmakognosi, farmaceutisk kemi,
farmaci, toxikologi, farmakodynamik (se dessa
ord) och receptskrivningskonst. Ända fram emot
1800-talets senare del utgjordes f. främst av alla
dessa grenar med undantag för
farmakodynami-ken, som väsentligen utgör en mycket ung
vetenskap, stadd i en hastig och betydande utveckling.
Numera anses f., sådan den undervisas vid univ.,
främst böra omfatta farmakodynamik och
receptskrivningskonst jämte grunderna av toxikologien.
Läkare, som önskar anställning som i:e
provinsialläkare el. i:e stadsläkare, måste ha genomgått
särskild utbildningskurs i farmakognosi. — Litt.:
”Pharmaconomia svecica. Handledning i
läkemedlens användning för läkare och med. studerande”
(2 uppl. 1943); ”Poulsson’s Lehrbuch der
Pharma-kologie für Ärzte und Studierende”, bearb. av G.
Liljestrand (13 Aufl. 1944); K. O. Möller, ”F.” (3
Udg. 1946). E.L.Bn.
Bar’makon (grek.), plur. faPmaka, läkemedel.
Farmakopé (till grek, fafmakon, läkemedel, och
poiei’n, göra), en i de flesta civiliserade länder
förekommande, av vederbörande
hälsovårdsmyndighet antagen samling med föreskrifter, som tjäna
apoteken till rättesnöre vid tillredning, prövning
och förvaring av läkemedel. Det första
lagstadgade rättesnöret för beredning av läkemedel i
Sverige var ”Pharmacopoeja holmiensis
galeno-chymica” av 1686. Denna följdes av 7 uppl. av
”Pharmacopea suecica”, alla på latin, utkomna
SU 9. — 225 —
8 — Red. avsl. n/s 48.
resp. 1775, 1779, 1784, 1790, 1817, 1845 och 1869.
Fr.o.m. 8:e uppl. 1901 ändrades namnet till
”Svenska farmakopén” med svensk text liksom i de följ,
uppl. 1908, 1925 och 1946. Innehållet i resp, lands f.
är anpassat efter landets förhållanden och
möjligheter att anskaffa kemikalier och droger. Dock
enades på konventionen i Bryssel 1906 ett flertal
stater om enhetlighet beträffande beredning av vissa
häftigt verkande läkemedel. Nomenklaturen är
avfattad på latin men i olika länder efter olika
principer. I Sverige, liksom i flera andra länder,
arbetar sedan 1902 en permanent
farmakopékom-mitté med uppgift att följa vetenskapens
utveckling på medicinens och farmaciens områden och
förbereda utgivandet av en ny uppl. av f., då så
synes behövligt. J.H.
Farmakopsykologi’, den psykologiska forskning,
som sysslar med studier av människor, vilka
påverkats av sådana medikamenter el.
njutnings-gifter, som undanröja hindren för välbefinnandet
el. stegra detta till eufori. Psykiatern Kraepelin
påbörjade detta studium med användande av
alkohol som påverkningsmedel. Senare försök ha
gjorts med påverkan av bl.a. koffein, morfin,
kokain och meskalin. Farmakopsykologiska metoder
ha även kommit till användning, när det gällt att
försöka återkalla i minnet, vad som döljer sig
bakom en amnesi, el. att förmå brottslingar att
avslöja sanningen. E.Bng.
Farman [eng. utt. fa’man, fra. farmao’], Henri,
engelsk-fransk flygare och flygplankonstruktör
(f. 1874). Sedan F. under ungdomsåren varit
konstnär samt även med stort intresse ägnat sig
åt bl.a. bilsport, började han 1907 helt sysselsätta
sig med flygning och lyckades s.å. flyga 770 m
på rak linje. 1908 utförde F. den första
cirkelflygningen och använde därvid ett biplan utan
skevroder, utrustat med en motor på 50 hk. Detta år
utgjorde en genombrottsperiod för flygning, och
F. erövrade flera andra rekord (distans, uthållighet
och höjd). 1909 började F. själv konstruera
flygplan och grundade tills, med sina bröder Maurice
och Dick F. i Billancourt utanför Paris den
världsberömda flygplanfirman Avions H. et M.
F a r m a n, vars verkstäder länge voro de största
inom denna bransch i Europa. Vid dessa
tillverkades ett stort antal flygplantyper med
tillhörande motorer. B.Tm.
Farmand, norsk ekonomisk tidskrift, grundad
1891, utg. i Oslo med ett nummer i veckan,
behandlar huvudsaki. handelspolitiska, finansiella och
nationalekonomiska frågor.
Farmare, se Farm.
Farmer-Labor Party [fa’ma-lei’ba pa’ti],
nordamerikanskt parti, bildat 1920 huvudsaki. av
medl. i det socialistiska National Labor Party. Det
numerärt obetydliga partiet har spelat en icke
ringa roll i Minnesota och Wisconsin. F.
samverkade 1924 med socialister och liberaler, då dessa
förde fram senator R. M. La Follette som
presidentkandidat. Partiet, som efter 1930 års val fick
en viss rikspolitisk betydelse, därigenom att dess
ende senator stödde demokraterna vid några
kritiska avgöranden, har senare upplösts. S.Br.
Farm, kand., förk. för farmacie kandidat.
Farnaba’zos, persisk satrap, ståthållare över n.v.
Mindre Asien, understödde spartanerna under pelo-
— 226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
