Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartyg - Fartygsartilleri - Fartygsbefälsföreningen - Fartygsbesiktning - Fartygschef - Fartygsingenjör - Fartygsinspektion - Fartygsinteckning - Fartygsintendent - Fartygslyftverk - Fartygsläkare - Fartygsmodeller - Fartygsmotstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARTYGSARTILLERI
dimensioner — 207 m lång och med 32,000 tons
deplacement — utmärkte sig ”Great Eastern”
genom att vara konstruerat efter långspantsystem
och med dubbelbotten samt försett med såväl
hjulsom propellermaskineri samt segel. Det var
inrett för 4,000 passagerare och 400 mans
besättning. ”Great Easterns” dimensioner
överträffades först 1905 av White Star Line’s ångare ”Baltic”.
Redan 1860 var farten hos hjulångf. uppe i 18
knop. Ett dylikt för irlandstrafiken avsett f.
var ”Leinster”. Fartygsmaskineriet utvecklades
ytterligare genom införandet av
kompoundma-skiner och ytkondensorer o. 1855,
trippelexpan-sionsmaskiner 1881 och ångturbiner 1894. Det
första större turbindrivna f. var engelska
passa-gerarångaren ”King Edward” 1901. Tiden från
sekelskiftet till nu har karakteriserats dels av
segelfartygens försvinnande, dels av de maskindrivna
fartygens alltmera växande storlek och fart samt
framdrivningsmaskineriets övergång från ång- till
motordrift. Se vidare Handelsfartyg, Krigsfartyg,
Segelfartyg, Ångfartyg, Motorfartyg, Pråm. T.Hrn.
Jur. Då svenska sjölagen saknar definition å f.,
får f. enl. allmänna svenska språkbruket
bestämmas som ett fortskaffningsmedel till sjöss,
framdrivet med segel el. maskinkraft. Sjölagen utgår
dock ifrån att f. är en farkost av ej alltför ringa
storlek. Alla svenska f. om minst 20 registertons
dräktighet och avsedda att nyttjas till
handelssjö-fart el. resandes fortskaffning måste registreras i
ett för hela riket gemensamt f ar t y gs r
egis-t e r* hos Kommerskollegium, som utfärdar ett
s.k. nationalitets- och registrering
s-certifikat. Svenskt är enl. lagen det f., som
till 3/s äges av svenska undersåtar el. av ab., vars
styrelse har säte i Sverige och består av
svenskar. Huvudredaren för dylikt fartyg skall alltid
vara svensk undersåte och bosatt i Sverige. K.
Fartygsartilleri, se Sjöartilleri.
Fartygsbefälsföreningen, se Sveriges
fartygsbe-fälsförening.
Fartygsbesiktning, se Fartygsinspektion.
Fartygschef, befälhavaren på ett örlogsfartyg.
Fartygsingenjör, den mariningenjör, som på
svenskt större krigsfartyg har ledningen av drift
och underhåll av maskineriet samt tillsyn över
fartygsskrovet och de tekniska anordningar, som
ej äro underställda art.-, torped- och
radioofficerarna.
Fartygsinspektion utövas av en statlig
tillsynsmyndighet och avser övervakning av fartygs
sjövärdighet och därmed sammanhängande
förhållanden samt av säkerhet och sociala
förhållanden ombord på fartyg. I praktiskt taget alla
sjöfartsidkande länder är f. inrättad. I Sverige har
f. funnits sedan 1915. Den svenska f.
(Fartygsin-spektionen) utgöres av chefsmyndigheten,
Kommerskollegium, samt av lokalstaten med ett antal
fartygsinspektörer, som utöva tillsyn å fartygen.
— Inom Kommerskollegium har
fartygsinspek-tionsbyrån att närmast handlägga de frågor, som
beröra fartygsinspektionen. Chef för
fartygsins-pektionsbyrån är ett kommerseråd med
ingenjörs-teknisk utbildning. Å byrån äro anställda en
ingenjörsutbildad i:e byråinspektör, en juridiskt
utbildad sekreterare, en byråinspektör med nautisk
utbildning samt amanuenser med samma
utbild
ning som nyssnämnda tjänstemän. — För
utövandet av den lokala tillsynen inom riket är detta
indelat i sju fartygsinspektionsdistrikt, näml.
Skellefteå, Sundsvalls, Stockholms, Kalmar, Malmö,
Göteborgs och Karlstads distrikt. Varje distrikt
står under inseende av en i:e fartygsinspektör
med ingenjörsteknisk utbildning, och inom
distrikten finnas anställda 2:e fartygsinspektörer med
dels ingenjörsteknisk, dels nautisk och dels
maskinteknisk utbildning. Den lokala tillsynen
utövas av fartygsinspektörerna genom olika slags
förrättningar. Dessa äro huvudsaki.: s j ö v ä
r-dighetsbesiktning, en hela fartyget med
alla dess tillbehör omfattande undersökning, som
verkställes med bestämda mellantider el. när
chefsmyndigheten finner skäl bestämma därom (se
Sjövärdighet); inspektion, en i regel
mindre omfattande undersökning, som omfattar viss
del av fartyget och dess utrustning,
lastningsför-hållanden m.m. och verkställes när helst
fartygsinspektör har anledning och tillfälle därtill; p a
s-sagerarfartygsbesiktning, en
besiktning för utrönande av under vilka förutsättningar
och till vilket antal passagerare må föras å
passagerarfartyg, ävensom tillse, att fartyget har
föreskrivna inrednings-, utrustnings- och
säkerhetsanordningar, materialprovning,
undersökning av i fartyg ingående järnmaterials
håll-fasthetsegenskaper; fribordsuppmätning,
vissa mätningar av fartyg, med stöd av vilka
chefsmyndigheten fastställer det lastmärke, till vilket
fartyget må nedlastas. Hj.S.
Fartygsinteckning, inskrivning i domstols
protokoll av panträtt i fartyg. Liksom andra
värdeföremål kunna fartyg genom stiftande av panträtt
däri tjäna som säkerhet för lämnad kredit.
Medan mindre fartyg få överlämnas i borgenärens
besittning som handfången pant, må fartyg om
5 registertons dräktighet el. mera icke på dylikt
sätt panttagas, utan pantsättning sker genom
inskrivning vid Stockholms rådhusrätt av panträtt
enl. skuldebrev till visst penningbelopp. I allm.
gälla om denna f. samma regler som för
inteckning* i fast egendom, dock må del av fartyg ej
intecknas, ej heller flera fartyg gemensamt för
samma skuldebrev. Reglerna om ägarehypotek*
sakna ock giltighet för f. F. medför rätt att vid
utebliven betalning få fartyget, oavsett vem som
är ägare, utmätt och exekutivt försålt. Jfr
Svenska skeppshypotekskassan. K.
Fartygsintendent, person, som biträder chefen
på örlogsfartyg i all-t, som rör avlöning, beklädnad,
proviant m.m. för personalen ombord; även
föreståndaren för ekonomiavd. å större
passagerarfartyg.
Fartygslyftverk, se Lyftverk.
Fartygsläkare, läkare, som är anställd på
passagerarefartyg, samt på krigsfartyg kommenderad
marinläkare.
Fartygsmodeller, se Modell och Modellförsök.
Fartygsmotstånd, det motstånd, som ett fartyg
har att övervinna för att med viss fart framföras
genom vattnet. F. består huvudsakligen av f r i
k-tionsmotstånd, vågmotstånd och v i
r-velmotstånd. Friktionsmotståndets storlek är
beroende dels av den våta bottenytans storlek och
beskaffenhet, dels av fartygets fart. Vågbildnings-
— 239 —
— 240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
