Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faryngit - Faryngoskopi - Faryngotomi - Farynx, svalg - Fas (gudomlig rätt) - Fas (ansikte) - Fas (form, epok) - Fas (stad) - Fasad - Fasadbelysning - Fasael - Fasaner - Fasaneri, fasangård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARYNGOSKOPI
av alkohol och tobak etc. Därjämte måste direkt
lokalbehandling av den förändrade slemhinnan
göras, penslingar med olikartade ämnen. T.Sg.
Faryngoskopi’ (till grek. far’ynx, svalg, och
skopei’n, se), besiktning av svalgrummet, som
anatomiskt uppdelas i tre avd., en övre belägen
ovanför gomseglet (epifaVynx), en nedre
omfattande övergången till matstrupe och struphuvud
(hypofaPynx) samt en mellan dessa belägen del
(mesofarynx). Inspektion av denna senare sker
direkt, om ljus kastas in i svalget och tungan med
en spatel el. sked pressas ned. För att undersöka
epi- och hypofarynx måste små speglar införas i
svalget och ljus kastas upp bakom gomseglet,
resp, ned mot struphuvudregionen, varvid
samtidigt i spegeln en bild erhålles av områdena i fråga
(indirekt f.). Vid direkt f. användas rörformade
instrument, genom vilka ljuset kastas in. T.Sg.
Faryngotomi’ (till grek. faPynx, svalg, och
tome’, snitt), kirurgiskt ingrepp, som åsyftar ett
öppnande av svalgrummet utifrån halsen. Vanl.
sker detta på halsens framsida, ovanför el.
nedanför tungbenet. Genom ingreppet erhålles en god
överblick över förhållandena i nedre delen av
svalget och struphuvudingången, varigenom
förefintliga nybildningar kunna avlägsnas.
Far’ynx (grek.), svalg, se Munhåla och svalg.
Fas (lat.), gudomlig (moralisk) rätt, motsatt jus,
formell, juridisk rätt. — Per f. et nefas, med rätt
el. orätt, utan hänsyn till medlen.
Fas (fra. face, av en biform till lat. fac’ies,
ansikte, jfr Fasad, Fasett), ansikte sett framifrån
(motsats: profil; jfr En face); framsida. — Krigsv.,
se Bastion och Flesch. — Tekn., avsneddad kant.
Fas (ty. och fra. phase, av grek. fas’is, eg.:
företeelse, syn, besläktat med fantasi, fenomen),
företeelseform, karakteristisk form el. gestalt; epok,
skede.
i) Astr., den geometriska formen av en
himlakropps skenbara yta, sedd av en observatör på
jorden. F. bestämmes av himlakroppens, jordens
och solens läge i förhållande till varandra. M
å-n e n s* förnämsta f. kallas nymåne, fullmåne
samt första och sista kvarteret. Även
planeterna ha dylika f., ehuru de endast äro
märkbara för de inre planeterna, Merkurius och Venus,
samt för Mars. Venus’ f. observerades redan av
Galilei och begagnades av honom som bevis för
det kopernikanska världssystemet. Ch.
2) Elektrotekn., de olika värden, som spänningen
el. strömstyrkan vid växelström genomlöper
under en period. I inskränkt bemärkelse betecknar
f. vid flerfassystem de ledningar, genom vilka de
olika växelströmmarna passera. Jfr Elektriska
maskiner, sp. 347 ff., Fasförskjutning,
Fasklyvning, Fasning och Växelström.
3) Kem. Ett heterogent systems faser kallas
de homogena delar (blandningar el. kemiska
föreningar), som äro avgränsade från varandra och
som kunna skiljas på mekanisk väg. Vatten och
vattenånga bilda alltså två, is, vatten och
vattenånga tre f. Ett heterogent system kan endast
ha e n gasfas, emedan alla gaser äro biandbara
med varandra; det kan uppbyggas av olika
flytande f., om man har att göra med icke
biandbara vätskor. Antalet fasta f. är obegränsat. Jfr
Gibbs’ fasregel. Lj.
Fasadbelysning av Kungl. slottet, Stockholm.
Fas, stad i Marocko, se Fez.
Fasa’d (fra. fagade), yttersida av (särsk. större)
byggnad, i sht om framsidan; även om framsidan
av andra föremål.
Fasadbelysning, strålkastarbelysning av
bygg-nadsfasader, monument, kyrkor etc. för
ernående av en estetisk effekt el., vad beträffar fyrar,
kummel o.d. sjömärken, för underlättande av
bedömningen av avståndet till dessa vid nära
passage. För f. användas i allm. speciella armaturer
av strålkastartyp, vilka placeras på relativt stort
avstånd från det belysta föremålet och på sådant
sätt, att ljuskäglan icke når markplanet. Jfr
Flodljus.
Fa’sael, broder till Herodes den store, av sin
fader Antipater utnämnd till strateg över Judéen,
41 f.Kr. jämte Herodes av Antonius utnämnd till
judarnas tetrark. Fängslad av partherna under
deras infall i Palestina, begick F. självmord 40
f.Kr. Efter F. har den av Herodes byggda staten
F a s a e 1 i s sitt namn, likaså tornet F. på
Herodes’ palats i Jerusalem.
Fasa’ner (efter floden och staden Phasis i
Kol-chis, varifrån argonauterna enl. sagan förde f. till
Grekland). Under namnet f. sammanfattar man
en del mer el. mindre med varandra befryndade
släkten av underfam. fasanfåglar, av vilka följ, äro
de viktigaste: argusfasaner, ädelfasaner,
silverfasaner, glansfasaner, satyrfasaner och kragfasaner. Jfr
Fasaneri och Fasanjakt.
Fasaneri’, fasangård, anstalt för
uppfödning av fasaner. Fasanerna infångas på vintern
och förvaras i övervintringsburar. På våren, när
äggläggningen börjar, insamlas de av de fångna
hönorna lagda äggen, vilka sedan utkläckas av
tamhöns el. kalkoner. Kycklingarna uppfödas som
nykläckta med myrägg, äggröra och
kycklingfoder, som äldre med säd. Vid c:a 6 veckors ålder
utflyttas de från f. till skogsmarken, där de
småningom lämnas åt sig själva och förvildas. Det
första f. i vårt land anlades 1846 av konung
Oskar I på Djurgården vid Stockholm. Försöket
slog dock ej väl ut. På 1850-talet anlades f. i
Skåne på Näsbyholm och i slutet på 1800- och
början på 1900-talet inrättades f. på ett flertal
gods i Skåne, Östergötland, Södermanland och
Uppland. Där fasanen en gång blivit införd och
trivs, behöver den endast litet skydd samt hjälp-
— 243 —
— 244 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
