Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasaneri, fasangård - Fasanfåglar - Fasangård - Fasangök - Fasanjakt - Fasc. - Fasces, spöknippe - Fasch, 1. Johann Friedrich - Fasch, 2. Karl - Fasching - Faschoda - Faschonabel - Fascia - Fasciation, förbandning - Fasciatus - Fascicularis - Fascikel - Fascination - Fascinera - Fasciola - Fascism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASCISM
foder under stränga vintrar för att hålla sig kvar,
■och de dyrbara f. bli då täml. obehövliga. F.A.Bn.
Fasanfåglar, Phasiani’nae, underfam. av fam.
egentliga höns, utmärka sig genom en täml.
långsträckt kropp, kupiga vingar samt särsk. hos
hannarna starkt förlängd stjärt. Fötter och tarser
äro nakna, hos hannarna i regel med sporrar. Ofta
förekomma nakna fläckar på huvud och hals.
Könen äro ofta varandra mycket olika, och hannarna
utmärka sig i regel genom sin praktfulla
fjäderskrud. F. leva oftast i polygami, häcka på marken
och lägga ett stort antal oftast enfärgade, i en
del fall brokiga ägg. Man känner något över 200
arter, varav c:a 80 inom Nya världen. Av
hithörande släkten må nämnas hönssläktet (tamhöns,
kamhöns), fasaner, påfågelsläktet, afrikansk
påfågel, vaktel-, rapphöns-, stenhöns- och
frankolin-släktena (se dessa ord). F.A.Bn.
Fasangård, se Fasaneri.
Fasangök, art av underfam. sporrgökar*.
Fasanjakt får enl. gällande bestämmelser, som
■dock kunna underkastas vissa ändringar från det
ena året till det andra, bedrivas i Malmöhus,
Kris-tionstads, Blekinge och Hallands län från V11 till
årets slut. Dock är jakt å fasantupp i dessa län
tillåten jämväl 16/io—31/io samt jan. mån. I
övriga delar av riket är f. tillåten under nov.,
fasantupp dessutom 16—31 okt. Jakten idkas mest i
form av klappjakt, men även jakt med stående
hund förekommer.
Fasc., förk. för faskikel.
Fasces (lat., plur. av fascis, bunt, av fas’cia,
band, bindel),
spöknippe, knippen av
smala spön,
sammanhållna av röda band,
buros av licto’res,
likto-rerna, framför
överhetspersonerna, symboliserande deras makt att
straffa. En konsul
förde 12 f., en diktator 24.
I fält voro i f.
instuckna bilor (secu’res) som
sinnebild för
befälhavarens rätt att straffa med
döden; lagerkransade f.
(f. laurea’ti) buros under
triumfen. — I bildlig
betydelse ofta om
höga värdigheter, makt.
— F. ha gett namn åt
fascismen, som
upptagit f. som heraldisk
symbol. [W.N.1K.H.
Fasch [faj’]. 1) J
o-hann Friedrich F.,
tysk tonsättare (1688—
*758), violinist i Bayreuth, organist 1721 i
Ge-ra, hovkapellmästare i Zerbst 1722. F. var en
av de mest betydande tonsättarna, samtida med
J. S. Bach, vilken skattade honom mycket högt.
F:s kompositioner omfatta konserter,
kammarmusik, uvertyrer, kyrkokantater, mässor och
operorna ”Clomire” (1710), ”Lucius Verus” (1711),
”Dido” (1712) och ”Margenis” (1714).
Romerska fasces. Jfr bild
vid Fascism.
2) Karl Friedrich Christian F., den föreg:s
son, musiker (1736—1800), stiftade 1792
Singakade-mie i Berlin, vilken han ledde till sin död. 1756
anställdes han som cembalist hos Fredrik den store
i Berlin; 1774—76 var han kapellmästare vid kungl.
operan. Han lät bränna nästan alla sina
kompositioner strax före sin död.
Fasching [faj’-] (av mhty. Faschnacht, ty.
Fast-nacht), i sht i s. Tyskland och Österrike brukad
beteckning för tastlagstiden; karneval.
Faschoda [-få’-], tysk stavning av Fashoda.
Faschona’bel, se Fashion.
Fas’cia (lat.), anat., en fast, formad bindväv, som
bildar utbredda hyllen kring muskler,
muskelfas-cia, el. avgränsande membraner för vissa
områden inom kroppen.
Fasciatio’n [fasi-] (av lat. fas’cia, band),
förban d n i n g, bot., en
förändring av arkitekturen hos
stammar och rötter, vilka
antaga en plattad, på
tvärsnitt elliptisk, i st.f.
cylindrisk form. F. härrör ofta
av sammanväxning av flera,
i samma plan befintliga
anlag, vilka senare åter kunna
skilja sig från varandra och
därvid giva anledning till
krökningar och
deformationer. F. är i flera fall ärftlig,
ss. hos Celo’sia och Beta,
i andra har den befunnits
förorsakad av
näringsöver-skott. G.
Fascia’tus, -a, -um (av lat.
fa/cia, band, bindel),
artnamn på växter med
någon del, t.ex. bladen,
försedd med tvärband av olika
färg.
Fascicula’ris, -e (lat.,
buntad, gyttrad), artnamn på
gyttrade växter el. sådana med tät förgrening.
Fascikel [-Jikk’-], se Faskikel.
Fascinatio’n [-Ji-] (av lat. fascina’re, förtrolla,
se Fascinera), psykol., den hypnotiserades absoluta
bundenhet till hypnotisören under en hypnos.
Fascine’ra [-Ji-] (lat. fascina’re, till faYcinum,
trolldom), förtrolla, bedåra, tjusa, betaga.
Fasci’ola, släkte av ordn. sugmaskar*.
Fascism [-fism’] (ital. fascismo, av fascio, plur.
fasci, spöknippe [användes av de ital. fascisterna
som symbol för deras makt], förbund, av lat.
fasces*), en nationalistisk politisk rörelse, som
i form av diktatur behärskade Italien 1922—43;
denna rörelses ideologi och totalitära statsdoktrin.
F. användes även allmänt som gemensam term
för den egentliga f. och ett antal liknande
politiska rörelser el. åskådningar, vilka självständigt
el. under mer el. mindre starkt inflytande av den
italienska f. framträdde i ett flertal länder under
mellankrigstiden (se sp. 256 f.); som f. betecknas
stundom bl.a. också nationalsocialismen i
Tyskland.
Rörelsen har vissa rötter i tiden för i:a
världskrigets början, då frågan om Italiens ställning
Fasciation av ett
sparrisskott.
— 245 —
— 246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
