Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastighetsbok - Fastighetshypotek - Fastighetskredit - Fastighetsköp - Fastighetsprövningsnämnd - Fastighetsregister - Fastighetsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTIGHETSHYPOTEK
Registration Act, 1925) äga goda f. I Sveriges
städer ha lagfarts- och inteckningärenden sedan 1876
antecknats i en gemensam f. Genom lag 1932 har
föreskrivits, att även för varje domsaga å landet
skall uppläggas f., gemensam för lagfarts- och
inteckningsärenden. Uppläggandet sker under
häradshövdingens ledning, och arbetet därmed
pågår f.n. (1948) som bäst. Sedan de till en viss
fastighet hörande inskrivningarna blivit överförda
till f., skola inskrivningsärenden rörande
fastigheten ej längre antecknas i lagfarts- el.
inteck-ningsböckerna utan i den nya f. — Litt.: E.
Gyl-dén, ”öfversikt öfver det tyska
grundboksväsen-det” (1905); Lagberedningens ”Förslag till
jordabalk”, 2 (1908); K. Schlyter m.fl., ”Förslag till
lag om handläggning av inskrivningsärenden m.m.”
(i ”Statens offentliga utredningar”, 1930:29). K.
Fastighetshypotek, se Inteckning (i fast
egendom).
Fastighetskredit. Till f.-givning räknas i allm.
belåning, mot säkerhet av inteckning, av
jordbruks-, bostads- och affärsfastighet. I Sverige ha
bostadsfastigheterna numera ett högre
sammanlagt värde än jordbruksfastigheterna. Det
svenska f.-väsendet är rikt förgrenat.
Landshypoteks-institutionen och jordbrukskasserörelsen belåna
uteslutande jordbruksfastigheter,
stadshypoteks-institutionen, bostadskreditinstitutionen,
inteck-ningsbolagen, tomträttskassorna och
Bostadssty-relsen uteslutande bostads- och affärsfastigheter.
Försäkringsbolagen, affärsbankerna och
sparbankerna belåna såväl jordbruks- som
bostadsfastigheter. F. uppdelas i primär-, sekundär- och
ter-tiärkredit. Primärkrediten utgöres av lån
med en övre gräns av 50 el. 60 °/o av
fastighets-el. taxeringsvärdet, sekundärkrediten av
lån med en övre gräns av 75% av värdet och
tertiärkredit av lån med en övre gräns av
85—100 »/o av värdet (avkastningsvärdet). Lånen,
som ant. äro s.k. stående lån el. amorteringslån,
kunna vara bundna på kortare el. längre tid el.
obundna. Staten har på olika sätt sökt
effektivisera f.-givningen. Stadshypoteksinstitutionen, som
tillkom 1909 och förmedlar primärkredit, och
bostadskreditinstitutionen, som tillkom 1929 och
förmedlar sekundärkredit, äro halvstatliga.
Bostads-styrelsen (se d.o. i Suppl.), som tillkommit efter
omorganisationen av Statens byggnadslånebyrå
och handhar all statlig lån- och bidragsgivning
för bostadsändamål, är ett rent statligt organ.
—■ En allmän översikt över f.-givningen i
Sverige lämnas i C.-R. Cramér & K. Å.
Fredrics-son, ”Svensk f.” (1942). G.E.
Fastighetsköp är i svensk lag föremål för
särskilda regler, som påbjuda bestämda formaliteter
(skriftlig handling, två vittnen) för dess giltighet,
förbjuda s.k. resolutiva villkor* vid detsamma,
inskränka utlänningars, bolags och föreningars
behörighet att köpa jord, omgärda förmyndares
försäljning av myndlingens jord med vissa
försiktighetsmått samt ålägga köpare skyldighet att
söka lagfart* och därvid betala stadgad
stämpelskatt. Se vidare Köp. C.G.Bj.
Fastighetsprövningsnämnd, se
Beskattnings-nämnd.
Fastighetsregister, förteckning över fast
egendom (fastigheter) motsvarar vad som i utlandet
of
tast benämnes kataster (även matrikel,
jordmatrikel m.m.). Sådan förteckning blev i äldre tider
nödvändig närmast för jordbeskattningen, senare
av största betydelse även för betryggande av
äganderätten och inteckningssäkerheten samt för andra
frågor, som röra fast egendom. Våra f. äro två,
jordregister för landsbygden samt f. för städer
och stadsliknande samhällen. Om inrättande av
jordregister utfärdades 13/e 1908 en k.f., som
sedermera i åtskilliga delar ändrats och
kompletterats. Syftet var närmast att få ett bättre
underlag för domstolarnas inskrivningsväsende
(lagfart och inteckning) och de därvid förda
fastig-hetsböckerna samt möjliggöra en ändamålsenlig
omläggning därav. Jordregister föres på länets
lantmäterikontor av överlantmätaren och är
ordnat sockenvis. Det upptar i bokstavsordning
hemman och övriga jordeboksenheter å särskilt
upplägg. Varje genom behörig lantmäteriförrättning
tillkommen fastighet erhåller vid införandet en
jordregisterbeteckning, utgörande enhetens i
överskriften antecknade namn och nr samt därtill en
exponent (t.ex. Åby i20). Till jordregistret hör icke
någon särskild karta, utan underlaget utgöres
av lantmäterikontorets kartor och handlingar till
verkställda lantmäteriförrättningar. Efter införing
i jordregistret lämnar överlantmätaren
meddelande därom till domhavande och häradsskrivare,
varigenom jordregisterbeteckningarna komma till
användning i lagfarts- och inteckningshandlingar,
mantalslängder m.m. När fastställd tomtindelning
finnes inom område, för vilket jordregister föres,
upptagas tomterna i en särskild t o m t b o k.
Uppläggandet av jordregister, som varit av största
betydelse för ordning och reda i
fastighetsväsen-det, avslutades 1931. Tillsyningsmyndighet var
Lantmäteristyrelsen.
F. i stad, för vilket grunderna äro givna i 7
kap. av lagen om fastighetsbildning i stad 12/s
1917 och närmare bestämmelser i en k.f. av samma
dag, tillkom av samma anledning som
jordregistret men utformades annorlunda med hänsyn till
i städerna rådande förhållanden. F. för en stad
utgöres av tomtbok för tomterna och
stads-ä g o b o k för övriga fastigheter, som kallas
stads-ägor, samt tre bihang. Tomterna betecknas med
kvarterets namn samt nr inom kvarteret.
Stads-ägorna betecknas med löpande nr inom hela
staden el. viss del därav. För tomt och stadsäga
antecknas i f. liknande uppgifter, som ovan
angivits för jordregisterfastighet. Till registret hör en
särskild registerkarta, som visar gränserna
för alla i registret upptagna tomter, stadsägor o.a.
områden. F. såsom för stad föres efter beslut av
K.m:t i varje särskilt fall för ett stort antal
köpingar och municipalsamhällen. Varje f. föres av
en särsk. tillsatt registerförare. För flertalet
samhällen på landet är överlantmätaren
registerförare. O.B-J.
Fastighetsskatt, skatt, som vilar å fastighet el.
avkastningen av denna. Näst efter rena per
capita-skatter, d.v.s. skatter, som utgingo med
samma belopp av samtliga skattebetalare, torde
f. vara de äldsta. Så snart man vid
beskattningen tog någon hänsyn till skatteförmågan,
låg det nära till hands att skilja mellan
fastighetsägare och icke, fastighetsägare samt bland
— 267 —
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
