Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastebrev (juridik) - Fastebrev (kyrkan) - Fast egendom - Fasterna - Fasti, kalender - Fasti Capitolini - Fastighet - Fastighets-ab. Hufvudstaden - Fastighetsarbetareförbundet - Fastighetsbeskattningsnämnd - Fastighetsbevillning - Fastighetsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTIGHETSBOK
delad fasta* å skett jordförvärv. F. äro kända
sedan slutet av medeltiden och kommo först 1876
ur bruk. De motsvarade närmast nutidens
lag-fartsbevis (se Lagfart).
Fastebrev kallas inom katolska kyrkan årliga
skrivelser från överheten i ett stift till dess präster
och församlingsbor. De uppläsas i regel från
predikstolen fastlagssöndagen och innehålla
bestämmelser ang. fastedagar, dispenser från fasta o.d.
Oftast äro de förbundna med ett herdabrev av
mera allmänt religiöst innehåll (fasteherdabrev).
I Sverige ha utkommit ”Herdabref för fastan”,
1893 ff.
Fast egendom kallas i svenskt rättsspråk den
del av en persons tillgångar, som består av
honom tillhörig jord (hans fastigheter) med vad
som lagligen räknas ”höra till jorden”, ävensom
vissa andra förmögenhetsobjekt, vilka ”anses som
f.”. En lag 24/ä 1895 bestämmer närmare dessa
begrepps omfattning. Sålunda ”höra till jorden”
därå befintliga byggnader och växtlighet m.m.,
förutsatt att ej annan än jordägaren äger dessa
föremål; och som f. ”anses” bl.a. rätten till ofri
tomt* i stad samt frälseränta*. För f. gälla i
flerfaldiga avseenden särskilda rättsregler, så i
fråga om dess överlåtande, förpantande,
utmätande, behandling i konkurs m.m. C.G.Bj.
Fasterna, socken i Sjuhundra hd i Uppland,
Stockholms län, och pastorat i Sjuhundra kontrakt
av Uppsala ärkestift, mellan Norrtälje och
Uppsala; 114,92 km2, därav 100,26 land; 1,056 inv. (1948;
n inv. pr km2). Huvudbygden ligger i s. kring
sjön Skedviken (15 mö.h.); återstoden är
mestadels ödsliga skogstrakter med mossar och
småsjöar. Åkern utgör i9°/o av landarealen,
skogsmarken 67 °/o. Egendomar: Rånäs* och Mörby*.
En zinkvittfabrik tillhör Rånäs bruks ab., bildat
1940 (aktiekapital 400,000 kr, 15 arb.). Av
forn-lämningar från järnåldern finnas flerstädes högar,
kummel, stensättningar och resta stenar. Kyrkan
i korsform av tegel med mittorn av trä uppfördes
1799—1801 på platsen för den gamla Esterna
kyrka, sedan de dittillsvarande socknarna Fasta och
Esterna 1797 sammanslagits. — Namnet är bildat
genom hopdragning av namnen Fasta, 1337
skrivet (ecclesie) fastakirkyu, även kallad sæbohæred
(så t.ex. 1314), och Esterna, 1303 skrivet (parochie)
estarnum. P.;Er.
Fa’sti (lat.), i antikens Rom benämning på
kalendern, en förteckning över årets dagar
med uppgifter om dessas olika karaktär (dies
fasti, dagar, då rättskipning fick äga rum, i
mots. till dies nefa’sti), om marknadsdagar och
om religiösa fester. F. sägas f.g. ha
offentliggjorts av edilen Cn. Flavius 304 f.Kr. Senare
skedde detta regelbundet, och till vår tid ha
åtskilliga fragment av i sten inhuggna kalendrar
bevarats. En poetisk kommentar till kalendern
för första halvåret är Ovidius’ bekanta diktverk
”Fasti”. Ett nödvändigt komplement till
kalendern var i Rom en å r 1 i s t a, eftersom åren
icke numrerades från en given utgångspunkt utan
benämndes efter de två konsulerna. Årlistan
fick därför form av en konsulsförteckning och
benämndes f. consula’res. En monumental dylik
förteckning är Fasti Capitoli’ni*. K.H.
Fa’sti Capitoli’ni (lat., den kapitolinska konsuls-
listan), berömd monumental förteckning över Roms
ledande ämbetsmän (konsuler, konsulartribuner,
decemvirer, diktatorer, censorer) alltifrån
republikens traditionella begynnelseår (509 f.Kr.),
utredigerad mellan 36 och 30 f.Kr. och inhuggen i
marmor på väggarna till Re’ gia, den romerske
översteprästens ämbetslokal vid Forum; därefter
fortsatt t.o.m. 13 e.Kr. Betydande rester av denna
förteckning ha återfunnits och förvaras nu i
Kon-servatorspalatset på Capitolium. K.H.
Fastighet, område av jordytan (med tillhörande
utrymme över och under densamma), som i
rättslig mening bildar en enhet, d.v.s. upptages som
sådan i de offentliga längderna samt är föremål
för särskild äganderätt, kan särsk. för sig
inteck-nas, taxeras o.s.v. Huruledes dessa områden
bestämmas, betecknas, upptagas i längderna, delas
och sammanläggas, se Fastighetsbok,
Fastighetsregister, Jorddelning m.fl. Vad som — utom
jordens egna beståndsdelar — lagligen räknas
”höra till jorden”, se Fast egendom. I
skattelagstiftningen förstås med f. icke blott allt, som enl. lag
hänföres till fast egendom, utan även byggnad,
som ej är dit hänförlig (utan ligger på annans
mark). C.G.Bj.
Fastighets-ab. Hufvudstaden, Sveriges största
fastighets-ab., grundat 1915. Aktiekapitalet utgör
16 mkr, fördelat på ser. A, B och C, av vilka de
båda förstn. noteras på börsen. Bolaget äger f.n.
64 fastigheter, de flesta belägna i Stockholm,
däribland flera av stadens största butiks- och
kontorsfastigheter.
Fastighetsarbetareförbundet, se Fackförening.
Fastighetsbeskattningsnämnd, se
Beskattnings-nämnd.
Fastighetsbevillning, den skatt till staten, som
enl. riksdagens åtagande i
bevillningsförordning-arna, senaste av år 1910, utgick av fast egendom
med vissa undantag. Numera, sedan
bevillnings-förordningen avskaffats 1928, utgår ej särsk. skatt
till staten å fastigheter. Den på f. byggda
kommunala beskattningen har ersatts med
fastighetsskatt*.
Fastighetsbok, av offentlig myndighet, ofta
domstol i orten, förd bok (liggare) över fastigheter
inom visst område (t.ex. domsaga, stad) för
inskrivning av privaträttsliga rättigheter till el. i
dessa fastigheter (s.k. sakrätter: äganderätt,
panträtt, servitut m.m.). Syftet med f. är att bringa
inträdda rättsändringar ang. fastigheten till
allmänhetens kännedom och i framtiden bevara
minnet därav samt giva utomstående möjlighet att
skaffa sig fullständig kännedom om fastighetens
rättsliga tillstånd, d.v.s. alla sakrätter, som ha
fastigheten till föremål. På gr. av fastigheternas
utomordentliga betydelse för det ekonomiska livet, för
enskilda och det allmänna har i modern rätt
uppstått en strävan att bereda en rättsligt garanterad
tillit till f:s riktighet. I Tyskland tillägges en
inskrivning i f. offentlig trovärdighet, s.k. pu’blica
fid’es, i Danmark övertager staten risken för
felaktiga inskrivningar. — Redan under medeltiden
fördes i en del nordtyska städer (även i Stockholm)
jordeböcker, som i mycket erinra om f. Den
moderna f. har därifrån utbildats, särsk. i Tyskland
(Grundbuchordnung, 1897), men även Danmark
(Lov om Tinglysning, 1926) och England (Land
— 265 —
—- 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
