Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastlagen - Fastlagsbullar - Fastlagsris, påskris - Fastlagsspel - Fastlagssöndag - Fastland - Fastlandsklimat, kontinentalklimat - Fastmakare - Fast massa, fast mått - Fastnet - Fastolf, John - Fast punkt - Fast räkning - Fast statsskuld, fonderad statsskuld - Fastställelsetalan - Fasväxling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTLAGSBULLAR
Försäljning av fastlagsris.
den, ”åka för långt lin”. Även omtalas utklädsel
från olika håll. Maskeradupptåg ha hört till äldre
tiders fastlagsfirande även i svenska borgerliga
kretsar, motsvarigheter till kontinentens
karneval*. Dessa maskeradupptåg ha ansetts (W.
Liungman, ”Traditionswanderungen Euphrat—
Rhein”, 1937—38) gå tillbaka på de antika
mimosspelen. Även denna sida av fastlagsfirandet har
sin grund i levnadsföreskrifterna för den följ,
fastetiden, som även i luthersk kyrkolag
föreskrivits vara en stilla tid. Vid f. har även förekommit
att ge varandra ris, se Fastlagsris. Se även
Fast-lagsspel. — Litt.: ”Nordisk kultur”, 22 (1938);
M. P:n Nilsson, ”Årets folkliga fester” (2 uppl.
1936). Ån.
Fastlagsbullar, se Hetvägg och Semla.
Fastlagsris, även kallade p å s k r i s, björkris,
som tages in under våren för att bringas att
grönska till påsk. F. med påbundna fjädrar, även
med tryckta, skämtsamma rim, äro numera vanl.
till salu. Seden är nu känd över hela Sverige
men är av äldre datum endast i ö. Svealand. Av
gammalt har däremot i olika delar av landet
förekommit, att man skulle risa varandra vid
fastlagen, en sed som även brukats vid andra tillfällen
såsom påsk* och jul. — Litt.: M. P:n Nilsson,
”Årets folkliga fester” (2 uppl. 1936); J.
Ejde-stam, ”Påskriset — en modern folksed” och
”Pisk-ning med ris vid årshögtider” (i ”Folkminnen och
folktankar”, 1938, resp. 1940). Sn.
Fastlagsspel (ty. Fastnachtsspiel}. Vid fastlagens
muntra utklädningsupptåg låg det nära till hands
att improvisera små dramatiska uppträden och
dialoger med skämtsamt, ofta grovkornigt
innehåll. Med utgångspunkt i sådana scener och i
anslutning till det medeltida kyrkliga dramat
utbildades under tiden från 1600-talet av städernas
hantverksgillen i Tyskland s.k. fastlagsspel, ett
slags mustiga lustspel, som stundom voro
satiriska el. moraliserande. Bland författarna av f.
förtjäna särsk. Jakob Ayer och Hans Sachs* att
framhållas. Även i Sverige finnas spår av
fast-lagsspelsdiktning. Så har man från medeltiden i
behåll ett litet f., ”Huru jwl och fasta the trättä”,
vilket säkerligen uppförts; i början av 1600-talet
måste sådana spel genom offentligt påbud
förbjudas i Stockholm. Även skoldramat torde ha
påverkats av f. Jfr Fars. — Litt.: A. v. Keller,
”Fastnachtspiele” (i ”Bibliothek des literarischen
Vereins in Stuttgart”, 28—30, 46, 1853—58); C.
Silfverstolpe, ”Ett ord om medeltidens f.” (i
”Samlaren”, 1888). v.Sw.
Fastlagssöndag, söndagen närmast före i:a
söndagen i fastan, se Kyrkoår och Quinquagesima.
Fastland, större sammanhängande landmassa;
motsats till ö.
Fastlandsklimat, kontinentalklimat, se
Klimat.
Fastmakare, inom örlogsflottan benämning på
grov förtöjningskabel för fartyg, som under längre
tid äro upplagda, särskilt i vinterkvarter.
Fast massa, fast mått, mått, använt vid
uppmätning av skog och virke men även av grus,
sand o.d., som mätes direkt i marken. Volymen
beräknas vid sådan mätning efter stereometriska
formler. Motsatsen till f. är löst mått. Då
fråga är om virke, lägges detta därvid i trave el.
hög och mätes utan frånräknande av tomrum.
Fastnet [fa’stnit], fyrtorn på ett skär med
samma namn vid Irlands s.v. kust, utanför Cape
Clear.
Fastolf [fäs’tålf], John, engelsk adelsman (d.
1459), deltog på huset Lancasters sida i dess strid
med ätten York; 1423 guvernör över Normandie,
Maine och Anjou. Hans namn användes av
Shakespeare för dennes Falstaff*; annars torde ingen
likhet råda mellan F. och den diktade figuren.
Fast punkt, krigsv., en i allm. sluten och av
hinder omgiven befästningsanläggning, från vilken
eld kan avgivas åt alla sidor. F. har till uppgift
att motverka faran för genombrytning samt att
utgöra en tryggad plats för flankeringsvapnen.
F. kunna utgöras av fort, skansar,
gruppbefästningar m.m.
Fast räkning. Ett köp säges företagas i fast
räkning, då ett verkligt köpeavtal ingås och
varan sålunda övergår i köparens ägo. Motsats:
köp i konsignation, i kommission.
Fast statsskuld, fonderad statsskuld,
se Statslån.
Fastställelsetalan, sådan processrättslig talan,
där kärandens yrkanden i rättegången endast gå
ut på att domstolen måtte fastställa, ant. att
käranden har en viss rättighet (emot motparten) el.
ock att en rätt.ighet el. ett anspråk, som
svaranden påstått sig ha, icke rättsligen tillkommer
honom. I allm. innebär ett käromål ej blott f. utan
därutöver även påstående om fullgörande av
något (betalning, leverans, avflyttning o.s.v.). F.
förekommer mest i s.k. statusfrågor (t.ex. äkta börd,
äkta stånd, faderskap) samt i tvister om s.k.
absoluta rättigheter (ägande-, författar-,
patenträttigheter m.m.). Ett vanligt fall av f. är utomstående
tredje mans påstående om bättre rätt till utmätt
gods (§ 69 Utsökningslagen). En särsk. form av f.
är den s.k. negativa f., omtalad bl.a. i
preskrip-tionsförordningen 1862 § 6. Termen f. är tysk
nybildning från 1800-talet, men rättegångar av
denna typ äro sedan gammalt kända. K
Fasväxling, ärftl., se Kärnfasväxling.
— 275 —
— 276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
