Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårdsstyrelse - Fatum - Fatuus - Fatwa, fetva - Faubourg - Faucaria - Fauchard, Pierre - Fauche-Borel, Louis - Faucigny - Faucilles, Monts - Faucit, Helen - Fauconnet, Paul - Fauconnier, Henri - Faujas de Saint-Fond, Barthélémy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAUJAS DE SAINT-FOND
sörja alla de angelägenheter inom samhällets
fattigvård, som äro att hänföra till förvaltning
och verkställighet. I Stockholm kallas de
distriktsstyrelser, som finnas i varje territorialförsamling,
för f., men de motsvara ej f. i lagens mening. F:s
funktioner i Stockholm utövas av
fattigvårds-nämnden. — Jfr Fattigvård, sp. 284 ff. M.Hn.
Fatum (lat., plur. fata), öde, fattat som en allt
behärskande makt, vars ”slag” ingen kan motstå
och vars förutbestämmelser intet kan ändra. Fata
volen’tem ducunt, nolen’tem trah’unt, ödet leder den
villige men släpar med sig den motspänstige,
förklarade också filosofen Seneca. Jfr Fatalism.
Fat’uus, -a, -um (lat., smaklös), artnamn på
växter, vilka i mots. till någon anhörig sakna
arom el. värde i hushållet.
Fat’wa (arab.), f e t v a, ett uttalande av någon
berömd muhammedansk rättslärd, mufti*, i en
rättsfråga, som förelagts honom av en domare el.
en privatperson. Jfr respo’nsa pruden’tium* i
romersk rätt. Detta uttalande måste hänvisa till ett
bestämt tidigare rättsfall (prejudikat el.
precedens-fall) och får principiellt sett ej vara en muftis eget
omdöme i det aktuella fallet. Då dessa äldre
rättsfall så vitt möjligt sökas i Koran och Sunna, är en
f. i hög grad beroende av den juridiska skola,
som en mufti tillhör. O.
Faubourg [fåbo’r] (fra., ffra. forsbourg, till
vulgärlat. foris, utanför, och burgum, stad), förstad.
Fauca’ria (av lat. fdux, gap, käke, syftande på
bladens utseende), släkte av fam. Aisoa’ceae,
1926 utbrutet ur Mesembryan’themum. De
rosett-ställda, tjocka, kölade bladen ha vassa,
bakåt-riktade tänder i kanten. Omtyckta fönsterväxter
äro de gulblommiga F. feltnum,
kattmiddags-blomma, med gröna, otydligt vitpunkterade
blad, och F. tigri’num,
tigermiddagsblom-m a, som har vitmarmorerade blad.
Faucaria felinum.
Fauchard [fåja’r], Pierre, fransk tandläkare
(1678—1761), se Tandläkekonst.
Fauche-Borel [få’J-båräll’1, Louis, fransk
politiker (1762—1829), boktryckare i Neuchätel. F.
tog 1789 parti för rojalisterna och ägnade sig efter
1793, då han måste lämna sin födelsestad, helt åt
kontrarevolutionära konspirationer. Han hade
intima förbindelser med generalerna Pichegru och
Moreau och direktorn Barras i Frankrike, med
emigranternas ledare samt också med det
preussiska kungahuset. Den ena sammansvärjningen
efter den andra räknade F. som deltagare. Efter
restaurationen lönades hans tjänster dåligt; han
måste försörja sig som skriftställare och dog i
fattigdom. B.
Faucigny [fåsinh’], landskap inom dep.
Haute-Savoie i ö. Frankrike, omfattande Arves dalgång;
huvudort: Bonneville. 1815—1922 utgjorde F. och
Chablais ett neutralt område.
Faucilles, Monts F. [måu’ fåsi’j],
höjdsträckning i n.ö. Frankrike, mellan Vogeserna och
Pla-teau de Långres; högsta punkt 504 m ö.h.
Faucit [få’sit], Helen Saville, engelsk
skådespelerska (1817—98), spelade från 1836 i
London och 1844—45 också i Paris. Efter sitt
giftermål 1851 med förf. Theodore Martin uppträdde hon
endast vid särskilda tillfällen. F. var en i
romantisk skola harmoniskt utbildad och starkt
tempera-mentsfull framställarinna av Shakespeares
kvinno-karaktärer, bl.a. Julia i ”Romeo och Julia”,
Desde-mona i ”Othello”, Hermione i ”En vintersaga”,
Beatrice i ”Mycket väsen för ingenting” och Lady
Macbeth i ”Macbeth”. — Litt.: T. Martin, ”H. F.”
(1900). G.Kg.
Fauconnet [fåkånä’], Paul, fransk sociolog
(1874—1938), tillhörde Durkheims skola och ägnade
med utgångspunkter i dennes arbeten särskilt
intresse åt straffrättens psykologi och sociologi.
F:s viktigaste arbete är ”La responsabilité. Étude
de sociologie” (1920), en mästerlig analys av
an-svarighetsidéns social-psykologiska grundvalar. —
Litt.: O. Kinberg, ”Aktuella kriminalitetsproblem”
(1930).
Fauconnier [fåkånje’], Henri, fransk
författare (f. 1879). F., som studerade juridik i
Bordeaux, avbröt sin utbildning av familjeekonomiska
skäl och begav sig till Singapore, där han först
arbetade på en engelsmans gummiplantage men
snart blev sin egen i det inre av Brittiska Malacka.
Han deltog i i:a världskriget men återvände till
Asien och fortsatte sin verksamhet som
gummiodlare men blev under 1920-talet av krisen på
gummimarknaden tvingad att lämna sin plantage.
Sedan ungdomen litterärt intresserad utnyttjade
han sina erfarenheter i Asien för en skildring av
en fransk äventyrare i Kina, ”Malaisie”, publicerad
1930. Den belönades med Goncourtpriset. Starkt
självkritisk har F. sedan endast utg. ”Visions”
(1938), en saml. skisser och noveller, delvis med
självbiografiskt innehåll. F:s sparsamma
produktion kännetecknas av psykologisk insikt och kräsen
stilkonst. E.
Faujas de Saint-Fond [fåza’s da säfl-fåt)’],
Bar-t h é 1 é m y, fransk geolog och paleontolog (1741
-—1819), en av den vetenskapliga geologiens
pionjärer, blev 1793 Frankrikes förste prof, i geologi vid
Musée d’histoire naturelle i Paris. 1778 utgav han
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
