Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Favory, André - Favosites - Favras, Thomas de Mahy - Favre, Peter - Favre, Jules - Favre, Louis - Favre, Victor - Favus - Favör - Faxafjörður, Faxaflói - Faxaholm - Faxe (mytologi) - Faxe (samhälle) - Faxe, släkt - Faxe, 1. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAXE
Fauosites polymorpha.
är mera ytligt ornamental och dekorativ.
Figurer och landskap äro hans huvudsakliga motiv,
och hans arbeten ha ofta en salongsbetonad
mondänitet och elegans.
Favosi’tes, fossilt släkte av tabulater med
massiv korallstock,
sammansatt av
prismatis-ka koralliter, som äro
försedda med talrika
tab’ulae och inbördes
förbundna genom
väggporer; septa saknas el.
representeras av taggar.
F. uppträdde med
talrika arter från
ordovi-cium till perm och
träffas rikligt i äldre
pa-leozoicums revkalkstenar, t.ex. i Gotlands
silur.
Favra’s, Thomas de Mahy, markis, fransk
rojalist (1744—90), officer, sökte 1789 bilda en
sammansvärjning för att föra Ludvig XVI från
Paris. Hans planer röjdes, F. häktades och
avrättades utan att yppa deras namn, som varit
hans medsammansvurna. Bland dessa har
otvivelaktigt hertigen av Provence, senare Ludvig
XVIII, befunnit sig.
Favre [fa’vr], Peter, jesuit, se Lefèvre, Pierre.
Favre [fa’vr], Gabriel Claude J u 1 e s, fransk
politiker (1809—80), urspr. advokat, gjorde sig
bemärkt som sådan och som motståndare till
monarkien, invaldes 1848 i konstituerande, 1849 i
lagstiftande församlingen, var Ledru-Rollins
främste medarbetare samt sökte motarbeta Ludvig
Napoleons statskupp 1851. Hans glänsande försvar
för attentatorn Orsini 1858 ställde honom i det
politiska livets förgrund, och han invaldes s.å. i
deputeradekammaren, där han jämte Ollivier ledde
den häftiga oppositionen mot Napoleon III. Vid
2:a kejsardömets fall och utropandet av 3:e
republiken var F. jämte Gambetta en av de mest
verksamma. Han ingick därefter i sept. 1870 i
den provisoriska regeringen som utrikesminister.
Han sökte genom engelsk förmedling omgående
kontakt med Bismarck, som han besökte i dennes
högkvarter i Ferrières, men de franska och tyska
ståndpunkterna voro oförenliga, och kriget
fortsatte. Sedan fransmännen lidit nya nederlag och
F:s försök att förmå andra makter att intervenera
misslyckats, måste han 28/i 1871 underteckna
stille-ståndsfördraget och 28/2 s.å. fredsfördraget i
Versailles på de av
Bismarck ställda, dock
något modifierade
villkoren. F. kvarstod
som utrikesminister
till maj s.å. Han blev
1871 medl. av
nationalförsamlingen, 1876
senator. Sedan 1868
var han medl. av
Franska akad. Som
försvar för sin
mycket klandrade
utrikespolitik utgav F. ”Le
gouvernement de la
défense nationale” (3 bd, 1871—75). Efter hans
död utgavs hans ”Discours parlementaires” (4 bd,
1881). — Litt.: Biogr. av M. Reclus (1912). B.
Favre [fa’vr], Louis, schweizisk ingenjör och
tunnelbyggare (1826—79). F. erhöll endast
obetydlig skolunderbyggnad. Han praktiserade i
Frankrike inom byggnadsfacket och etablerade en
entreprenörfirma i Paris. Efter att ha innehaft
anställningar vid tunnelarbetena i Credo,
Grand-vaux och Chexbres åtog sig F. 1871 att på
entreprenad utföra arbetet med S:t Gotthardstunneln.
Borrningen stötte emellertid på oförutsedda och
utomordentligt kritiska svårigheter, som ej blott
ruinerade F. utan även undergrävde hans hälsa.
F. avled 6 mån. innan projektet fullbordades. —
I Göschenen restes 1889 en kolossalstaty av L.;
ett minnesmärke finns även i Chéne Bourg. A.Lg.
Favre [fa’vr], Victor Eugen Emanuel,
finländsk militär, industriman (f. 1868), lämnade
militärtjänsten vid den inhemska militärens av
de ryska myndigheterna framtvungna upplösning
1901, blev ombudsman för Finska pappföreningen
1905 och därjämte för Finska träsliperiföreningen
1907 samt efter dessa båda stora
försäljningsorganisationers sammanslagning dir. för
Träsliperiföreningen. F:s grundliga kännedom om
produktionsvillkor och avsättningsmöjligheter i förening
med hans organisatoriska förmåga har varit av
synnerligen stor betydelse för den finländska
träförädlingsindustriens utveckling trots upprepade
krig och ekonomiska omvälvningar. R.R.
Favus, med., se Skorv.
Favö’r (fra. faveur, se Favorisera), ynnestbevis;
fördel, förmån.
Faxaf jöröur, F a x’a f 16 i, den s. av de två
stora bukterna på Islands västkust, mellan
Snæ-fellsnes och Reykjanes, i yttre delen 100 m djup.
Faxaholm, se Faxeholm.
Faxe (av isl. fax, [häst-] man), nord, myt., se
Rim-faxe och Skinfaxe.
Faxe, danskt samhälle, se Fakse.
Faxe, skånsk släkt, stammande från förvaltaren
på Näsbyholm Jens Sörensen, vars son Georg
(Jörgen) Jensen (1614—81), slutl. kyrkoherde i
Ska-bersjö, efter sin födelseort Fakse (Själland)
antog namnet F.
1) W i 1 h e 1 m F., biskop (1767—1854), mag. i
Lund 1787, doc. i latin 1788, i teol. 1791, prästvigd
1793, tf- prof, i teol. s.å., adjunkt i österländska
språk och grekiska 1800, kyrkoherde i
Södervi-dinge 1804, e.o. teol. prof. 1808 och ord. 1809,
teol. dr s.å.,-
riksdagsfullmäktig 1808 och
1809, biskop i Lund
och prokansler 1811.
F:s utnämning till
biskop vid blott 44 års
ålder torde få ses mot
bakgrunden av det
då utkämpade
bondeupproret i Skåne
och önskvärdheten av
att ha en kraftfull
man på biskopsstolen.
F. innehade ämbetet
längre än någon av
— 305 —
— 306 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
