Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faxe, 1. Wilhelm - Faxe, 2. Arvid - Faxe, 3. Cornelius - Faxeholm, Faxehus - Faxehus - Faxekalk - Faxén, Hilding - Faxholm - Faxälven - du Fay, Guillaume - Fay, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAXEHOLM
sina företrädare under svensk tid men kunde
under de sista 10 åren på gr. av
ålderdomssvaghet blott föga befatta sig med stiftets
angelägenheter. Hans styrka låg icke på det
teologiska området utan på det administrativa. Starkt
konservativ hade han ringa förståelse för tidens
liberala idéer. Ivrig fornforskare stiftade han
Sällskapet för utarbetande af Skånes historia och
beskrifning. Hans hem var en förnämlig
samlingsplats för det vittra Lund, särsk. under den
teg-nérska tiden. I privat ägo finnas F:s
”Själfbio-grafiska anteckningar” och ”Dagbok”. J.Fk.
2) Arvid Gustaf F., den föreg:s kusins son,
ämbetsman (1799—1882), assessor i Skånska
hovrätten 1830, revisionssekr. 1836, justitiekansler
1840, konsultativt statsråd 1844, landshövding i
Blekinge län sistn. år och i Jönköpings län 1856—
70; led. av F.k. 1867—73.
3) C o r n e 1 i u s F., affärsman (1847—1924),
blev 1876 delägare i faderns handelsfirma
(diversehandel) i Malmö, som han 1878 fick utvidgad
med vin- och sprithandel, vilket snart blev
huvudrörelsen. Han var led. av stadsfullmäktige i
Malmö 1880—1916 och av A.k. 1897—1905. I sin
offentliga verksamhet intresserade han sig
framför allt för sjöfarts- och andra
kommunikationsfrågor och var bl.a. led. av järnvägsrådet.
Faxeholm (Faxholm, Faxaholm), F a x e h u s,
medeltida fäste, beläget i Hälsingland inom nuv.
Söderhamns stad intill Söderhamnsåns s. strand
på ett område, som tidigare utgjort en fri holme
i Flaken, den innersta delen av Sörfjärden. Vissa
uppgifter tyda på att Bo Jonsson Grip anlagt
fästet i slutet av 1300-talet. På 1390-talet
innehades F. av den svenske väpnaren Sven Sture
och nämns som en viktig faktor i striden mellan
drottning Margareta och vitaliebröderna, vilkas
förnämste hövding Sven Sture var. I enlighet
med den förlikning, som bekräftades på
Almare-stäket 1398, överlämnades F. till drottning
Margareta. 1406 erkände sig upplandslagmannen Ture
Bengtsson Bielke som kvittering av skuld ha
mottagit F. som län av Erik av Pommern. 1419
innehades borgen av Niklis Eringislason Natt
och Dag. Danska fogdar synas senare ha suttit
på borgen, eftersom den 1434 under
Engelbrekts-krigen stormades och förstördes av hälsingarna
under Elof Djekne. Efter detta tycks den aldrig
ha rest sig igen. — Endast med svårighet kan
man med hjälp av vissa litterära vittnesbörd och
de små, ännu kvarvarande murresterna bilda sig
en uppfattning om fästets utseende. Själva
borgen var belägen 25 m över havet på en brant
sluttande kulle, vars sidor synas ha varit befästa
med dubbla vallar. Någon systematisk
vetenskaplig undersökning har aldrig företagits, men vid
schaktningar i kullen har man hittat föremål av
samma art, som finnas bevarade från våra
undersökta borganläggningar. — Litt.: G. Hallström,
”Medeltida försvarsverk i Norrland”, 1 (i
”Norrlands försvar”, 1930). E.C.
Faxehus, se Faxeholm.
Faxekalk, geol., se Faksekalk.
Faxén, Olof Hilding, fysiker (f. 29/s 1892),
fil. dr i Uppsala 1921, doc. där s.å. F. var 1927
—30 tf. prof, vid Stockholms högsk., 1930 prof,
i matematik vid Chalmers tekniska inst. i
Göte
Hilding Faxén.
borg, 1935 prof, i
mekanik vid Tekniska
högsk. i Stockholm.
Hans vetenskapliga
arbeten röra bl.a. sega
vätskors hydrodynamik
och värmerörelsens
inverkan på
röntgenstrålars interferens.
Faxholm, se
Faxeholm.
Faxälven,
Ångermanälvens största
biflod (från h.),
upprinner på gränsen
mellan Norge och
nordligaste Jämtland,
ge
nomflyter Blåsjön (433 m ö.h.), Jormsjön (344 m
ö.h.) och Kvarnbergsvattnet (311 m ö.h.), där
biflöden från ett sjörikt område i Norge tillkomma.
F. fortsätter sedan genom sjöarna i Ströms
vattu-dal, varefter genom bifurkationen Vängelälven en
del av vattnet avledes till Fjällsjöälven. F. bildar
sedan en rad forsar, av vilka den största är
Öds-gårdsforsen (20 m fall), genomflyter Helgumsjön
(112 m ö.h.) och faller därefter 104 m på 16 km
(Forsseforsen 21 m, Nässeforsarna 32 m och
Gran-vågsforsen 42 m) till mynningen (8 m ö.h.), 6 km
ovan Sollefteå. Längd c:a 340 km; vattenområde
9,040 km2, beräknad effekt nedom
Kvarnbergsvattnet vid normalt medelvatten 250,000 kW. Utbyggd
effekt (1948) 34,300 kW, varav Edsele
(ödsgårds-forsen) 17,000 och Forsse 15,600 kW. Utbyggnad
pågår i de nedersta forsarna (Hjälta) med 165,000
kW. Kungsådra finnes från Kvarnbergsvattnets
utlopp. — Litt.: ”Förteckning över Sveriges
vattenfall. 38:24” (1917, 1924). SEs.
du Fay, G u i 11 a u m e, tonsättare, se Dufay.
Fay [fei], William George, irländsk
skådespelare och teaterledare (f. 1872), debuterade vid 18
års ålder på The Queen’s Theatre i Dublin och var
under de närmaste åren verksam vid olika sällskap
på Irland. 1902 startade F. jämte brodern Frank
F. William F:s Irish National Dramatic Company,
där repertoaren så gott som uteslutande upptog
irländska och gaeliska skådespel. 1903 bildade
han under medverkan av de irländska
dramatikerna Lady Gregory, George Russell och W.
B. Yeats The Irish National Theatre Society.
Detta uppgick 1904 i den s.å. av Miss A. E. F.
Horniman grundade Abbey Theatre, vilken
teater blev den irländska nationaldramatikens
hemvist. F. blev konstnärlig ledare för Abbey
Theatre och verkade där även som skådespelare och
iscensättare. Efter några års verksamhet vid
denna teater överflyttade F. till England, och
frånsett enstaka gästspel i USA 1908—09 och
1913 har han sedan dess ägnat sina krafter åt
den engelska teatern, där han uppträtt på
praktiskt taget alla Londons talscener och på talrika
turnéer i den engelska landsorten och även
verkat som regissör och teaterledare, i den
senare egenskapen bl.a. för Nottingham Repertory
Theatre 1920—-21 och för Birmingham Repertory
Theatre 1925—27. Han har även ägnat sig åt
filmen, både som skådespelare och som
manus-förf. F. har bl.a. skrivit ”Merely players”
(min
— 307 —
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
