Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Federal (lastbil) - Federal Council of the Chruches of Christ in America - Federalism - Federalister - Federal Open Market Committee - Federal Reserve Bank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEDERAL RESERVE BANK
Federal [fedd^ral], amerikanskt fabrikat av
lastbilar, bussar och busschassier, tillverkat av
Federal Motor Truck Co., Detroit, Mich.
Federal Council of the Churches of Christ in
America [fedd’aral kau’nsil avv Öa ca’ciz ovv kräi’st
inn amerrhka], officiellt organ för de flesta av USA:s
många protestantiska kyrkor (med undantag för
en del lutheraner och baptister), under det att
tidigare sammanslutningar mellan olika amerikanska
kyrkosamfund, lokala el. för särskilda uppgifter,
alla varit av enskild natur. F. stiftades 1905, fick sin
organisation 1908 och utgöres av 400
representanter för de konstituerande samfunden och arbetar
genom ett flertal utskott. Det samverkar med ett
flertal kristna rörelser, vilka själva ha federativ
karaktär. F. har ingen myndighet över de
konstituerande kyrkorna men utgör ett organ för deras
praktiska samarbete för religiösa och sociala
uppgifter samt representerar dem utåt. Efter i:a
världskriget har F. utövat en storslagen
verksamhet i Europa. Genom detsamma har större delen
av Amerikas protestantiska kristenhet som en
enhet kunnat deltaga i de kristna enhetsrörelserna.
Meddelanden om dess verksamhet ges i ”Federal
Council Bulletin”. — Litt.: C. S. Macfarland,
”Churches of the Federal Council” (1916), ”Progress of
Church Federation” (1917). Y.B.
Federalism’ (fra. fédéralisme, av lat. foedus, se
Federal), statsvetenskaplig term med synnerligen
skiftande betydelse. I tysk litteratur brukas ordet
vanl. för att betr, en sammansatt stat framhäva
delstaternas besittning av en viss självständighet
inom de förbundna staternas gemensamma ram.
I anglosaxisk litteratur vill man med termen f.
snarast fästa uppmärksamheten på själva
förbunds-principen i en sammansatt stat, enheten i
mångfalden. F. har kallats en syntes av unitarism och
partikularism, än tenderande åt enhetsstaten, än
verkande i centrifugad riktning, beroende på vilka
politiska krafter som: för ögonblicket äro
dominerande inom vederbörande statsbildning J.E.N.
Federalis’ter, anhängare av ett federativt
statssystem (se Federalism), betecknar i olika länder
anhängare av diametralt motsatta åskådningar. I
enhetsstater el. förbundsstater med stark
centralmyndighet användes benämningen om dem, som
vilja upplösa enhetsstaten i ett statsförbund el.
lossa på bandet mellan ett statsförbunds delstater.
Så äro de sydamerikanska staternas f. anhängare
av stundom mycket vittgående rättigheter för prov,
el. staterna. I samma mening använde de
centra-listiskt sinnade jakobinerna i Frankrike ordet, när
de kallade sina motståndare girondisterna f. Den
motsatta betydelsen äger ordet f. i USA:s historia.
Under tiden inemot och efter frihetskrigets élut
saknades en verklig fast organisation mellan de
olika kolonierna; i stort sett utgjorde dessa
självständiga stater. Under ledning av A. Hamilton
växte sig då en rörelse stark, som avsåg att
fastare knyta kolonierna samman i en federation.
Dess anhängare, som benämndes f., voro mest till
finnandes inom de förmögnare befolkningslagren;
deras högborg var New England. Under trycket
av svåra sociala oroligheter lyckades det dem att
— dock under kompromissande med motståndarna,
anti-f. — genomföra 1789 års författning. Under
A. Hamilton fortlevde f. ytterligare några år som
SU 9- — 321 —
ii — Red. avsl. 16/s 48.
unionens ledande parti; i utrikespolitiskt avseende
sökte de anknytning hos England, i det inre
hävdade de en konservativ politik i centraliserande
riktning. De beskylldes av sina motståndare,
vilka antogo partinamnet republikaner (se
Demokrater), för att vilja upprätta en monarki.
Agitationen mot dem bar frukt, när 1800 T. Jefferson
valdes till president. Förvånande snabbt gick f:s
parti nu sin undergång till mötes; efter 1812 voro de
ej att räkna med. Deras verk bestod emellertid:
unionsförfattningen blev aldrig antastad, och A.
Hamiltons politiska program blev av dominerande
betydelse för unionens fortsatta utveckling. B.
Federal Open Market Committee [fedd’arol
åu’pan ma’kit kamitfi], se Federal Reserve Board.
Federal Reserve Bank [fedd’aral riza’v bänk’],
benämning på de penningsinst., som bilda USA:s
centralbankssystem (Federal Reserve System).
Genom bankreformen 1913, Federal Reserve Act,
grupperades de olika staterna i 12 distrikt med
var sin F., vilken fungerar som centralbank
för övriga penningsinst. inom distriktet. Dessa
banker ha 24 avdelningskontor i USA. De äro
sammanslutna i en organisation med gemensam
ledning, Federal Reserve Board* i
Washington. Utmärkande för systemet är, att
affärsbanker, som uppfylla vissa fordringar betr, det
egna kapitalets storlek, kunna ansluta sig till
detsamma som memberbanks. Alla
nationalbanker tillhöra obligatoriskt systemet, men även
State banks och trust companies kunna erhålla
medlemskap på samma villkor som
nationalbankerna genom att förvärva en andel i sitt distrikts
reservbank, motsv. 6 °/o av affärsbankens eget
kapital, varav hälften måste till fullo inbetalas
(betalning har icke krävts för återstoden). På
grund härav äro F:s egna medel underkastade
fortlöpande växlingar. Varje centralbanks styrelse
består av 6 medl., valda av distriktets
medlemsbanker, och 3 medl., tillsatta av Federal Reserve
Board. Av dessa senare intar en ställningen
som ordf, i styrelsen och förtroendeman för the
Board och benämnes i denna egenskap Federal
Reserve Agent. Medlemsbankerna äro berättigade
till 6 °/o kumulativ utdelning på sina andelar för
varje år; återstoden av nettovinsten skall
avsättas till reservfonden. F. äro befriade från varje
slag av skatter, med undantag av fastighetsskatt.
Enl. bankakten skall Federal Reserve-systemets
uppgift vara att uppehålla ett elastiskt
penningväsen, att diskontera marknadens commercial
pa-pers samt att utöva en effektiv kontroll över
bankväsendet i USA. Förverkligandet av detta
program sker genom ett intimt samarbete med
medlemsbankerna. Bland de bestämmelser, som
reglera F:s förhållande till dessa senare, märkes
bl.a. skyldigheten för medlemsbankerna att hålla
en viss del av sin inlåning placerad hos resp,
centralbank. Någon inlåningsrörelse direkt från
allmänheten är icke medgiven, varför
insättningarna från medlemsbankerna och från statens
organ deponerade medel bli deras enda
inlånings-former. De 12 centralernas samlade inlåning
bildar den ”gemensamma reserv”, varav systemet
fått sitt namn. Till skydd för reserven äro
centralerna förpliktade att hålla täckning i guld
el. lagliga betalningsmedel intill 35 °/o av beloppet.
— 322 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
