Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fechner, Gustav Theodor - Fecht, Petrus Michaelis - Fechter, Paul - Fecit - Fedde, Friedrich - Feddersen, Wilhelm - Feddersen, Arthur - Feder, Gottfried - Federal (federativ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FECHT
lära har F. inlagt förtjänster på den
experimentella fysikens och alldeles särsk. psykologiens
område. Även den experimentella estetiken är
grundlagd av honom. — Bland F:s arbeten märkas ”Das
Büchlein vom Leben nach dem Tode” (1836, 8
Aufl. 1922), ”Nanna oder über das Seelenleben der
Pflanzen” (1848, 5 Aufl. 1921), ”Zendavesta oder
über die Dinge des Himmels und des Jenseits”
(1851, 5 Aufl. 1922), ”Über die Seelenfrage” (1861,
3 Aufl. 1928), ”Die Tagesansicht” (1879, 3 Aufl.
1919). I dessa verk utvecklas framför allt den
meta-fysiskt-poetiska allbesjälningsläran, vars idéer
senare upptagits av Bruno Wille. Till psykofysikens
grundläggning och ledande metodfrågor hänföra sig:
”Elemente der Psychophysik” (1860, 3 Aufl. 1907),
”In Sachen der Psychophysik” (1877), ”Revision
der Hauptpunkte der Psychophysik” (1882). Till
denna sida av F:s verksamhet anknyta bl.a. W.
Wundt och H. Ebbinghaus. På estetikens
område faller det epokgörande arbetet ”Vorschule der
Ästhetik” (1876, 3 Aufl. 1925). Gränsfrågor
mellan fysik och filosofi diskuteras på ett klassiskt
sätt i hans ”Physikalische und philosophische
Ato-menlehre” (1855, 2 Aufl. 1864). Originella
synpunkter på utvecklingsläran anläggas i ”Ideen zur
Schöpfungs- und Entwickelungsgeschichte der
Organismen” (1873); särsk. hävdas här tanken, att
det livlösa framgått ur det levande, liksom att
organismernas differentiering försiggått betydligt
hastigare under tidigare geologiska åldrar än nu.
— Litt.: K. Lasswitz, ”G. Th. F.” (i Frommanns
”Klassiker der Philosophie”, 1, 1896, 3 Aufl. 1910);
W. James, ”Ett pluralistiskt universum” (i
”Berömda filosofer”, 26, 1924); A. Nyman,
”Själsbe-greppets förvandlingar” (1943). N.
Fecht, Petrus Michaelis (d. 1576), av
okänd härkomst, kanslisekreterare under Johan
III, mag. i Wittenberg 1561. Lärjunge till
Me-lanchthon delade F. Johan III:s kyrkliga
förmed-lingsplaner och estetiskt-liturgiska intressen. Han
användes av denne vid utarbetandet av hans
kyrkoordning (”Nova ordinantia”, 1575) och
gudstjänstordning (”Röda boken”, 1576). F. avreste
1576 jämte Pontus De la Gardie som sändebud till
Rom (den hemliga avsikten uppgives ha varit
att hos påven utverka biskopsvigning åt F.) men
omkom genom skeppsbrott vid Bornholm. — Litt.:
K. Hildebrand, ”Johan III och Europas katolska
makter” (1898). A.Mn.
Fechter [fäx’tar], Paul, tysk författare och
litteraturkritiker (f. 1880). Efter universitetsstudier,
främst i filosofi, framträdde F. som litteratur-,
konst- och teaterkritiker i skilda tidningar. Han
har vidare utg. litteraturhistoriska monografier
och översiktsverk. Bland hans arbeten märkas
”Der Expressionismus” (1914), ”Frank Wedekind”
(1920), ”Das graphische Werk Pechsteins” (1921),
”Die Tragödie der Architektur” (1922), ”Gerhart
Hauptmann” (s.å.), ”Deutsche Dichtung der
Ge-genwart” (1929), ”Dichtung der Deutscher” (1932),
”Agnes Miegel” (1933), ”Moeller van den Bruk”
(1934), ”Die deutsche Literatur vom Natur alismus
bis zur Literatur des Unwirklichen” (1938) och
”Geschichte der deutschen Literatur von den
An-fängen bis zur Gegenwart” (1941). F. har också
uppträtt som skönlitterär förf, med romaner och
noveller, varvid han bl.a. hämtat motiv från tysk
mellankrigstid med inflation (”Die Kletterstange”,
1925, ”Der Ruck im Fahrstuhl”, 1927, ”Die
Rück-kehr zur Natur”, 1929, ”Das wartende Land”,
1931, ”Die Fahrt nach der Ahnfrau”, 1935, ”Der
Herr Ober”, 1940). E.
Fecit (lat.), har gjort; ofta på konstverk efter
konstnärens namn (förk. fec.).
Fedde, F r i e d r i c h, tysk botanist (1873—
1942), fil. dr 1896, överlärare vid
Mommsen-gym-nasiet i Berlin-Charlottenburg från 1902. F.
ägnade sina vetenskapliga skrifter åt systematik
och växtgeografi, för vilka vetenskapsgrenars
befrämjande han spelade en stor roll genom
utgivandet av tidskr. ”Repertorium novarum
specie-rum regni vegetabilis” (1905 ff.), vartill anknötos
”Beihefte” (1915 ff.). Bland F:s skrifter märkas
”Versuch einer Monographie der Gattung
Maho-nia” (i ”Botanische Jahrbücher”, 1901),
”Papave-raceae” (i ”Das Pflanzenreich”, 1909),
”Papave-raceae” (i ”Die natürlichen Pflanzenfamilien”,
1936). W7•
Fedd’ersen, Berent Wilhelm, tysk fysiker
(1832—1918), är mest känd för sina
undersökningar av oscillatoriska kondensatorurladdningar (se
Elektriska svängningar, sp. 369). F. har upptäckt
den s.k. termodiffusionen (1873).
Fedd’ersen, Arthur Frederik, dansk
fiske-riman (1835—1906), titulärprof., har inlagt stora
förtjänster om fiskerinäringen, bl.a. genom
talrika, merendels populärt hållna skrifter och
genom bildandet av Föreningen til Fiskeriernes
Fremme i Danmark og Bilande, som sedan
uppgick i Dansk Fiskeriforening, bland vars ledande
män F. var till sin död, dels som sekr. och
konsulent, dels som red. av föreningens tidskr. F.
grundade 1866, jämte H. V. Fiedler, ”Tidsskr. for
Fiskeri”, från 1874 ”Nordisk Tidsskr. for Fiskeri”
(upphörde 1882). N.Rn.
Feder, Gottfried, tysk politiker (f. 1883),
urspr. ingenjör. Påverkad av marxistiska
tankegångar bildade F. 1918 Tyska kampförbundet för
brytande av ränteslaveriet. Han anslöt sig följ, år
till A. Hitler, deltog i grundandet av den
nationalsocialistiska rörelsen och blev dess ekonomiske
teoretiker. F. angrep skarpt de judiska
kapitalisterna, och hans slagord ”ränteslaveri” spelade en
stor roll i den tidigare nazistiska propagandan.
Han medverkade väsentligt vid utformandet av
nazistpartiets första program, de s.k. 25 punkterna,
invaldes 1924 i riksdagen, blev efter Hitlers
makttillträde 1933 statssekr. i riksekonomiministeriet
och i jan. 1934 s.å. därjämte rikskommissarie för
den ”inre koloniseringen”. I dec. s.å. lämnade han
bägge dessa poster, närmast på gr. av
meningsskiljaktigheter med riksbankschefen H. Schacht. F.
desavuerades av Hitler, som från denna tid lät
sin extremt nationalistiska politik vara
bestämmande även i finansiellt och ekonomiskt
hänseende. F. var bl.a. också utgivare av partiets
officiella skriftserie ”Nationalsozialistische Bibliothek”
(1927 ff.). Bland hans skrifter märkas ”Das
Programm der NSDAP und seine weltanschaulichen
Grundgedanken” (1927, därefter vida mer än 100
uppl.) och ”Kampf gegen die Hochfinanz”
(1933)- S.Br.
Federa’l (av lat. foèdus, gen. f6è’deris, förbund),
federativ, förbunds-.
— 319 —
— 320 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
