Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fedtjenko, 1. Aleksej Pavlovitj - Fedtjenko, 2. Boris ALekejevitj - Feeder, feederledning - Feeri - Feet - Fegatella - Fegen - Fegræus, Torbern - Fehling, Hermann - Fehlings lösning - Fehman, Thomas - Fehmarn - Fehmdomstolar - Fehr, 1. Fredrik - Fehr, 2. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEHR
Fedtjenko [fiehcinkn]. i) Al ekse j P a v 1
o-vitj F., rysk upptäcktsresande (1844—73), företog
1868—71 resor i Asien och utforskade Altaibergen,
Obs och Irtysjs källområden, samt öknen Kizil kum
mellan Syr-darja och Amu-darja. 1873—1902 utkom
på ryska F:s reseskildring, 3 bd; ett utdrag finnes
på tyska i ”Petermanns Mitteilungen” (1874).
2) Boris Aleksejevitj F., den föreg:s son,
botanist (f. 1873), har varit prof, vid univ. i
Leningrad och föreståndare för botaniska trädgårdens
herbarium. F. har utfört omfattande undersökningar
över växtvärlden i Kaukasus, Ural och framför allt
i Centralasien samt utg. monografier över asiatiska
växtsläkten, t.ex. Er emu’rus. Framför allt har F.
gjort sig känd som utgivare av egna floror, t.ex.
över Transbajkalien och Turkmenistan, och som
medarbetare i större ryska floraverk. Tills, med
A. F. Flerov utgav han ”Flora evropeiskoj Rossii”
(1910—11), och i den brett upplagda, av V. L.
Ko-marov utgivna ”Flora S.S.S.R.” (påbörjad 1934) är
F. en av de mera framträdande medarbetarna. A.Hr.
Feeder [fi’da] (eng., av feed, föda, mata),
feederledning, matarledning, spec. i fråga
om antenner*.
Feeri’, sagoskådespel; trolskt sceneri, drömsyn.
Feet [fit] (eng.), plur. av foot, se Fot.
Fegatelba, levermossläkte, se Conocephalum.
Fegen, långsmal sjö på gränsen mellan Småland,
Västergötland och Halland, 24 km2, c:a 20 km
lång, 132 m ö.h., 25 m djup. F. är belägen i ett
under istiden uteroderat klippbäcken, som trots
terrängens allmänna lutning åt s.v. liksom den v.
om F. belägna sjön Kalven är avstängt åt detta
håll genom avlagringar av rullstensgrus och
morän. F. har därför sitt naturliga utlopp, Spångån,
genom en vik, V. F e g e n, åt n. till ett från n.
kommande tillflöde till Kalven, Kalvån, och även
Kalven avrinner åt n. genom Lillån till Ätran.
Numera går dock det mesta vattnet från F. genom
Svansjöarna och en sänkningskanal, Göthults
kanal, direkt till Kalven. Genom Spångån avrinner
vatten endast vid högvatten i F., men vid lågt
vatten i F. och högvatten i Kalvån kan vatten
också gå i motsatt riktning från Kalvån till F.
Sedan 1940 är F. reglerad för kraftändamål. S.Es.
Fegræ’us, T o r b e r n Jarl Severin, geolog
(1853—1923), fil. dr i Uppsala 1890 på en avh.
om de lösa avlagringarna i Norrlands älvdalar.
Från 1892 hade F. anställning som geolog vid
Bröderna Nobels kaukasiska oljekoncessioner,
varvid han utförde stratigrafiska, petrografiska och
paleontologiska undersökningar av stort
vetenskapligt intresse och största praktiska betydelse
för kännedomen om naftans uppträdande.
Fehling, H e r m a n n Johannes Karl, tysk
läkare (1847—1925), prof, i Basel, Halle och slutl.
i Strassburg, vilken senare befattning han av
fransmännen tvingades att lämna efter 1 :a världskrigets
slut. F. har skrivit utmärkta arbeten på flera
områden av obstetriken och gynekologien och kan
räknas till den generation av lärde, som under senare
delen av 1800-talet var en prydnad för tysk
medicinsk forskning.
Fehlings lösning, reagens för påvisande av
reducerande ämnen, särsk. sockerarter. F., som
har sitt namn efter kemisten Hermann Fehling
(1812—85), beredes genom att blanda lika delar
av en kopparsulfatlösning och en alkalisk
seignett-saltlösning. Tillsättes en lösning av en
reducerande sockerart, uppkommer efter uppvärmning
en röd fällning av kopparoxidul. F. kan även
användas för kvantitativ bestämning (titrering)
av sockerarter.
Fehman, Thomas, jurist (1665—1733),
advo-katfiskal 1705, assessor i Svea hovrätt 1713,
lagman i Värmland 1716, i Strängnäs domsaga 1718,
ordningsman och adlad s.å., lagman över
Södermanland 1719, justitiekansler 1723—28. 1714—28
var F. en av de mest nitiska ledamöterna i den
stora lagkommissionen. Som skicklig jurist,
talesman för en mera förenklad och snabb
rätte-gångsprocedur och pålitlig anhängare av det nya
statsskicket utsågs han till åklagare i de viktiga
politiska processerna mot Görtz 1719 och Vellingk
1727. Dessa liksom alla andra uppdrag skötte F.
med stor formell skicklighet och energi men kunde
även uppträda hänsynslöst och bryskt. G.Lbg.
Fehmarn, tysk ö, se Femern.
Fehmdomstolar, se Femdomstolar.
Fehr. 1) Fredrik August F., teolog (1849—•
95), fil. mag. och doc. i hebreiska i Uppsala 1872,
komminister i
Stockholm (Maria förs.)
1879, pastor primarius
1884, teol. dr i Giessen
1892. Tidigt införd i
den historiska
bibelkritiken lärde F. under
studieresor i Tyskland
känna den ritschlska
teologien och blev dess
förste representant i
Sverige. F:s
verksamhet har betecknats som
”reformatorisk” och
syftade till att göra
evangelisk tro
förståe
lig för den bildade medelklassen. Uppburen som
predikant mötte han dock från skilda håll skarp
opposition. Han utgav bl.a. ”Familjebibel” (1887
—89), skriftserien ”1 religiösa och kyrkliga
frågor” (1891—95), ”Undervisning i kristendomen i
anslutning till Luthers lilla katekes” (1894; F:s
viktigaste arbete). — Litt.: S. A. Fries, ”Fr. F.”
(1896); E. Rodhe, ”Svenska kyrkan omkr.
sekelskiftet” (1930); N. Söderblom, ”Svenskars
fromhet”, N.F. (1941). A.Mn.
2) Martin Nikolaus F., den föreg:s son, jurist
(1885—1938), jur. dr i
Uppsala 1910, doc. där
s.å., i Stockholm 1917,
prof. vid
Handels-högsk. 1919 och dess
rektor från 1929. Led.
av F.k. 1923—30
(liberal), bankofullmäktig
1928—34, förvaltare i
ab. Kreuger & Tolls
konkurs. F. innehade
åtskilliga
kommittéuppdrag och utg.
”Bidrag till läran om
fordringspreskription
— 329 —
— 330 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
