Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feininger, Lyonel - Feira de Saint’ Ana - Feisal - Feist, Sigmund - Feiwel, Berthold - Feja - Fejan - Fejderätt - Fejér, Lipót - Fejérváry, Géza, baron de Komlós-Keresztes - Fejla - Fejning - Fejos, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEJOS
L. Feininger: Bro, 1917.
blev sedan karikatyrtecknare i Berlin och
återkom till Paris 1906—08 samt 1911. Som målare
nådde F. efter hand fram till en
kubistiskt-fu-turistiskt påverkad omsättning av stadsmotiv
enl. ett spekulativt kontrapunktsystem av vinkligt
brutna, monumentala valörplan. Därvid
demate-rialiserade han byggnaderna, samtidigt som han
materialiserade luften; av det hela bildade han
ett homogent fluidum, vari han utfällde sina
musikaliska idéer som väldiga kristaller. Den i få
färger behagligt avtonade, onekligen dekorativa
effekten hade ibland en liknande overklighet som
expressionistiska scenbilder. F. blev lärare vid
Bauhaus i Weimar 1919 och i Dessau 1926. Han
upptog nu bl.a. regattamotiv och gav genom
segelytornas snitt i fantastisk uppförstoring ett
intryck av elegant rörlighet. Efter nazismens
genombrott återvände F. 1936 till New York, där han
sedan sysslat med måleri och även musik. — Litt.:
L. Justi, ”Von Corinth bis Klee” (1931). H.Ge.
Feira de Sant’ Ana [fefre], stad i staten Bahia i
ö. Brasilien, 130 km n.v. om Säo Salvador; 103,672
inv. (1939). Stor kreatursmarknad.
Feisal [fåi’-], konungar i Irak, se Faisal.
Feist [faist], Sigmund, tysk språkforskare
(1865—1943), dir. för Reichenheim-barnhuset i
Berlin, vid sin död bosatt i Danmark. Bland
F:s arbeten, som huvudsaki. falla inom den
jämförande språkforskningen och germanistiken,
märkas den utmärkta ”Etymologisches
Wörter-buch der gotischen Sprache” (1909, 3 Aufl. 1939)
samt flera, delvis djärva skrifter, behandlande
germanernas och andra indoeuropeiska
folkgruppers förhistoria, bl.a. ”Europa im Lichte der
Vorgeschichte” (1910), ”Indogermanen und
Germanen” (1914, 3 Aufl. 1924), ”Germanen und
Kelten” (1927). L.
Feiwel [fäi’val], Berthold, judisk-sionistisk
politiker (1875—1937), anslöt sig tidigt till Th.
Herzls sionistiska rörelse och blev dess främste
ledare i sitt fädernesland Österrike; hans
verksamhet hade betydelse för judendomen inom hela
det tysktalande området. I Wien grundade och
utg. han flera sionistiska tidn. och tidskr. 1919
flyttade F. till London, som efter i:a
världskri
get blev centrum för den sionistiska rörelsen
och var där 1929—-31 dir. för The Jewish
Colo-nial Trust. Kort efter avgången från denna post
bosatte sig F. i Palestina, där han avled. B.
Feja, zool. De till hjortsläktet hörande djuren
sägas feja, då de mot träd och buskar avgnida
den håriga hud (basten), som under hornens
utväxttid beklätt dessa. Träd och ungskog skadas
allvarligt genom fejningen, om än skadegörelsen
på gr. av de åverkade trädens spridda förekomst
sällan blir av större ekonomisk betydelse. Av de
skadade trädens storlek samt skadans utseende
kan det fejande djurets art bedömas.
Fejan, ö i Stockholms n. skärgård, utanför
Norr-täljeviken, med välskyddad ankarplats (16—21 m
djup), tillhörande Staten. Tidigare fanns här en
karantänanstalt.
Fejderätt, hist., i medeltidens Tyskland en rätt
att efter formell uppsägning av friden el.
länstro-heten (i fejdebrev) med vapenmakt själv skaffa
sig gottgörelse för liden, svår oförrätt. F. var en
rest av den uråldriga rätten till blodshämnd och
självhjälp, som kvarlevde hos Mellaneuropas
vapenbärande folkklasser, främst länstidens
ridder-skap, men den spred sig även till Danmarks adel
(handfästningen 1513). Den starka furstemakten
i Europa på 1500-talet gjorde slut på ofoget.
Fejér [fäjj’er], Lipöt (Leopold), ungersk
matematiker (f. 1880), prof, vid univ. i Budapest 1911.
F. har lämnat viktiga bidrag inom olika områden
av den matematiska analysen. Hans
undersökningar över fourierska serier ha spelat en
avgörande roll. F. summerade dessa serier genom
aritmetiska medier, vilka ha mycket enklare
egenskaper än de vanliga delsummorna och bl.a. alltid
konvergera och ange funktionsvärdet i
funktionens kontinuitetspunkter.
Fejérvåry [fäjj’ervari], G é z a, baron de K o
m-1 6 s-K eresztes, ungersk militär och politiker
(1833—1914), urspr. officer. Som statssekr. i
för-svarsdep. 1872—84 och försvarsminister 1884—1903
organiserade F. det ungerska lantvärnet, 1905—06
var han chef för en oparlamentarisk ministär, som
effektivt befrämjade en uppgörelse i språkstriden.
Fejla, se Fela.
Fejning, zool., se Feja.
Fejos [fäjj’åj], Paul, ungersk-amerikansk
et-nograf och antropolog (f. 1897), med. dr vid
Budapests univ. 1920, anställd vid Rockefeller Inst.
for Medical Research 1923—-26, filmdirektör i
Hollywood 1926—30, amerikansk medborgare 1930.
F. har företagit etnografiska film- och
insam-lingsexp. till Madagaskar, Nederländska Indien
och Sydostasien, bl.a. för Nationalmuseets
etnografiska avd. i Köpenhamn och för Svensk
filmindustri (till Nederländska Indien och Siarn 1936
—38). 1939—41 ledde han för dir. Axel
Wenner-Grens räkning en vetenskaplig exp. till Peru och
blev 1941 honorärprof. vid univ. i Cuzco. Sedan
1941 är han vetenskaplig dir. för den av
Wenner-Gren stiftade The Viking Fund i New York. F.
har bl.a. författat ”Ethnography of the Yagua”
(1943) och ”Archaeological explorations in the
Cordillera Vilcabamba, Southeastern Peru” (1944),
båda utkomna i The Viking Fund’s antropologiska
publikationsserie. G.Lm.
— 337 —
— 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
