Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fel eller brist - Felestad - Felgräns - Felhandling - Félibien, André - Felibreförbundet - Felice - Felicitas - Felidae - Felipe - Felis - Felíu y Codina, José - Felix (namn) - Felix och Regula (martyrer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELIX
Fel eller brist (i sålt gods, i levererade varor, i
uthyrd lägenhet o.s.v.), jur., säges föreligga, då
föremål, som jämlikt ingånget avtal avlämnats,
be-finnes vara till sin beskaffenhet sämre el.
uppgå till lägre myckenhet, än mottagaren
haft fog att förvänta på gr. av vad som utlovats el.
eljest (t.ex. genom företett prov) kan anses ställt
i utsikt. Det förra (föremålet sämre än vederbort)
kallas i fråga om löst gods fel, i fråga om
fastighet brist; det senare (för ringa myckenhet)
benämnes i fråga om löst gods brist, medan
motsvarande förhållande i fråga om fastighet heter
arealbrist. Att föremålet icke är i vanlig
mening fullgott el. att det blivit på något sätt
skadat, behöver ej nödvändigt betyda, att f. i
rättslig mening skall anses föreligga: mottagaren kan
ha varit förberedd på mindervärdigheten och
alltså ej inställd på att föremålet skall vara
bättre, än det i verkligheten är (han har gått in på
att mottaga det ”i befintligt skick”). F.
föranleder vissa rättsliga påföljder, delvis beroende av
den avlämnande partens vetskap om f.; de därav
följande förlusterna anses näml, avlämnaren i
varje fall snarare än mottagaren skyldig att
vidkännas. Mottagaren äger sålunda, efter
omständigheterna, häva det föreliggande avtalet (d.v.s.
vardera parten tager igen, vad han utgivit, el.
befrias från att fullgöra, vad han åtagit sig), utkräva
g i 1 1 t (avtalsmässigt) gods i det mottagnas
ställe, resp, vad som fattas i den tillbörliga
myckenheten, få priset el. hyresavgiften nedsatt
samt även erhålla skadeersättning. Intet
av dessa anspråk står dock obetingat mottagaren
till buds; lagbestämmelserna äro ganska skiftande
alltefter det föreliggande avtalets art, felets el.
bristens betydenhet samt avlämnarens subjektiva
skuld. C.G.Bj.
Felestad, socken i Rönnebergs hd i Skåne,
Malmöhus län, och församling i Svalövs,
Källs-Nöb-belövs och Felestads pastorat i Rönnebergs
kontrakt av Lunds stift, v. om Svalöv; 4,94 km2,
därav 4,93 land; 205 inv. (1948). F. är skoglös,
bördig slätt med åkern utgörande 83 °/o av
landarealen. En mindre del av Svalövs
municipal-samhälle ligger inom F. Den romanska kyrkan
av tegel med skepp, kor och absid är från
1200-talets förra del; det nuv. tornet uppfördes 1871.
Medeltida dekorationsmålningar i absid- och
korvalv framtogos vid kyrkans restaurering 1938.
Dopfunten är av noo-talstyp, predikstolen från 1601.
—■ Namnets senare led är är plur. stadha av stadh,
ställe, gård. Förra leden är oklar, troligast ett
personnamn, i så fall av stammen Fill- och väl
besläktat med det i ortnamnet Fillinge ingående
(jfr E. Hellquist, ”Om de svenska ortnamnen på
-inge, -unge och -unga”, 1904, sid. 27). Namnet
skrevs 1300—33 in Fillistathæ, 1334—66 in
Fylestathæ. P.;Er.
Felgräns, i regel lika med största tillåtna
avvikelse från ett nominellt mått, värde el. antal.
Inom maskintekniken är f. liktydigt med
tolerans, varvid denna måste anges med två
siffervärden el. en symbol, motsv. övre och undre f.
Jfr Tolerans.
Felhandling, psykol., utförande av något helt
annat än den tillämnade handlingen. I fråga om
felsägningar och liknande talar man om
fel
reaktion. Dyl. misstag grunda sig ofta på
tankspriddhet men tolkas genomgående av S.
Freud och psykoanalytikerna som symboler för
bortträngda drifttendenser, vilka söka sig uttryck
utan att för den skull direkt uppstiga i
medvetandet. F. kan också vara uttryck för dyl.
djupgående störningar.
Félibien [felibjäD’], André, fransk arkeolog
och konsthistoriker (1619—95), kungl. historiograf,
1671 sekr. vid arkitektakad. och medl. av Académie
des inscriptions. F. utgav bl.a. ”Entretiens sur
les vies et les ouvrages des plus excellents peintres
anciens et mödernes” (1666—88), ”Description
som-maire du chasteau de Versailles” (1674).
Felibreförbundet [-libr’-], Lem Félibrige, stiftades
21/5 1854 på slottet Font-Ségugne i dep. Vaucluse
av Roumanille och hans vänner, bland vilka
Mis-tral, då 24-årig, snart skulle bli ledaren. Namnet
félibre föreslogs av Mistral som beteckning för var
och en av de sju skalder, som deltogo i mötet.
Han kände ej till ordet på annat sätt, än att han
hört en gammal gumma använda det i betydelsen
”uttolkare” (av lagen). Förbundet skulle ha till
uppgift att åt Provence länge bevara dess språk
och nationalkänsla, att sammansluta vänner i
glädje och broderskap. Programmet realiserades
omedelbart genom utgivandet av en poetisk
kalender, ”Armana Prouven<;au” (1855), med tiden en
mycket populär och viktig publikation. 1862 fick
F. sina stadgar och 1876 sin konstitution. Denna
fördelar de numera talrika medl. i dialektområden,
som sönderfalla i skolor, allt sammanhållet av en
president el. capoulié. Språket, som alltid måste
bli till stor del artificiellt, och den invecklade
stavningen fastställdes genom Mistrals storartade
lexikon ”Lou tresor döu felibrige” (2 bd, 1879—86).
Den litterära verksamheten och den nationella
entusiasmen sporrades bl.a. genom inrättande av
dik-tarfester, jeux floraux. Det är givet, att en rörelse
sådan som den av F. framkallade måste få en
bibetoning av politisk separatism, men genom
måttfullhet såväl åF:s som å den franska statens sida
ha svårare slitningar undgåtts. Se H. Kjellman,
”Ur Syd-Frankrikes kulturvärld” (1927) och där
anförd litt. J.V.
Felice [felic’e], se Felix.
Feli’citas, namn på två kvinnliga martyrer, den
ena led enl. legenden martyrdöden i Rom jämte
sina 7 söner o. 150, den andra blev martyr i
Kar-tago (el. i Kartagos närhet) o. 200 jämte Perpetua.
Festdagar: 23/n, resp. 6/s.
Fe’lidae, se Kattdjur.
Feli’pe, spansk namnform för Filip.
Felis, se Kattsläktet.
Felfu y Codina [feli’o i kåÖfna], José,
kata-lansk-spansk författare (1845—97). Bland F:s
talrika katalanska dramer och komedier är särsk
att nämna ”La filla del marxant” (”Krämarens
dotter”, 1875, i samarbete med F. Soler). Här som
i F:s andra dramer är det småfolkets värld, deras
slit och lidande, som skildras på ett drastiskt sätt.
Högst når F. i några på spanska skrivna dramer,
särsk. ”La Dolores” (1892), en tragisk
kärleks-skildring ur landsbygdssmåfolkets liv.
Felix (lat.; ital. felice), mansnamn; eg.: lycklig.
Felix, enl. legenden martyr i Zürich jämte
systern Regula o. 300; båda dyrkas som Zürichs
— 341 —
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
