Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fem - Femdagsmedia - Femdomstolar, Fehmdomstolar - Femern, Fehmarn - Femfingerört - Femflodslandet - Femhundrades råd, De - Femina - Feminell - Feminin - Femininum - Feminism - Femiska mineral - Femkamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMDAGSMEDIA
syfte brukas sedan gammalt i Indien ett femtal av
hopfogade ädelstenar (pancaratna). Inom
medeltidens magi spelade det s.k. pentagrammet
el. pentalfa (en femuddig stjärnliknande
figur, i sig döljande en femfald av alfabetets första
bokstav) en stor roll. Tecknets anor gå tillbaka
till senantik tid och Främre Orienten, där figuren
brukades som en symbol för Zervan-Aion,
urelden, elementens herre och ursprung (i manikeiska
hymner kallad ”femguden”). — Litt.: S. Agrell,
”Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi”
(i93i)- AZr-
Femdagsmed’ia. Ofta beräknas i
meteorologiska och klimatologiska årssammanställningar
medelvärden av de meteorologiska elementen under
fem dagar (pentader). Detta tidsintervall är täml.
godtyckligt valt och har från modern
meteorologisk synpunkt icke synnerligen stort värde.
Fe’mdomstolar, Fehmdomstolar (ty.
Fem-gerichte, till mhty. veime, veme, straff,
straffdomstol, f.ö. av mycket omstritt och ovisst ursprung),
tyska medeltida, folkliga brottmålsdomstolar,
urspr. i Westfalen. F. utgingo ur den äldre
germanska domstolsorganisationen, bestodo av fria
män från bygden och erhöllo av kejsaren rätt att
döma i livsfrågor (Blutgerichte). Dels offentliga,
”äkta”, tingssammankomster, dels hemliga höllos
för avdömande av begångna brott. Från 1300-talet
bildade medl. ett över hela Tyskland spritt,
hemligt förbund, av vilket även furstar, t.ex. kejsar
Sigismund, voro led., och utövade ett fruktat
välde, kännetecknat särsk. genom sina snabbt
verkställda dödsdomar (hängning). En av domstolens
medl. uppträdde som åklagare. Den, som ej
hörsammade kallelse till rätten, blev verfemt, d.v.s.
förklarad i akt. Under tider, då samhällsmakten
stod i upplösning, spelade f. en icke ringa roll för
näpsande av eljest icke åtkomliga förbrytare.
Höjdpunkten av sin makt nådde f. i början av
1400-talet. Sedan blevo de verktyg för personlig
förföljelse; furstarna sammanslöto sig däremot,
och f. nedsjönko till westfaliska bonddomstolar
med domsrätt i ordningsmål för att under
Napo-leons tid försvinna. — Under de oroliga åren i
Tyskland efter i:a världskriget ha flera då
begångna politiska mord, särsk. under år 1923,
tillskrivits hemliga, privata f. — Litt.: P. Wigand,
”Das Fehmgericht Westfalens” (1825, 2 Aufl.
1893); O. Schnettler, ”Die Veme” (1921). K.
Femern, Fehmarn, ö i Östersjön,
tillhörande prov. Schleswig-Holstein, Preussen, skild från
fastlandet genom det 1,5 km breda
Femern-s u n d och från Lolland genom det 18 km
breda Femernbält; 185 km2, c:a 10,000 inv.
F., som är övervägande flack (högsta punkt 27
m ö.h.) och skoglös, är mycket bördig och har
ett högtstående jordbruk. En järnväg går genom
öns s. delar över huvudorten Burg. — F:s äldsta
kända befolkning var slaver el. vender; ännu
under 1200-talets förra del, från vilken tid en för
F. egenartad viktig källa, F.-listan i kung
Valdemars jordebok, härstammar, utgjorde de
majoriteten av öns befolkning, men redan då stod
den i beroende av danske kungen, som på F.
ägde stora, till en del bortförlänade, jordområden.
Under senare medeltiden ett tvisteämne mellan
de danska kungarna och grevarna av Holstein,
tillföll F. vid delningen 1490 kung Hans, vid
delningen 1544 hertig Hans samt vid delningen
av dennes besittningar genom fördraget i
Flens-borg 1581 hertig Adolf; F. lydde därefter under
hertigarna av Holstein-Gottorp tills 1713, då det
införlivades med den kungl. delen av
Slesvig-Holstein. 1864 erövrades F. av preussarna och
övergick i tysk besittning. S.;B.
Sjöslagen vid Femern. xh 1644 sammandrabbade
de ung. jämnstarka danska och svenska flottorna
under Kristian IV och Clas Fleming mellan F. och
Kolberger Heide. Striden varade från kl. 9 f.m. till
mörkrets inbrott men blev taktiskt sett oavgjord.
Strategiskt var vinsten på danskarnas sida, ty den
planerade svenska landstigningen på öarna kunde
ej företagas. — 13/io s.å. stod mellan F. och
Lolland en ny strid, mellan svenska flottan under
C. G. Wrangel och en betydligt underlägsen dansk
eskader under Pros Mund. Av danskarnas 17
fartyg undkommo blott 2, och herraväldet till sjöss
tillföll nu svenskarna. — 14A 1715 blev en svensk
eskader under schoutbynacht C. H. Wachtmeister
utanför Kolberger Heide så illa tilltygad av en
dubbelt överlägsen dansk styrka under schoutbynacht C.
C. Gabel, att fartygen efter ett tappert försvar
måste sättas på grund och följ, dag giva sig åt
danskarna. Svenskarna förlorade bortåt 2,000 man,
danskarna ej fullt 300. — Litt.: ”Slaget vid F. 1644
13/io 1944” (i944)- P-S.
Femfingerört, art av fingerörtsläktet*.
Femflodslandet, se Punjab.
Femhundrades råd, D e, se
Direktorialförfatt-ningen.
Fe’mina (lat.), kvinna; artnamn för växter, som
äro el. ansetts vara av honkön.
Feminell’, de torkade stiften av saffransväxten
och de torkade och färgade strålblommorna hos
ringblomma, vilka ibland användas som
ersättning för saffran, som är saffransväxtens torkade
märken.
Femini’n (lat. feminVnus’), kvinnlig,
fruntimmers-aktig; vek.
Femini’num [sv. utt. fe’-] (lat. gen’us f.),
kvinnligt kön; språkv., se Genus.
Feminism’ (fra. féminisme), åskådning, som
hävdar och arbetar för kvinnans likställdhet med
mannen, kvinnoemancipation; fruntimmersaktighet.
Fe’miska mineral, miner., (en mnemoteknisk term,
bildad av begynnelsebokstäverna i
ferro-magne-sium-mineral), en grupp av hypotetiska mineral,
som för underlättandet av beräkningen av
kemiska analyser av bergarter antages ingå i dessa.
Hit räknas utom ferro-magnesium-mineral också
vissa andra, ss. apatit, kalcit och malmmineral.
De i bergarten verkligen förekommande
motsvarande mineralen kallas mafiska; bergarter, i
vilka dessa dominera, kallas mafiska
bergarter. E.Nn.
Femkamp, idrottstävling, omfattande 5 olika
grenar, där prestationerna i alla grenarna inverka på
slutresultatet. Man skiljer på antikens f., nutidens
f. i fri idrott och s.k. modern f. Antikens f.
(grek. pen’tathlon) var en kombination av
övningar, varigenom kroppen skulle allsidigt utbildas.
Den bestod av längdhopp, kortdistanslöpning,
diskus- och spjutkastning samt brottning. Hoppet
—’351 —
— 352 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
