Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feloni - Felreaktion - Felräkningspengar - Felsiska bergarter - Felsit - Felsitisk - Felsitiska bergarter - Felsitporfyr - Felslut - Felsofyr - Fel tauri - Felteckning - Felteori - Felton, John - Feltre - Feluck - Fem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM
vissa grova brott (dråp, rån, stöld) för f. (eng.
felony) och upptagas i brottsindelningen som de
näst svåraste.
Felreaktion, psykol., se Felhandling.
Felräkningspengar kunna enl. Statens allmänna
avlöningsreglemente 1948, § 33 (SFS 436/48)
erhållas av statstjänsteman, som på tjänstens vägnar
handhar kontant uppbörd el. verkställer kontanta
utbetalningar av medel. F. bestämmas enl. av
K.m:t fastställda grunder (SFS 564/48, § 20) och
få icke till en och samme tjänsteman utgå med
högre belopp än 600 kr pr år. F. räknas som
löneförmån och skall beskattas men får icke uppbäras
under semester. Vid vissa kommunala och privata
företag utbetalas f. enl. liknande principer. K.
FeKsiska bergarter, geol., eruptiva bergarter,
väsentligen uppbyggda av kiselsyrerika (sura)
mineral, ss. kvarts och fältspat. Benämningen är
en från eng. hämtad mnemoteknisk term,
härledd ur felspar, fältspat, och silica, kvarts. Se
Eruptiva bergarter, sp. 932.
Felsi’t, geol., vulkanisk bergart utan (el. med
enstaka) porfyriska strökorn och vars grundmassa
består av kryptokristallina aggregat av huvudsaki.
kvarts och fältspat.
Felsi’tisk, geol., om en för blotta ögat tät men
under mikroskopet kryptokristallinisk grundmassa
i en bergart, framkallad ant. genom hastig
avkylning av en segflytande lava el. sekundärt genom
devitrifiering av vulkaniskt glas.
Felsitiska bergarter, geol., sura eruptivbergarter
med kvartsporfyrens kemiska sammansättning samt
felsitisk grundmassa. Efter halten av strökorn
brukar man uppdela dem i f e 1 s i t e r, med få
el. inga strökorn, felsitporfyrer, med
strökorn av enbart fältspat, samt felsofyrer med
strökorn av kvarts el. kvarts och fältspat.
Felsitporfyr, geol., kvartsporfyr med strökorn
av fältspat och felsitisk grundmassa, vilken
stelnat, innan strökorn av kvarts ha hunnit utskiljas.
Felslut, log., uppkomma genom oavsiktlig el.
uppsåtlig avvikelse från de allmänna reglerna för
slutledning. Det ofrivilliga f. betecknas som
pa-ralogism, det uppsåtliga som sofism*; det senares
avsikt är uteslutande att snärja och förvilla.
Redan vid s.k. omedelbara slutsatser lurar fara för
f., särsk. vid omvändning el. konversion* av
allmänt jakande satser. Av ovarsamhet kan härvid
s.k. ”ren” omvändning företagas, ehuru endast
”förändrad” borde få ske. Även förväxling av
konträr och kontradiktorisk motsats* leder till
svårartade f. De tidigare platonska dialogerna
erbjuda klassiska ex. på sådana. Vid medelbara
slutsatser, d.v.s. sådana vunna ur två el. flera
premisser, kunna bl.a. följ. f. insmyga sig: 1) Man utgår
från en sakligt falsk premiss (error principa’lis),
varvid även slutsatsen, om än formellt oantastlig,
blir sakligt falsk. 2) Till grund för resonemanget
lägges en osäker premiss, vilken själv tarvar
bevis (peti’tio princip’ii). 3) Omedelbart el. medelbart
utgår beviset från samma sats, som skall ledas i
bevis (cir’culus in demonstran’do, circulus vitio’sus
el. cirkelbevis), ss. när man stöder Guds existens
på Bibelns auktoritet och dennas auktoritet på
förklaringen, att Bibeln är Guds ord. 4) Den
argumenterande gör sig skyldig till ”språng” el. ”hopp”
i bevisningen (saltus in demonstrando) el. 5) lämnar
Feluck på Nilen.
någon ”lucka” i denna, därigenom att för
konsekvensen oundgängliga satser utelämnats (hia’tus
in demonstrando; jfr dock Enthymem, där ”luckan”
är legitim). Till ”sprången” i bevisningen hänföres
det s.k. fyrterms-slutet (quaternio termino’rum),
vari medeltermen* blir tagen i olika bemärkelser i
båda premisserna och varvid man i själva verket
sluter från 4 termer. Därmed förbryter man sig
mot identitetens tankelag, som bjuder, att varje
term skall tagas i strängt samma betydelse, så
ofta den ingår i ett och samma resonemang. Ex.:
Råttan äter ost. Råttan är ett tvåstavigt ord.
Alltså äter ett tvåstavigt ord ost. — Till f:s klass
höra vidare alla slutsatser ur enbart nekande el.
enbart partikulära premisser. Prov på ett f. av
förra slaget ger Erasmus Montanus’ slutledning
i Holbergs komedi: ”En Sten kan ikke flyve,
Morlille kan ikke flyve, Ergo er Morlille en Sten ’.
— Jfr Omdöme, Slutledning och Tankelag. —
Litt.: A. Sidgwick, ”The application of logic”
(1910); A. Nyman, ”Tankefel och tankefällor”
(i94i). N.
FelsofyT, geol., se Felsitiska bergarter.
Fel tauri [tau’-], farm., se Oxgalla.
Felteckning, fys., se Distorsion.
Felteori, matem., se Fel, Fellag, Utjämning,
Minsta kvadratmetoden och Sannolikhetskalkyl.
Felton [-an], John, engelsk militär (d. 1628),
nedstack 23/s 1628 i Portsmouth hertigen av
Buc-kingham, som han hatade av både personliga och
politiska skäl. F. dömdes till döden och
hängdes s.å.
Feltre, stad i Venezien i n. Italien, 70 km n.n.v.
om Venedig; 6,098 inv. (1936). Biskopssäte.
Feluck’, ett mindre, i Medelhavsområdet
förekommande fartyg, riggat med latinsegel på två
el. tre master. Äldre tiders f. voro ofta
bevä-rade och hade vanl. blott en mast.
Fem har trol. sedan uråldrig tid betraktats som
ett magiskt skyddande tal. Bland
Medelhavsländernas folk anses än i dag den framsträckta
handen (med 5 utspärrade el. på visst sätt ställda
fingrar) som skyddsmedel mot ”onda ögat”.
Marockanerna kalla en till avvärjande av onda ögons
makt anordnad amulett för ”femma”. I samma
— 349 —
— 350 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
